Nyheter

falsi lånord
Svenska
fals
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-15
valssi lånord musik
Svenska
vals
Finska
valssi
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Vittanki, Kainulasjärvi, Kompelusvaara, jos vaimo vallat ottaa
Källa
Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-15
rasifieerinki skriftspåk lånord etnicitet språk
Svenska
rasifiering
Finska
rasifieerinki
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli, Vanhaa, Pitkin, Suomen, Tornio, Meänkielen
Exempel
Kielen kramatiikki luopi kulttuuria ja valtiolistaa mieltä. Meänkieli rasifieeraa suomalaisia. Kirjaimet luovat kramatiikila osan siittä mitä fiinisti kuttuthaan narratiiviks, mitä kyläläiset ja meänkieliset kuttuvat silmiklasiks. Ota pois silmiklasit niin näet paremin, sanothaan Kainulasjärvessä. Ruottin Tornionlaaksossa on sanat vonnu (vanhaa) ja muterni porstuasuomalainen, alentavat termit suomalaisista. Ja puhuthaan rajarasismista pitkin Tornioväylää. Porstuasuomalainen on sellainen joka haluaa rakentaa yhteistyötä poikki väylän. Porstuasuomalainen luopi porstuasuomea joka pyrkii purkamhaan kulttuurirasismia ja saa meänkieltä lähemäks suomea. Sitä meänkieltä pöläthään ja keksithään kielensuunittelua joka estää porstuasuomen kasvua. Tämä on osana kielensuunittelun rasifieerinkiä. Tämä on käynissä ja näkyvissä esimerkiks kun poistethaan puukstaavit b,d ja g meänkielestä ja korvathaan net p,t ja k:la. Ja lisäthään yks o, olla verbhiin. Hän oon, sen eestä ku hän on. Ja taivutethaan haluta verbiä: halvan, halvaan, halvama etc. Eikä haluan, haluat etc. Ja useasti poistethaan sj-ääni, kuten tyssi, tyssata (dysjata, dysji). Tässä kielensuunittelussa ei ole yhtään kielitietheelistä pohjaa. Kielten ja kulttuuritten eristäminen on ainua syy tällaisheen ajattelhuun. Siis pyrkimys on ette saa meänkieliset ethääintymhään suomen kielestä, suomalaisista ja Suomen valtiosta. Ja kirjaimila p,t ja k:la rakentaa sosiaalisia konstryksjuunia jokka kehittävät, luovat ja vahvistavat kulttuurirasismia pitkin Tornionlaaksoa. Verorahoila sitä toimintaa kehoitethaan. Tässä Ruottin valtion viranomhaiset tukevat rahala ja valtiopäivän julkisuuela tällaisia pyrkimyksiä. Rasifieerinkiks sitä kuttuthaan kun valtio kehittää tällaisia diskrimineerinkin salhaisia stryktyyriä. Kielirasismi luopi kulttuurimuuria ja estää rajaylimenevää yhteistyötä mitä esimerkiks Haaparanta ja Tornio pyrkivät kehittää. Sillä tavala kramatiikki vaikuttaa julkisuuen stryktyyrhiin, jokka on tuplat molemin puolin väylää. Net pysyvät ja niin kans niitten kostanukset. Övrigt Tätä kielen etnifieerinkin linjaa viepi Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen osasto Kielineuvosto koska se kehittää meänkielen sanakirjaa tällä perustalla. Valtion laitos tukkee rasifieerinkiä (rajarasismia) ja kulttuuritten eristämistä. Näissä kielensuunitteluissa piiloa ajatus ette pittää erottaa meänkielen suomesta ja tornionlaaksolaiset iänpuolen suomalaisista. Ruottissa erotethaan "par" ja "bar", "puss" ja "buss" koska lapsi oppii paremin ruottin kielen sillä erottelulla ph-äänen b-äänestä. Raahvaileki se on suuri etu. Suomen kielessä ei ole ph-äänettä. Suomessa on vain kova ja pehmeä p, ja ero on pieni. Suomen kielessä olis parempi syy poistaa kaikki b,d ja g. Meänkielessä on lainattu ruottista ph-ääntheen ja on selvä ero (samoin th- ja kh-äänet). Met sanoma khaphithalisti, vaikka kirjotama kapitalisti. Meänkielen ekspertit meinaavat ette pittää tehhä just toisin päin kuin opetethaan ruottia lapsile. Ajatus on siis ette lapsi oppii paremin meänkielen kun se saapi kuulla: Piili mennee piilin vauhtila pyssipaikhaan missä äiti pyssaa pyssinkuskaa hyvästi. Ruottiks sama sääntö on: Pilen går i pilfart till pussplatsen där mamma pussar pusskusken