Resultat

vankka natur lånord-samiska
Svenska
dal
Finska
laakso
Ordklass
substantiv
Platser
Nordreisa.; Jyykeä
Exempel
Jyykeä: Raisivvakka, tammovankka.
Övrigt
< saame? Kans vakka.
Källa
Valonen, Rapola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-27
jorva djur renskötsel lånord-samiska
Svenska
renstek, skinka, stek
Finska
paisti, poron-
Ordklass
substantiv
Platser
Turtola, Ylitornio, Mäntyvaara, Yttre Landsjärv.
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa, B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-04-11
juvake lånord-samiska snö renskötsel
Svenska
renflockspår i snö, renrajdspår
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Enontekiö, ylheinen, Muonio, Kittilä, Kittilä, Kittilä, Sodankylä, Sodankylä.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Tiesmaa
Redigerad
2013-04-11
luostu hushåll lånord-samiska etnicitet
Svenska
bred, låg näverkopp
Ordklass
substantiv
Platser
Inari
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-19
porosorrakka renskötsel lånord-samiska
Svenska
renflock
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ylheinen.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-20
tolvata djur lånord-samiska renskötsel
Svenska
trava på spec sätt
Finska
ravata
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara, Ylitornio, Enontekiö, Turtola, Muonio (om ren), Alatornio, Täräntö Vittanki, poron tolvaus, käynti, nulkaus, laukka
Övrigt
Om ren som springer med huvudet uppåt, benen brett isär , och svanstofsen upprätt, bakbenen skall vara mer utåtriktade än frambenen.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
Kaituma plats lånord-samiska
Svenska
naturnamn, byn Kaitum
Finska
Kaitum
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Källa
Nedtecknat av John Josefsson
Redigerad
2017-02-18
Mestoskoski lånord-samiska plats
Svenska
Mestoskoski
Finska
Mestoskoski
Ordklass
egennamn
Platser
Narkaus, Kainhuunväylä
Övrigt
Koski Roikonnivan alla, Kaihnuunväylässä. Koordinater: 7457409 826798
Källa
Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-07-07
järämä lånord-samiska natur
Svenska
tjärn i sel efter fors
Finska
lampisuvanto
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kittilä, Kompelusvaara, Parakka, Jukkasjärvi, Vittanki, Enontekiö, Kätkäsuanto, Kompelusvaara, Kätkäsuanto
Övrigt
vertaa suanto. Kort, relativt djup och brett sel efter fors, strömmar ofta kraftigare än i sel.
Källa
I. Tuovinen, Sjöström, Meriläinen, Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-10-06
kallas kropp lånord-samiska människa djur
Svenska
avliden, salig; oätbar djurkropp, kadaver
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Kemi.; Rovaniemi, Inari
Exempel
Rovaniemi: äijäkallas, kallasvaina. Inari, ylheinen: Iisakki kallas, hevosen kallas.
Övrigt
< saame. Nedlåtande.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Koskimies, Artimo
Redigerad
2013-04-11
purka renskötsel lånord-samiska
Svenska
höstpäls på ren
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Lohijärvi, ylheinen, Sieppijärvi, ylheinen, Sieppijärvi, Täräntö, Kätkäsuanto, Vittanki.; Inari, Vittanki
Exempel
Inari: poro on purassa. Vittanki: poro tullee purale.
