Resultat

pouanpää natur
Svenska
moln som medför regn som uppblandar stackmoln med regnmoln
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä
Källa
Nedtecknat av Kena
päätuulet natur
Svenska
östlig, västlig, nordlig, sydlig vind
Ordklass
substantiv plural
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
rantikka natur
Svenska
vedbacke
Ordklass
substantiv
Platser
utsjoki
Källa
Nedtecknat av Itkonen
riekkomaa jakt natur
Svenska
ripmarker
Ordklass
substantiv
Platser
Nordreisa
Källa
Nedtecknat av Valonen
räväyttää natur
Svenska
blixtra och dundra
Finska
räyhätä, reuhata, pitää pahaa elämää tav.
Ordklass
verb
Exempel
Rovaniemi, sitte ku se [ukkonen] oikein räyhäytti [jyrähti ja iski salamaa] siinä lavon eesä
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Hämäläinen
röykkynen natur
Svenska
ojämn, guppig, spårig (väg)
Ordklass
adjektiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Röykkynen tie, vaikea aijaa.
Källa
Birger Winsa.
seisovat ilmat natur
Svenska
väder som håller sig likadant en längre tid
Finska
olla olemassa, pysyä
Ordklass
substantiv plural
Exempel
Rovaniemi, jos se ruskottaa kolmena aamuna eikä tulep pyryä, se tullee seisovat ilmat [= sää pysyy pitemmän aikaa samanlaisena]
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Artimo
syrjämaa natur
Svenska
avsides beläget land
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
tav.
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Kaarakka
taifhaniho natur osynlig värld
Svenska
himmel
Finska
taivaaniho
Ordklass
substantiv
Exempel
Kittilä, Kankhan isäntä vaina [kulki selkä kyrmyssä ja kädet taskussa taivaita tähyillen ja puhkesi viimein lausumaan:] kylläpä se taitaa tästä saiet tulla, hyvimpä se ätyää, siltäpä näyttää tuo taifhaniho [= pilviä alkoi kuohua taivaalle]
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Isoniemi
tuhero västfinska natur vatten
Svenska
duggregn, tjockt yrväder, dålig sikt
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. tuhero \\\\\\\'duggregn; tjockt yrväder; dålig sikt\\\\\\\' (Nb, Nf, Ka, Söb, Möb, delvis söF). Deskr-onomatop ord. Winsas anteckningar. SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland At = Alatornio Br = Sammeli-Brännmyra Di = Diirijärvi, Överkalix kommun. Er = Erkheikki Et = Enontekiö Gä = Gällivare, Gällivare kommun Ji = Jierijärvi (informant Alma Juntti) Ju = Jukkasjärvi, Kiruna kommun Kai = Kainulasjärvi Kar = Karunki Kol = Kolari Ko = Kompelusvaara Kor = Korpilombolo Kuusi = Kuusihuor
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
ulkosarka natur
Svenska
ägolott som ligger avskild från övriga ägor
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Övrigt
astevaihtelu: k # 0
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Paloheimo
umo-oja natur
Svenska
bäck som rinner mestadels under markytan
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (aika ylheinen), Täräntö
umpipilvi natur
Svenska
omfattande molntäcke
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä, nuin ku tullee umpipilifhen, Rovaniemi Kemi, taivas on umpipilvesä
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Paloheimo, Isoniemi
umu utu sumu natur
Svenska
dimma
Ordklass
substantiv
Exempel
Vettasjärvi, Kuusihuornas1, Nattavaara3, ei uppura, Nattavaara1, umu on käyhtehty
Övrigt
vertaa uppura
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
vanhaluku natur
Svenska
rysk tid
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
vankka natur lånord-samiska
Svenska
sänka, däld i dalgång
Finska
pieni laakso, kuilu
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö
Övrigt
< saame
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
vie natur väder
Svenska
kall nordlig bitande vind
Finska
kylmä pureva pohjoistuuli
Ordklass
substantiv
Platser
Pempelijärvi
Exempel
Pempelijärvi: Kylmä vie jänkilä, kylmempi ku kierä ilma, Kompelusvaara: Se on semmonev vie, Enontekiö, (ylheinen).
Källa
I Tuovinen, Sammelin Eemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-03-20
viljavuosi natur
Svenska
gott om skogsfågel och andra djur som jagas
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka
vinkka osynlig värld natur
Svenska
klar himmel bakom moln, molnfri del av i övrigt molnig himmel? molnfri horisont
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, pouta tullee, vinkka näkkyy, Kemi, Kittilä, Kuolajärvi, Kittilä, Inari, saje loppuu koska vinkkaki jo näkkyy
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Artimo, Isoniemi, Sipola, Paloheimo
öökkeni lånord natur
Svenska
öken
Finska
erämaa, aavikko
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala
Exempel
Pajala: Se on täysi öökkeni.
Källa
Tage Lehto Pajala. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-06-28
heiluva pouta natur väder
Svenska
gassande solskensväder
Finska
helle
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-04
ihopilvi natur väder
Svenska
moln ovanpå ett annat moln
Finska
pilvi ylempänä toista pilveä
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kompelusvaara
Exempel
Kittilä: (ylheinen) veri ihkoaa haavasta. Kittilä, Kompelusvaara: pilvet kulkevat risthiin, kahessa kerroksessa, ihopilvet ja höyryt-
Övrigt
Förorsakas av flera vindar.
Källa
I. Tuovinen, Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
irtomulta natur
Svenska
övre löst jordskikt
Finska
ruokamulta
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-08
jolma natur
Svenska
sund
Finska
salmi
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av lars lampinen