ajö. Kielinormatiivisen stryktyyrin rakentamisen perusta on ette rasifieerata suomalaisia. Jos on kielitietheelinen pohja sille ajattelule sillon ruottinkieliset lingvistit ei ossaa ruottin kieltä, eikä petagoogit ymmärä kuinka kieltä opetethaan. Paras paari on mihinkä pääsee pyssilä ja piililä. Ruottiks sama: Pästa paren är dit man kan åka med pussen och pilen. Tämä ajatus rakentaa sosiaalisia konstryksjuunia suomalaisista ja suomen kielestä ette net ei kuulu meänkielen porukhaan. B,d,g-poisto on täysin sosiaalinen rakene joka pyrkii rasifieeraamhaan suomalaisia. Vertaa vonnu, rajarasismi, porstuasuomi, porstuasuomalainen, ja sosiaalinen rakene. Sama kulttuuriperine mitä valtio ja vähemistö yhteisesti rakentavat. Peritty vanhaa syrjivä kulttuuri ohjaa kun epigeneettinen piano tuntheita ja asentheita suomalaisista ja suomen kielestä. Ja nämät näkymättömät stryktyyrit vaikuttavat nekatiivisesti selhvään järkheen.Yhä merkittevämpi on ette STR-T joka aijaa tätä rajarasismin lingvistiikkaa istuu ja keskustellee valtion tutkimuksessa jos ja kuinka valtio on syrjiny eli diskrimineeranu tornionlaaksolaisia. Oikea käsi ei tiä mitä vasen käsi tekkee, vois sanoa. Mutta rajarasismin kielensuunittelu on tietoista työtä. Ruottin katten på råttan och råttan på repet kertoo miksi se tapahtuu. Ekspertit tutkivat, meänkielen kekspertit keksivät. Kun meänkieli eristethään suomesta sen kätevämin se kuolee ja jääpi kulttuurin muisthoon. Tämä on vain yks esimerkki kuinka meänkieliset yhteistyössä viranomhaisitten kans rakentavat rikhaasti koristettua meänkielen hautakamaria., STR-T, Meänkieli kexperter. Ruottin valtio, STR-T, Svenska tornedalingars riksförbund, ja meänkielen kekspertit
Övrigt
Språkets grammatik formar kultur. Meänkieli rasifierar finnar och förstatligar medvetandet. Bokstäver skapar med grammatiken en del av det som fint kallas för narrativ, som bybor och meänkielitalarna kallar för läsglasögon. Grammatiken berättar hur man skall se på andra kulturer och språk. Ta av dig glasögonen så ser du bättre, säger man i Kainulasjärvi. I svenska Tornedalen finns orden finnpatrask (gammalt ord) och moderna farstufinne som nedlåtande termer på finnar (vonnu och porstuasuomalainen). Och man talar om gränsrasism längs Torne älvdal. Farstufinne är en finnvänlig person som vill bygga gränsöverskridande samarbete. Farstufinnen vill riva gränsrasismen och få meänkieli att närma sig finskan. Farstufinska kallas denna form av meänkieli. Detta fruktar man och därför hittar man på lingvistiska regler för att stoppa farstufinskans tillväxt. Det är grunden för en pågående språklig rasifiering. Den blir synlig t ex när man tar bort bokstäverna b, d och g från meänkieli och ersätter dem med p, t och k. Och lägger till ett o till vara-verbet, on. Hän oon, istället för hän on. Och böjer haluta verbet som halvaan, halvama etc. Inte haluan, haluat etc. Sj-ljud undviks och man skriver tyssata, tyssi (svenska dusch, duscha), istället för dysjata, dysji. I denna språkplanering finns ingen språkvetenskaplig grund. Distansering och förfrämligande av språk och kulturer är den enda orsaken till den här formen av grammatikalisering av meänkieli. Syftet är att med grammatiken som instrument utveckla distans till finska språket, finnar och finska staten. Därigenom stärks kulturgränsen mellan svenska och finska Tornedalen. Med p,t och k formar man sociala konstruktioner som stärker och skapar kulturrasism längs Tornedalen och i övriga Sverige. Med skattemedel utvecklas verksamheten. Detta stöder Statens myndigheter med pengar och offentligt stöd som formar i kulturen osynliga diskriminerande strukturer och i gott samarbete med föreningar och meänkieli experter i Tornedalen. Längs denna språkliga etnifiering arbetar Isof, Institutet