MEÄN SANA
Svenska
tät ungskog, ofta gran
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, (ylheinen)
Övrigt
mettä
Svenska
fall, vattenfall
Finska
putous
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara
Exempel
Nattavaara: meilä ei ole fallia, on yksi falli, falhiin putoi.
Övrigt
Vertaa linkka id
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-03-03
Svenska
väderstreck
Finska
ilmansuunta
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Rovaniemi
Exempel
Kainulasjärvi: länsi on muutenki heelmällisin ilma, itä on heelmättömin. Rovaniemi: ilma näky läpi.
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
Svenska
älvtrakt
Finska
jokiseutu
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Paloheimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-08
Svenska
dålig myrslåtteräng
Finska
huono suoniitty
Ordklass
substantiv
Platser
Vettasjärvi.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-03-08
Svenska
grund vik vid en ö i sjö
Finska
matala järvenlahti saarella
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä
Källa
Kena.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
Svenska
frysa till lite
Finska
routaa vähän, jäätyä
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Övrigt
mark
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
Svenska
backe, kulle, svagt stigande kulle
Finska
mäki, kukkula, heikko ylömäki
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto, Kätkäsuanto, Kätkäsuanto
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
Svenska
sko
Finska
kenkä
Ordklass
substantiv
Platser
Raisinvuono, Kemi, Sodankylä, Kemijärvi, Rovaniemi, Jyykeä, Arpela, Lohijärvi, Vittanki, Kainulasjärvi
Exempel
Raisinvuono, Kemi, Sodankylä, Kemijärvi, Rovaniemi, Rovaniemi, Jyykeä, Rovaniemi, Arpela, (ylheinen), Lohijärvi, (ylheinen), Vittanki, Kainulasjärvi: saanuk kaikkik kenkhään (kengät jalkhoin).
Övrigt
Även i abstrakt mening olika delar: kvarn, mark etc
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Hämäläinen, Paloheimo, Kena.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
Svenska
lunchtid, mitt på dagen, lunch
Finska
keskipäivä
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Raisinvuono
Övrigt
Keskipäivä 'mitt på dan'; främst östfi?, allmänfi päiväsydän, sydänpäivä och puolipäivä id (ALE 520, SMSA).
Källa
I. Tuovinen, Rapola.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
Svenska
fors
Finska
koski
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Sieppijärvi, Arpela, Lohijärvi, Vittanki, Parakka
Exempel
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Sieppijärvi, Arpela, Lohijärvi, Vittanki, Parakka: jos koski vastatuuhleen kohisee se tullee tuulenkäänös. Parakka: jo koski taas jymisee se tullee hurja saet.
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
Svenska
grustag
Finska
soratieva, -paikka
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-02-24
Svenska
åker vid kostig
Finska
kujapelto
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä
Källa
Kena.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-01
mettätilkku
natur
Svenska
skogsplätt
Finska
aho, metsäaukko
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Miettinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-26
Svenska
snöhög
Finska
lumiläjä
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
Västfinskt ord. nirppi, nirppa, nirppu (nS, nK, Ka, Nöb, nf), snöhög, SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen 2009-05-25
Redigerad
2013-05-09
pahtaseinä
natur
Svenska
klippvägg, klippstup
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Källa
Jukkasjärvi.
Nedtecknat av I. Tuovinen
Svenska
norrsken som vandrar
Finska
revontulet
Ordklass
verb
Övrigt
västfi, pohjanmeri pal(l)aa, lainehtii v 'norrsken som rör på sig'; endast i fiG (E Kalliala k 1114, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-01-30
Svenska
blindtarm i vattendrag, långsmal vik
Finska
kapea, pitkä lahti, jokivuono
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Kuolajärvi, ylheinen, Kittilä, ylheinen.
Exempel
Jos hyvä vuopio väylässä niin siittä ei mene jäät. Net laskevat pohjaan ja sulavat. Kevväilä panthiin lanat jään pääle ja tietysti kieliverkko maahan kiini. Ja siuloitten päät läpi jään ja tolphaan kiini. Jäänlähön aikana jää pikku hiljaa suli ja laskeutui pohjaan koska jää oli useasti pohjaan asti. Lana meni mukana pohjaa vasten. Ja sitten kutomahauet tulit vuopihoon kutomhaan ja menit suurissa määrissä lanhoin koska siulaverkot ja kieliverkko ohjasit heitä. Mätihaukia saithiin saoittain ja keithetiin kalakakkoja niiistä. Ja jaethiin haukia ilmhaisesti ympäri kyllää. Met saima läjän mätihaukia joka kevä meän krannilta Karkean Albiinilta, joka ei jaksanu syä 100 haukia yksin. Tämä tapahtui Kainhuunväylän vuopiossa. Tässä kehno filmit siltä aijalta. Onko kalastusmenetelmä tunnettu muuala?
Övrigt
< saame. Långsmal vik likt en å. Film om fiske i Vuopio. https://www.youtube.com/watch?v=BO9IxtHcVBg
Källa
Itkonen, Aejmelaeus, Anthoni.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-02-22
Svenska
namn på låglänt granskogsområde, efternamn
Finska
Kero
Ordklass
egennamn
Platser
Parakka, Junosuanto
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
Svenska
Lillskogen-Pikkumettä
Finska
Pikkumettä
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Pikkumettä on se mettä joka on koulun lähelä Kainulasjärvessä. Se on vain noin hehtaarin suuri. Siinä pruukathiin pittää pientä mettäkämppää rimoista rakenettu. Syksyn spiuneerinkin aikana sitä käytethiin. Sinne tuli tyttäriäki ja sielä oli paljon jännää, vaikka ei tietty miksi se oli jännää olla tyttäritten kans.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
Svenska
glänta
Finska
aukeahko, maastonkohta
Ordklass
substantiv
Exempel
Mettäauvakko / skogsglänta
Källa
Muonionsanoja, Muoniolainen mies, 2006.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
skog med mängder av småträd
Finska
metsä missä on paljon pientä puuta
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-04
Svenska
älvstrand, -kant
Finska
joenranta
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Övrigt
Västfi, joen parras s 'strandkant'; endast fi Tornedalen (R-L Jutila k 3016, SMSA).
Källa
Isoniemi.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-08
Svenska
stubbrik mark
Finska
kannikko, kantoinen maa
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-04