Kompelusvaara, riihessä sai aamulka pittää valkeaa, kynttilän tai kiilun, mutta iltapimeä ei saanu sauttaa, se pöläthiin ettei vain sauttais Marjeeta kiukhaam päälä, ettei tarttis ottaa Marjeetaa kiukhaam päälä, Vittanki, pittää mennä aikasin riihheen ettei Marjeta pääsis istumhan kiukhaam päälle
Kompelusvaara, joku henkilö se saattaa lumoa ittensä että hänheen ei ampiainem pistä, eikä käärmep pistä. Täränössäki on yksi käskethään Huornaseksi, se ottaa käärhmeen niskasta ja kääräse kauhlaan, ei se sitä lumo, mutta joku toinen taas lummooki, Kompelusvaara, Täräntö, Kompelusvaara, joku se on saattanu lumoat toiselta pyssyn
Lite uppgifter om ”Nåjden” Nietsakan Olli eller Nikun-Olli:
Nietsakan Olli eller Olof som han döptes till föddes i Killingi, son till Nils Fredriksson från Neitisuando och Elsa Israelsdotter Björkman.
Han växte upp i en familj med sex barn:
Nils Fredrik 21/ 9 1852 -13/ 5 1932
Johan Erik 7/ 4 1854-6/ 3 1865
Sigrid Cecilia 4/12 1885
Kajsa Lotta 6/7 1858 – 16/3 1940
Olof ” Nietsakan Olli ” 15/6 1861
Johan Erik 22/2 1866.
Han dog i Kiviniemi eller Alatörmä som byn också kallades, byn ligger några kilometer uppströms från Lappeasuando vid E10 vid Kalix älv.
Uppgifter på när han dog saknas. En annan stor Nåjd var Nietsakan Olli från Kiviniemi. När han tog bort onda andar från en lapp som hade fått dom på sig när han var i Norge och stal renar, men Olli fick de onda på sig och de snurrade runt honom som en renflock, där fick han det svårt då det dödas andar och de levandes stötte ihop. De jagade stackars Olli i vinternattens mörker över fjällen. De rev bort byxorna från honom ner de kom susande efter honom i en lång rad. Olli hade svårt att styra dem när de inte förstod varken Finska eller Lapska. Men i toppen av Tanelivaara visade han med armen mot Svappavaara , Siellä parempi ….siellä puorep. Och dit for de onda andarna i morgon gryningen och Olli blev kvitt dessa.
En gång hade Olli hamnad i Oträda med handlanden” Teppo” Stefan Johansson i Jukkasjärvi. Denne handlande hade sagt till Olli att ”du har ögon som liknar en björnunges”. Varvid Olli hade gen mäld att , men i kväll ser du bara med arslet . Innan det var kväll var Teppos ansikte så svullet att han nära nog var blind. Nu fann han inte på bättre råd än att skynda sig till Olli i Alatermä för att förlika sig med honom. Där tog Olli honom i kaluven, slet honom i håret och ”nu lämnar vi det hän”. Och genast öppnades Teppos ögon, och han vaknade som ur en dröm och kunde ge sig iväg.
Nietsakan Olli var särskild skicklig i att syna och bota spikbölder , variga blemmor och bulor, stilla blod och lindra smärta i sår. Han blev ofta hämtat långa vägar för att bota sådana åkommor. Mor Filppas son hade en gång fått blodförgiftning i handen , det hade runnit blod och var ur såret på det sjuka stället –”men hade sonen gått till lasarettet hade han så skulle han mist handen” .
I Neitisuando hade Olli träffat en lapp som ville ”pröva tänder” med honom . Men lappen hade råkat illa däran. De hade kommit in på gården från alla håll och kanter och lappen hade sprungit omkring som jagad av djävlar och vargarna hade slitit sönder hans kläder i stycken. Bitar från hans renskinnspäls var utspridd över hela gården. Det blev rent av svårt för Olli att rädda lappen från vargarnas klor. Men efteråt önskade inte lappen ”pröva tänder” med Nietsakan Olli.
Det fanns även andra kloka gubbar och gummor att tillgå om inte Olli var tillgänglig. Det fanns en del som hade ”helande hand” , en del viskade trollformler samtidigt som man strök det onda stället. Det fanns blodstillare. Bölder kunde botas på många sätt , man kunde bränna dom med krut, en del smorde med brännvin och strök bölden med en kopparslant. Men Nietsakan Olli spottade på kniv eggen och strök med den över bölden, och bölden försvann.
Enligt massor med uppgifter finns det en aarehauta nergrävt i Rissavaara. Även i Kainulasjärvi florerade mängder med dylika uppgifter. Skatten bevakas av väktare. En annan källa hävdar att det är en samisk nergrävd silverskatt som är en aarehauta. Det finns andar och manalaisia på Rissa, så säger otaliga vittnesuppgifter, int eminst i Kuusihuornas.
Kittilä, lykylles eläkhön (sanothiin ku tuothiin morsiamelle lammas), Birkestrand (ei saa ostaa ensimäistä kallaa, eikä olla syömättä ensimäistä kallaa, se pillaa lykyn), Kemi, Rovaniemi, (jos friiureishun mennee) ja miehiä vasthan tullee, niin kyllä onnistuu, vaimoja niin huono lykky