för språk och folkminnen, som finansieras av staten för att utveckla meänkieli ordbok. En statlig myndighet stöder rasifiering, separering och förfrämligande av kulturer. I det fördolda finns tanken att man skall separera meänkieli från finskan och från finska tornedalingar öster om gränsälven. I svenskan skiljer man mellan "par" och "bar", "puss" och "buss" eftersom barn lättare lär sig svenska språket om man särskiljer ph-ljudet från b-ljudet. Även för vuxna är det en given fördel. I finskan finns inget ph-ljud. Finskan har bara ett hårt och ett mjukt p och b, en knappt hörbar skillnad i uttal. Finska språket skulle således ha bättre orsak att ta bort bokstäverna b, d och g. Meänkieli har lånat från svenskan ph-ljudet och har en klar skillnad (liksom th- och kh-ljuden). Man säger khaphithalisti men skriver kapitalisti. Meänkieli experterna menar att man bör göra precis tvärtom mot hur man lär ut svenska språket till barn. Om det skulle finnas en språkvetenskaplig grund för detta då skulle svenska språkvetare och pedagoger vara ute och cykla. De skulle inte förstå hur man lär barnen svenska. Som översatta exempel: Pilen går i pilfart till pussplatsen där mamma pussar pusskusken ajö. Man skriver på meänkieli: Pästa paren är dit man kan åka med pussen och pilen. Den här grammatiken bygger rena sociala konstruktioner om finnar och finska språket, att de inte tillhör meänkieli-gänget. Att ta bort bokstäverna b,d och g är ett rent socialt påhitt vars enda avsikt är att rasifiera finnar. Det arbetet pågår i en gammal kulturtradition som staten och minoriteten utvecklar tillsammans. Den nedärvda kulturen styr som ett epigenetiskt piano via känslor och attityder till finnar och finskan. Väl inpräglade diskriminerande strukturer påverkar sunt förnuft negativt. Än mer anmärkningsvärt är att STR-T som driver denna gränsrasistiska lingvistik sitter i en statlig utredning och kartlägger hur och om staten har diskriminerat tornedalingar. Den högra handen vet inte vad den vänstra gör, tänker man. Men gränsrasistisk språkplanering är en helt medveten verksamhet. Språkrasismen bygger kulturmuren och förhindrar gränsöverskridande samarbete som t ex Haparanda och Torneå söker utveckla. Därigenom har lingvistisk grammatik stor inverkan på de dubbla offentliga strukturerna. De bibehålls och med dessa även kostnaderna. Ju mer meänkieli distanserar sig från finskan desto fortare kommer språket att dö ut och leva kvar som ett kulturminne. Detta är bara ett exempel av flera där statliga myndigheter i samråd med meänkieli aktivister bygger och utvecklar en rikt ornamenterad gravkammare, en sarkofag för meänkieli.Metaforen katten på råttan och råttan på repet berättar om orsaken. Se mer information i orden: vonnu, rajarasismi, porstuasuomi, kekspertti, porstuasuomalainen, och sosiaalinen rakene. Mer ingående diskussioner om kulturrasism, diskriminering och språkplanering i: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism, Skogås. Winsa, Birger 2020. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. Skogås. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Källa
https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/meankieli/meankieli-ruotti-sanakirja.html. Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen osasto Kielineuvosto. Meänkielen sanakirja Nedtecknat av: Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa. Docent i meänkieli
Redigerad
2021-11-15
koiras jakt
Svenska
älgtjur
Finska
uroshirvi
Ordklass
substantiv
Platser
esim. Pajalan kunnassa
Övrigt
Mie näin ette "koiras" sanakirjassa oli pantu samaksi ko "hanren". Minun mielestä se kyllä on väärin! En ole koskan kethään kuulu sanomassa niin. Jos lukis "koiras poro" niin se olis eri. Taita olla sekotettu suomen kielen kansa.
