Resultat

kuoletveri sjukdom kropp gällivarefinska
Svenska
blåmärke
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
vertaa mustelma
Källa
Nedtecknat av John Josefsson
kuolintauti sjukdom
Svenska
dödsorsak
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
kuopmo gällivarefinska sjukdom djur kropp lånord-samiska
Svenska
innanmäte, innanmätes-
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kuobmorova
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
kärsii gällivarefinska sjukdom
Svenska
lida
Finska
kärsiä
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-01
liikaliha kropp sjukdom
Svenska
sår med onormal tillväxt av hud
Finska
liikakasvain, arpikeloidi, keloidi, arpikasvain
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvarsi, iänpuoli
Exempel
Erkki Kitkiöjoki: Joskus kuulin sillosten vanhain puhuvan kreuhtasta, ku jollaki kasvo ylimäärästä lihhaa.
Övrigt
Vertaa villiliha, kreuhta.
Källa
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-09
naskahtaa människa gällivarefinska sjukdom kropp
Svenska
knaka (om nacke eller led)
Ordklass
verb
Platser
Järämä-Satter, Jellivaara
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-23
nasku gällivarefinska sjukdom kropp
Svenska
knakning, sprakning (om nacke)
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä-Satter, Jellivaara
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-23
pantje natur gällivarefinska sjukdom kropp lånord-samiska
Svenska
smärta, långvarig smärta
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Isopantje. Förövrigt ett märkligt naturnamn.
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-03
raamu, raamut lånord människa gällivarefinska sjukdom kropp
Svenska
rispa, skråma
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Raamutjärvi
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-06
selkäkipu, kipeä selkä sjukdom fras språk
Svenska
ryggont, -värk
Finska
selkäkipu
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso; Vanhaa
Exempel
Mulla tullee selkä kipeäks kun häätyy puhua ruottia. Vanhaa sanonta.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-09-29
silmävuoro sjukdom
Svenska
en ögonsjukdom
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
satunn.
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Kaarakka
sipsa kropp sjukdom
Svenska
skavsår
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf, hankauma
Källa
Yliperän kielen sanakirja, Oiva Arvola. Nedtecknat av Lars Lampinen
strooki kropp lånord sjukdom
Svenska
stroke, hjärnblödning
Platser
Jellivaara
Exempel
Vertaa stroukki.
Övrigt
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare.
Källa
Torbjörn Ömalm.
stroukki kropp lånord människa sjukdom
Svenska
stroke, hjärnblödning
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara; Vanhaa
Exempel
Vanhaa sana oli aivovuoto, nytt stroukki.
Övrigt
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-10-19
suonenpoikkein kropp sjukdom
Svenska
åderbråck
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Artimo
syöpä gällivarefinska sjukdom djur insekt
Svenska
lus, löss
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä-Satter, Jellivaara
Övrigt
Lillberget nära Sammakko och Jierijärvi var kända som klassiska lösställen. Ordet betyder även cancer.
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-22
tauta religion gällivarefinska sjukdom osynlig värld lånord-samiska
Svenska
mörkt väsen i lokal skogssamisk mytologi, sjukdomen
Ordklass
substantiv
Platser
Pålkem, Flakaberg, Vuottas
Källa
Muntliga källor. Även Olle Kejonen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-23
terfheettömyys sjukdom
Svenska
ohälsa
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
trulli osynlig värld nåjd kvinna sjukdom
Svenska
nåjdväsen
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Övrigt
noitaämmä, noita, joka pilasi lehmiä ym.
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
vakkuutuskassa byggnad lånord sjukdom
Svenska
försäkringskassa
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
vattantuska sjukdom
Svenska
magsmärta
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
verisukulaisuus kvinna bröllop man sjukdom
Svenska
blodsband
Finska
verisukulaisuus
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Oli sääntö ettei saanu mennä naimishiin sukulaisten kans. Vaatimus oli ette piti olla vähhiinthään viis sukupolvea aikaa verisukulaisuutta. Muuten ei saanu mennä naimishiin koska pöläthiin sairhauksia. Toinen sääntö miehele oli ettei saanu ottaa vaimoa lähempää kun mitä yks hevonen kulkee päivässä. Noin 10 km lähempää ei saanu hakea vaimoa. Siis vaimoa ei pitäny hakea omasta kylästä, vain krannikylästä. Moni rikkoi näitä sääntöjä. Oli kans sääntö: Ota vaimo omasta kylästä niin tiät mitä saat. Ja kolma sääntö oli ette nepokoita laskethiin vain 3 sukupolvheen. Ei ollu olemassa neljäs nepokkaa. Kanonisen oikeuden mukaan sukulaisavioliitot olivat kiellettyjä 7. polveen asti, mutta jo keskiajalla kielto lievennettiin koskemaan 4. polvea. Reformaation jälkeen vielä vuoden 1571 kirkkojärjestyksessä säilyi 4. polven määräys ja voimassa oli vielä Erik XIV vuonna 1563 antama määräys, että liian läheisten sukulaisten avioitumisesta rangaistiin teloittamalla. Lähde: agricolaverkko.fi
Övrigt
Bykulturen krävde minst 5 generationer bakåt att inget släktskap fanns innan man kunde gifta sig. Den andra regeln sa att mannen inte skall gifta sig med en kvinna som är bosatt närmare än det en häst färdas under en dag. Närmare än 10 km från hemmet skulle man inte söka hustru. Nästa by således. Detta för att undvika inavel. Många bröt mot regeln. Det fanns en regel som sa: Sök en kvinna från den egna byn så vet du vad du får. En tredje regel sa att det bara finns tredje kusiner. Fjärde kusin existerade inte.
Källa
Leif Hannu Kainulasjärvi.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-15