Källan Torbjörn använder detta ord frekvent vid bilfärder längst E10an mellan Gällivare och Kiruna. Ordet har oftast en tillhörande svordom före eller efter.
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Parakka, ja sillon jäävät kössit toisele puolele, Kompelusvaara, pöökärä ja kööpeli, kössi ja hissi, olento ja kuuletus, haltiat ja maahiset, maahiaiset ja niitten tyttäret, manalaiset ja sarviäijä
Soili Kuparinen Os Aikio: Entäs ne malkkurit, jotka syötettiin, jos haluttiin jonkun tulevan hulluksi?
Veikko Pahajoki: Olikhaan malkkurit ruumhiinmultia. (multia jokka säilytethiin kirkossa sisälä ja käytethiin siunaustilasuuessa)
Soili Kuparinen Os Aikio: Malkkuri kaivettiin kuolleen läheltä. Kylällä tiesin yhden joka syötti malkkureita ihmisille.
Källa
Väylänvartisten sanakirja.
Nedtecknat av Birger Winsa
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
osynlig skjuts/färd, osynlig kusk, spöke (exempelvis vid begravningståg)
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Övrigt
”kulkenut näkymättömällä ajokkaalla t. itse näkymätönnä, milloin milläkin tavalla.” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
fångst av fisk som erhållits genom att dyrka en särskild sejtsten
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Övrigt
”seitaa, palvoskiveä palvomalla saatu kalasaalis.” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Kemi Kemi, Alatornio, (ylheinen), Kainulasjärvi, ja pellontekoaamuna isäntä kulleki leikkasi kuivaa lihhaa ja juustoa neljäneksen, lapsile neljäne halki kaikile, Kittilä
Källa
Kompelusvaara, ja keltasirkka se on ku alkaa vakoa aukasemhan ja nyt on pellonteon aika, ja on keltasirkka vaossa.
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hannula, Kaarakka, Meriläinen
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Nedtecknat av Järämä-Satter