Resultat

moska mat djur hushåll arbete
Svenska
dravel, tilläggsfoder åt kor
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-30
munauu fågel jakt mat
Svenska
sjöfågelholk
Finska
munapönttö
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Munauusta saathiin munia.
Övrigt
Vertaa uu
Källa
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-05-15
muonapuoti mat språk hushåll byggnad
Svenska
lagerbod (mat) från brukstiden
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara
Övrigt
Muona är ett gammalt ord för mat/kost.
Källa
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-17
muorje natur mat gällivarefinska växt lånord-samiska
Svenska
bär
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Muorjevaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-30
mustaherukka mat växt
Svenska
svartvinbär
Finska
mustaherukka
Ordklass
substantiv
Platser
Tornedalen/Malmfälten, mer vanligt i Finland
Exempel
Vertaa mustaviinimarja.
Övrigt
Sana tuntematon Kainulasjärvessä.
Källa
Birger Winsa.
mutahauki fisk mat
Svenska
dygädda
Finska
mutahauki
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Salmijärvessä on paljon mutahaukia. Maistuvat muale koska koko järvenpohja on täynä muttaa. Mutahaukia syöthiin mutta ei suurela maula.
Källa
Birger Winsa.
myrteintyä mat
Svenska
skämmas (mjölk)
Ordklass
verb
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
nitsa mat renskötsel gällivarefinska trä djur kropp lånord-samiska
Svenska
märgben i bakfoten hos ren, även vattendränkt gammalt trä
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Nitsajärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-02
pannukiiseli mat
Svenska
brödvälling
Finska
leipävelli
Ordklass
substantiv
Platser
Pentäsjärvi
Exempel
Pannukiiseli oli variantti meilä kotona. Paistipanhuun tilkka vettä, reilusti voita, suolaa ja ko seos alko kiehhuun taitethiin kovvaa leipää (Husmannia). Vettä ei saanu olla enempää ko ette leipä vain pehmeni. Joskus siinä oli lihhaaki. Mettämiehitten ruokaa, aattelen, joka tuli kotia.
Källa
Bertil Isaksson. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-24
piisinperäkakko mat
Svenska
ett särskilt ojäst mjukt bröd
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Övrigt
Källa: Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44
Redigerad
2024-07-03
pohti mat hushåll
Svenska
vanna
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-30
pokkaintua mat fisk gällivarefinska fiske väder
Svenska
när frusen fisk förstörs av för tidigt kommande varmt väder
Ordklass
verb
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Exempel
”Jäädytetty kala menee pilalle, pokkaintuu, jos tulee suvi-ilmat” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
polkkagriisi barn lånord mat
Svenska
polkagris
Finska
tikkunekku, jättitikkare
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Winsa
Exempel
Birger Winsa: Polkkagriisiä, varokaa hamphaita. Lohkase palasen jos puretta. Porraa reikiä jos imettä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-15
porunjuusto gällivarefinska mat renskötsel
Svenska
renost
Finska
poronjuusto
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara-området, Raatukkavaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
pounupuola mat växt
Svenska
tranbär
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
punaherukka mat växt
Svenska
rödvinbär
Finska
punaviinimarja, punaherukka
Ordklass
substantiv
Exempel
Allmänt i Tornedalen/Malmfälten, mer vanlig i Finland
Övrigt
Punaherukka on outo sana Kainulasjärvessä.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-10-02
puuronsilmä fras mat
Svenska
grötöga (?)
Finska
puuronsilmä
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Exempel
Voita puurhoon pikkusen ette saapi puuronsilmän sulanu voi.
Källa
Birger Winsa.
pylsyt mat hushåll
Svenska
blodkorv av komagsäck
Ordklass
substantiv substantiv plural
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-30
pyynliha fisk mat
Svenska
fiskhuvuds kindkött (lax)
Finska
poskiliha
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Tage Grönberg: Ei ylensä syöty haukea väylänvarressa mutta lohenpää oli herkkua, poskilihat sanottiin pyynlihaksi.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-02-21
pöösätä mat
Svenska
pösa, jäsa
Ordklass
verb
Platser
Kemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
raismet mat hushåll
Svenska
rester, kvarlämnat
Ordklass
substantiv plural
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-12
routukka natur mat växt
Svenska
röda vinbär
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
ruispuuro mat
Svenska
råggröt
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Simo
Källa
Nedtecknat av Kaarakka, Räsänen
ruisrieska mat
Svenska
rieskabröd av rågmjöl
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten, Tornedalen
Övrigt
Källa: Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44
Redigerad
2024-07-03