Källa
Hans Notsten, Pajala. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
tolvata djur lånord-samiska renskötsel
Svenska
trava på spec sätt
Finska
ravata
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara, Ylitornio, Enontekiö, Turtola, Muonio (om ren), Alatornio, Täräntö Vittanki, poron tolvaus, käynti, nulkaus, laukka
Övrigt
Om ren som springer med huvudet uppåt, benen brett isär , och svanstofsen upprätt, bakbenen skall vara mer utåtriktade än frambenen.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
tolvata lånord-samiska djur renskötsel
Svenska
trava
Finska
ravata
Ordklass
verb
Platser
Täräntö.; Sammeli
Exempel
Sammeli: Poro tolvaa. Hirvi tolvas mennä vuomaa poikki.
Övrigt
Om ren, älg. Ylheinen
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-11-14
utamukka lånord-samiska renskötsel
Svenska
olärd härk som skall tränas
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio, Lohijärvi, (ylheinen), Turtola,; Sieppijärvi, Enontekiö, Lohijärvi, Vittanki, Ren
Exempel
Sieppijärvi, Enontekiö, Lohijärvi, Vittanki: Ren som man precis börjat träna till dragtjur, hålls i rep efter ackja
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
utamo lånord-samiska renskötsel
Svenska
olärd härk som man skall tränas
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Rovaniemi; Kittilä
Exempel
Kittilä: Kyllä ne niitä utamoita siellä kasarmissa opettavat-
Källa
Tiesmaa, Anthoni. Nedtecknat: Jukka Korva. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
utaminki lånord-samiska renskötsel
Svenska
olärd härk som skall tränas
Ordklass
substantiv
Platser
Lohijärvi, (harvinainen)
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
utami lånord-samiska renskötsel
Svenska
olärd härk som man skall tränas
Ordklass
substantiv
Platser
Kolari, Lohijärvi, se pailakka, utamukka, Lohijärvi, Ylitornio, Ylitornio, Karunki
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
Kreetu namn
Svenska
Greta
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Greetta Kainulasjärvessä.
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
Kreini namn
Svenska
Green, efternamn
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
kuskanpenkki arbete häst
Svenska
kuskplats
Finska
kuskapenkki
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
kullimaito gällivarefinska kropp öknamn/smeknamn
Svenska
sperma
Finska
siittiö, sperma
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
aarnivalkea gällivarefinska osynlig värld
Svenska
irrbloss
Finska
virvatuli
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Muonio
Övrigt
stf. Maahan kärketyn aarteen kohdalla palava tuli - virvatuli. Vertaa aarearkku.
Källa
Sanakirja, Muoniolainen mies, Lars Lampinen, Unbyn. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
aarnihauta etnicitet osynlig värld
Svenska
skattgömma
Finska
aarrearkku
Ordklass
substantiv
Platser
Kieruna, Jellivaara, Tornionlaakso...
Övrigt
Jömför aarearkku, aarnivalkea, rissanvalkea.
