MEÄN SANA
Svenska
slappa, slöa, dra sig
Finska
laiskotella
Ordklass
verb
Platser
Alatornio
Övrigt
Aika ylheinen.
Källa
Nedtecknat av Häll
Redigerad
2013-05-10
Svenska
slöfock
Finska
laiskutella
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio
Övrigt
Harvinainen
Källa
Nedtecknat av Häll
Redigerad
2013-05-10
Svenska
skvalp
Finska
loiske
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Alatornio
Exempel
Kemi: sieltä kuuluu eri loiske. Alatornio, ylheinen: veel loiskek kuulu.
Källa
Nedtecknat av Häll, Kaarakka
Redigerad
2013-05-10
Svenska
skvätta
Finska
pirskottaa, roiskoa
Ordklass
verb
Platser
Kemi.; Alatornio
Exempel
Alatornio, ylheinen: vettä loiskahti laattialle.
Källa
Nedtecknat av Häll, Kaarakka
Redigerad
2013-05-10
Svenska
slingra (orm)
Finska
luikertella
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi, Kompelusvaara
Exempel
Kainulasjärvi: käärmes se loiroa mennä. Kompelusvaara: käärhmeitä loirosi aina.
Övrigt
Vertaa koikata.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-10
loirata
Svenska
gå slingrigt, gå i slingor
Finska
luikertella, kiemurrella, mutkitella
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: kyllä net sieltäki (lehmät) loiraavat.
Övrigt
Vertaa koikata.
Källa
Nedtecknat av Artimo
Redigerad
2013-05-10
Svenska
mjärdedel
Finska
katiskan osa
Ordklass
substantiv
Platser
Nordreisa
Källa
Nedtecknat av Valonen
Redigerad
2013-05-10
Svenska
inneboende dräng
Finska
trenki
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Vertaa huonemies. Dräng som betalar hyra med arbete, men äter egen mat
Källa
Nedtecknat av Artimo
Redigerad
2013-05-10
Svenska
flamma, eldsken
Finska
loiste
Ordklass
substantiv
Platser
Sarvisvaara, Kemi, Rovaniemi.; Jukkasjärvi, Kompelusvaara
Exempel
Jukkasjärvi: siihen uipi loisthessen vaikka mikä kala. Kompelusvaara: tupakallehteä tikun nokassa kuivasi loistheessa.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Artimo, Kaarakka
Redigerad
2013-05-10
Svenska
oktober
Finska
lokakuu
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi.; Kompelusvaara, Kainulasjärvi
Exempel
Kompelusvaara: jos lokakuu näkkyy varsin ku se syntyy se tullee nöyrävuosi, jos se näkkyy puolikuuta nin se tullee puoli vuotta (puoli satoa), mutta jos se makkaa (ei näy) niin kauan ku se on täysi, se tullee täysi vuosi (hyvä sato). Kainulasjärvi: syys- ja lokakuussa.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka, Artimo
Redigerad
2013-05-10
Svenska
slå med piska, piska
Finska
ruoskia
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: lojuutti hevosta pitkälä karhakala.
Källa
Nedtecknat av Artimo
Redigerad
2013-05-10
Svenska
smutssamling
Finska
likaläjä
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö
Exempel
Täräntö: kläppi sielä lokaläjässä tuhkuroittee.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-10
lokanen
Svenska
smutsig
Finska
likainen
Ordklass
adjektiv
Platser
Täräntö
Exempel
Täräntö: paitaki ku se on kauam pietty se on lokanen.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-10
Svenska
locka
Finska
houkutella
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-10
lokata sisäle
lånord
Svenska
logga in
Finska
kirjautua sisään
Ordklass
verb
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-04-25
Redigerad
2013-05-10
Svenska
snor
Finska
räkä
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, aika ylheinen.
Källa
Nedtecknat av Häll
Redigerad
2013-05-10
Svenska
svag sluttning
Finska
pieni rinne
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-10
loppua
Svenska
bli utsliten, tröttna
Finska
väsyä, uupua
Ordklass
verb
Platser
Kittilä, Jyykeä, Rovaniemi, Raisinvuono, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi.; Parakka, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: saha ku se on tylsä ja loppunu ettei sillä tehe mithän. Kompelusvaara: jo mulla nyt luonto loppu. Parakka: no se on luja ei se ymmärrä loppua (tröijy).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka, Artimo
Redigerad
2013-05-10
Svenska
kviga, fjolårs ko som ej varit dräktig
Finska
hieho, nuori lehmä
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Sodankylä, Kittilä, Kittilä, Kemi, Jyykeä, Jyykeä, Inari, Alatornio, Ylitornio, ylheinen, Alatornio, Jellivaara.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: kantamaton nuorukainen.
Övrigt
västfi, nuor(u)kainen s 'ungnötdjur'; endast nordfi och sydvästfi; östfi nuori, lähtemä m fl id (Ruoppila 1943:79).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Tapainen, Aejmelaeus, Massa, Itkonen, Rapola, Miettinen, Ke
Redigerad
2013-05-09
nuorukainen
djur
Svenska
ungnöt
Finska
hieho, nuori lehmä
Ordklass
substantiv
Källa
Väylänvartiset sanakirja.
Redigerad
2013-05-09
Svenska
förebrå, klandra
Finska
nuhdella
Ordklass
verb
Platser
Kemi.; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: kuningas nuhellu Italian keisaria.
Övrigt
Västfi, nuh(d)ella v. förmana (L Keippi k 3087, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Miettinen
Redigerad
2013-05-09
Svenska
förebråelse
Finska
nuhde
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi
Exempel
Kemi: saa nuhtheita. Rovaniemi: annetin aika nuhtheita.
Övrigt
Västfi, nuh(d)e s. förmaning (L Keippi k 3087, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Miettinen, Artimo
Redigerad
2013-05-09
Svenska
plocka (bär)
Finska
poimia
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: hilloja ruethan sitte noukkimhaj.
Övrigt
Vertaa poimia västfi, noukkia v. plocka bär, svamp, potatis mm (Kerttu Tuorila k 5851, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo
Redigerad
2013-05-09
Svenska
fårterminologi
Finska
lammassanastoa
Övrigt
Nookka- pesye; endast i sydvästfi och nordfi, inkl fiT (k 6430, SMSA). Sikka olo-tulosijatyypin kantana om får (Jaakko Sivula k 6425, SMSA). Ordet har ingen given betydelse.
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2013-05-09