Övrigt
Purkapeski, -säpäkhet, -rukka, -kinthat, -talja, etc, < saame. Höstpälsen har kort och tätt hår.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Itkonen, Tiesmaa
Redigerad
2013-04-21
vanhaliins renskötsel lånord-samiska
Svenska
gammal vit ren
Ordklass
substantiv
Platser
Vittanki
Övrigt
< saame,
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-20
Kjeeruna lånord-samiska plats
Svenska
Kiruna
Finska
Kiruna
Ordklass
egennamn
Platser
Soutujärvi-Skaulo2
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-02-18
Mestossuanto lånord-samiska plats
Svenska
Mestossuanto
Finska
Mestossuanto
Ordklass
egennamn
Övrigt
Mestossuanto on Mestoskosken ja Mestoslinkan välilä oleva suanto, Kaihnuunväylälä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2015-01-14
haltia lånord-samiska jul etnicitet osynlig värld
Svenska
tomte, underjordiskt väsen
Finska
haltija
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Övrigt
Kans haltija. Birger Winsa: Jag är sannolikt den enda levande människa som träffat en same/människa som pratat med och sett en livs levande tomte. Den levande tomten utan navel som var Jenny Nyströms förebild finns i Tornedalen. Samerna levandegjorde via Nyström bilden av en tomte. Böndernas hustomtar är gråa men korta som äkta tomtar, som inte har navel, lärde mig min dotter. Lyft på skjortan om ni vill kolla på äkthet. 1985 intervjuade jag Sannan Jussa i Narken, Pajala som var född i en lavvo, kåta. Ni vet nog inte vad lavvo är. Det är ett tält, indianernas teepee. Han föddes i tältet mitt i skogen 1895. Han var från födseln nästan ett med naturen. Föga skillnad. Först i vuxen ålder började han bo stadigvarande i ett hus. Nomad till dess som bara kunde samiska och finska. 1985 berättade han för mig om sitt enda möte med äkta navellösa tomtar. En midsommarnatt väckte de honom i skogen när han sökte efter sina renar. Han sov vid en lägereld. Jussa/Johan var raijo, ansvarig för samebyns alla renar, Mestos sameby. Paret frågade vart stigen bär. Jussa berättade och frågade var hans renar är. De visste och berätta att de var vid en myr. De var ett par, en vacker ung kvinna och ung man (tonåringar) i röda kläder, ca 150 cm långa. Mycket trevliga, ödmjuka och snälla. I mitt språk meänkieli kallas de för haltia, liksom i samiska. De är även skogens och naturens väktare. De är snälla bara om du är snäll med naturen och följer dess regler. När Jussa såg mitt lite skeptiska leende blev han sur: - Tror du att jag som 90-åring som strax skall dö berättar sagor för dig. Jag berättar vad jag sett och hört. Du skall inte flina över mina erfarenheter! Jag ångrade djupt mitt skeptiska leende. Har ofta tänkt på vad naturmänniskan Jussa sett, erfarit med sina sinnen och hört. Jussa fann sina renar där tomtarna hade beskrivit!
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-17
juomu växt mat lånord-samiska
Svenska
ängssyra, rumex acetosa
Finska
suolaheinä
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ylheinen, suolaheinä, Kätkäsuanto.; Parakka
Exempel
Parakka: juomu on yksi kaalisortti. keittävät poromaijossa ja syövät (lappalaiset), kyllä lantalaisekki. Parakka: juomut keitethäm pehmeäksi. sitte maitoa tai piimää seuhran, kylmänä syöhän leivän kansa.
Övrigt
< saame. Hackas och finfördelas och kokas till välling.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen
Redigerad
2013-04-11
melkinartsa renskötsel lånord-samiska
Svenska
rens underdel vid mage
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (ylheinen)
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-20
mouhtikas människa hushåll lånord-samiska
Svenska
en som har stök och bestyr
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Enontekiö, aika ylheinen.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-20
uottuva jakt lånord-samiska
Svenska
hitta spår, spår synliggörs
Ordklass
verb
Platser
Sodankylä
Exempel
Sodankylä: oli peuroja uottunu.
Övrigt
< saame. Vertaa vuottua. Spår som blir hittade.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-20
vesisiessi båt lånord-samiska
Svenska
ösplats
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, aika ylheinen.
Övrigt
Vertaa vesitehas, < saame. Ösplats baktill på båt, mellan första och andra spanten.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-20
lahtea lånord växt lånord-samiska
Svenska
fuktig, mjuk
Ordklass
adjektiv
Platser
Inari, ylheinen.
Övrigt
< saame. Jäkälästä.
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-03
louve lånord-samiska kläder etnicitet byggnad
Svenska
lappkåtatyg
Finska
laavuvaate
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö, Enontekiö, ylheinen.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa, Itkonen
Redigerad
2013-05-07
vieperhauta jakt lånord-samiska
Svenska
fångstgrop för vildren
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-20
Pikku Mustajärämänlahti lånord-samiska plats
Svenska
naturnamn
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Övrigt
Kanske även Pikkumustajärämä. Lahti synes vara tårta på tårta.
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2020-02-23