Källa
Olsson, U.F. (1983). Folklore i Torne lappmark. [Kiruna]: [Förf.]. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
kuuhkanen fågel
Svenska
lavskrika
Finska
kuukkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Markitta Gällivare
Källa
John Josefsson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-11
kuuttilainen fågel
Svenska
lavskrika
Finska
kuukkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Latin Perisoreus infaustus
Källa
Aejmelaeus. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-11
kuukhainen fågel
Svenska
lavskrika, Perisoreus infaustus
Finska
kuukkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Kittilä, Rovaniemi; Markitta
Exempel
Markitta: kuukhanen-
Övrigt
fi kuukkeli. Latin Perisoreus infaustus
Källa
J. Josefsson, Birger Winsa, Liljeblad, Artimo, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-11
kraviaiset lånord begravning religion
Svenska
bjudning i sorgehuset
Finska
ruokailu ja kahvi jälkeen hautajaiset surutalossa
Ordklass
substantiv
Platser
Hakanen; Winsa
Exempel
Birger Winsa: Ennen oli hautajaiset ensiks ja sitten kraviaiset. Muistan aina ette se oli vähän juhlalista net kraviaisiet, vähän festi koska sai kohata ihmisiä mitä muuten ei nähny. Met räknäsimä kläppinä kuinka monta biiliä oli saattoväessä kirkonmaale. Minun äidin isän saatossa oli hirmu määrä 18 biiliä 1964. Mie ja minun sisar laskima net vintin klasista kun net lähit Mäen kartanolta missä Mäen Jalmari oli maanu kuusenhakojen päälä ja arkku avattu.
Övrigt
Bjudning före jordfästning, begravning? middag efter begravning.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-11-09
kraviaiset lånord begravning osynlig värld
Svenska
begravning, gravläggning, jordfästning, middag i sorgehuset
Finska
hautajaiset
Ordklass
substantiv plural
Platser
Kemi, Kittilä, Rovaniemi
Exempel
Alatornio, Ylitornio, Pello, Kompelusvaara, Korpilompolo, Jellivaara, Kainulasjärvi, kirfheelä lyöty pihtipielheen kolmek kertaa, kumphaanki: Pois kaikki (sanottu). Sitte laastu laattia ja roskat heitetty jälkhiin (saaton perhään)?kaikki ovet avattu
Övrigt
Gästerna bjöds på mat och kaffe, även sprit ibland, kistan var öppen utanför huset, bars dit från ria, man tog farväl genom att ta den döde i hand och man uttalade ett sista farväl, fötterna före bars den till släde, tarkempia tietoja CD:ssä, uuempi sana hautajaiset
Källa
I. Tuovinen, Airila, Syrjänen, Sydänmaa, Tapainen, Kaarakka, Paloheimo, Paavola,. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-09
paallii, paallii/t/ gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
kunna, förmå, tåla, stå ut, uthärda
Finska
jaksaa, kestää, voida, kärsiä
Ordklass
verb
Exempel
Ei i siellä paalli nukkua
Övrigt
Sannolikt belägg från Jukkasjärvi, Gällivare.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-09
Hakanen plats etnicitet saga
Svenska
Hakkas
Finska
Hakanen
Ordklass
egennamn
Övrigt
Enligt sägnen kom det tre ryssar till Gällivare under slutet av 1600-talet. De skall ha varit delar av en familj krigsfångar från Dalarna som blev fångar i Pietari, St Petersburg. Fadern var stor krigsherre, och detta hände under den stora ofredens tid. De hade tre barn som så småningom blev stora. Arbetade i en kvarn där det även fanns ryssar. En gammal ryss hade hört om deras flyktplaner och gav råd: Stanna och lek. Det fick de göra och vakten såg detta. De köpte mycket mat. Sov vid enbuskar sa ryssen, så att hundarna inte känner doften. De rymde från sin fångenskap i Petersburg. Kom över Karelen och Finland. Ville bo nära varann. Nataniel bosatte sig på en plats som han kallade Nattavaara. Olaus kallade sin plats för Ullatti. Och Hakon/Håkan kallades sin plats för Hakanen. Nataniels son var fruktansvärt anskrämlig, t o m hästarna var rädda för denne man. Denna berättelse hörde man i Nattavaara ännu under 1980-talet.
Källa
nattavaarabor. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-08
pihlaja ordspråk osynlig värld trä
Svenska
rönn
Finska
pihlaja
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kemi, Rovaniemi, Jyykeä, Kuolajärvi
Exempel
Ei pihlaja kahta taakkaa kanna. Merkittee jos paljon marjoja vähän lunta, ja toisin päin.
Källa
I. Tuovinen, Kaarakka, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-08