Resultat

luistinjää vatten
Svenska
skridskois
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Alatornio, (ylheinen)
Källa
Nedtecknat av Häll, Kaarakka
luokti natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
vik
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Luoktivuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-25
luote gällivarefinska fiske vatten lånord-samiska
Svenska
flöte i not
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-30
lähe vatten
Svenska
källa
Finska
lähde
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
lähevesi vatten
Svenska
kallkällevatten
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, (ylheinen)
Källa
Nedtecknat av Häll
läikintä vatten
Svenska
skvalpning?
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, (aika ylheinen)
Källa
Nedtecknat av Häll
lätäkkö natur vatten
Svenska
dypöl på myr
Finska
hete
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Haukivuomala on paljon lätäköitä. Lätäköitä on enimäksheen vuomila.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-09-19
njuorakka natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
grund i vattendrag
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Njuorakanalusjänkkä
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
norsi lånord fisk vatten
Svenska
nors, forell
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Norsivaara
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
pyörre vatten
Svenska
vattenvirvel
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Rovaniemi, Jyykeä, Raisinvuono, pyörtheksi
Källa
Nedtecknat av Rapola, Artimo, Kaarakka, Isoniemi
raaket natur gällivarefinska vatten växt
Svenska
vattenklöver
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Raaketjärvi. Märk -t i singularis.
Övrigt
Märk -t i singularis på ord som slutar på "e". Även i ord som konet, huonet, venet, kalvet osv.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-06
rakko gällivarefinska fiske vatten lånord-samiska arbete
Svenska
isfiske med nät under isen
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Rakkovuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-06
rapalantto natur vatten
Svenska
lertjärn, tjärn med lika delar vatten som lera
Finska
rapalantto
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Torbjörn Ömalm
Redigerad
2022-02-09
ripakka natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
dy, gytja, sörja
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Ripakkajärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-07
ripukka natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
dy, gytja, sörja
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Ripukkajärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-07
rokustaa vatten
Svenska
is som brötar sig
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Källa
Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-02-03
romsi båt vatten
Svenska
båtstake, stör
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Romsijärvi
Övrigt
Även ord för stockeld
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-07
röytiö natur vatten
Svenska
stenskravel i vattendrag
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Röytiö (Skröven) är en by i kommunen. Samen som hade lappskattelandet i området innan byns uppkomst kallades Reution.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
salmi natur vatten
Svenska
sund
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
skaitanen natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
älvnäsigt område, landet mellan åar eller älvar som flyter samman
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Skaitasenjänkkä
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
skaiti natur gällivarefinska vatten lånord-samiska
Svenska
älvnäs
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
snartali gällivarefinska fågel djur vatten lånord-samiska
Svenska
bläsand (sjöfågel)
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Snartalijärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
sontavesi vatten
Svenska
gödselvatten
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Övrigt
ylh. astevaihtelu (standardfinska): s # d tai t
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
tjila gällivarefinska hushåll vatten lånord-samiska
Svenska
kallkälla
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tjilarova
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14