Karkean Uno oli poromies Kainulasjärvessä, vaikka ei omistanu poromerkkiä eikä ollu saamelainen. Sannoo Unon poika Unon Ingvari.
Tornedalens renägare: - Kräv er rätt!
Slutreplik om jordbrukande samer. I Haparandabladet november 2020.
Sametingets utredning bör läsas med ofärgade läsglasögon. Då kommer man till samma slutsats. Håkan Forsén borde känna till att bara 10 % av samerna är medlemmar i en sameby. Renbeteslagen från 1886 reglerade förhållandet bofasta och nomadsamer, mellan jordbruk och renskötsel. Lapp-privilegiet innebar att övriga samer blev utan rättigheter. 90% är trottoarsamer: fd jordbrukare, officerare, akademiker och bussförare. Som docent analyserar man kulturkartor. Officerare ser strategier i krigskartor. Som skogssame är renskötsel och etnicitet av intresse. Håkan, läs utredningen som en kulturkarta! Koncessionsrenskötsel är inte en bisats.
Utvecklingen gick från jägare/fiskare, nomadsame till bofast same. Idag finns inga nomadsamer. Många samer hävdade förr att bara nomadsamer var äkta samer, något som staten gillade: OBS citat: ”Riktiga samer skulle inte bo i hus – det kunde i princip endast medges dem som på grund av ålder och sjukdom inte längre orkade med renskötseln.” Kvinnor föregick och blev bofasta. Deras barn upptäckte fördelar med handel och jordbruk. Obs citat: ”Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar.” Inte ett ord på 100-tals sidor om att renmärken ägdes av icke-samer. Den som påstår annat ljuger! Arbetets specialisering medförde att samer blev nomadiserande affärsmän i samiska produkter och körde renfordon till marknader. De fick kontroll över produktionskedjan och blev bofasta. Som Elon Musk med sin Tesla. ”Av detta skäl hade köpmän i städer som Umeå och Luleå på 1600- talet egna renar som sommartid hölls som skötesrenar hos samer. Med renarna kunde köpmännen i kuststäderna ta sig till och från de stora lappmarknaderna i Lycksele och Jokkmokk.” Inte var det östermalmsgossar som ägde renfordon och sålde samisk kultur. I Kainulasjärvi hade bofasta samer under min barndom renen som dragdjur. ”Så sent som på 1920-talet ansåg skogsfolk i det nordligaste Norrbotten att renen var oumbärlig, och stred intensivt mot försöken att lagstiftningsvägen förbjuda skötesrenar” ”Renbeteslagen 1898 förbjöd skötesrenar för bofasta i Jämtlands och Västerbottens län.”
Citat: ”1919 års lappkommitté konstaterade att skogssamer fanns i hela området från Torneälvens utlopp till Rånefjärden i väster…. Till stor del – men inte uteslutande – ägdes renarna av bofasta jord- och skogsbrukande markägare, av vilka en del men inte flertalet var av samisk etnicitet.” Bara nomadsamer var samer, inte bofasta. Lapp skall vara lapp-politiken styrde staten och formades delvis av samerna själva. Citat: ” Vi har ansett att koncessionsområdet i sin helhet – trots att detta sedvanerättsligt inte är uteslutande samiskt – skall anses ingå i renskötselområdet.”
”Det ligger dock inte inom vårt uppdrag att uttala oss om samebyarnas klassificering. Detta hindrar inte att vi som vår uppfattning uttalar att det med hänsyn till hur renskötseln bedrivs och till att denna till alldeles övervägande del även i ett historiskt perspektiv är samisk finns fog för att Muonio sameby bör omklassificeras till att vara skogssameby.” Så även med övriga koncessionsbyar.
Jag åt inte dagens röda majrovor. Men närmast kålrötter i t ex kålrotslåda som jag idag äter med behag. Finska nauris betyder majrova som inte längre är min barndoms välsmakande men maskstungna rovor.
Birger Winsa
Lapp skall vara lapp-politiken bör moderniseras! Haparandabladet november 2020.
Fd överste Håkan Forsén tillämpar den gamla militärregeln om att när kartan inte stämmer med terrängen så skall man följa kartan. Nog är det välbekant för mig och många att Sametinget har en definition av samer som exkluderar mig som same och alla tornedalingar med renmärke. Hur analyserar Sametinget samiska språkprov på sedan länge döda mor-/farföräldrar? (Mycket skulle kunna skrivas om denna regel!) Det är just detta jag ifrågasätter utifrån statens egen utredning från 2006 om samiska sedvänjor och kultur. Om Håkan har belägg på att även icke-samer är renägare så är utredningen självmotsägande. Jag har inte läst detta och inga citat ges av Håkan. Det finns säkert någon som äger renar i en hage. Jag citerar utredningens huvudhållning och är väl medveten om dess fokus. Sametingets officiella definition av same vilar på beslutet om koncessionsrenskötsel från 1933. Min farfar och massor av andra renmärkesägare hade då mor-/farföräldrar som talade samiska. Håkan har tyvärr inte lärt sig vad citationstecken betyder, vilket indikerar outvecklat kritiskt tänkande. Dessa avser att författaren inte hävdar en egen åsikt, utan hänvisar med exakta ord till en källa. Om denna har fel eller inte vet jag inte. Såhär skriver Wikipedia om ämnet: ” Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut med länskungörelsen 1933…” Nästan exakt citat från utredningen. Håkan borde lämna en källa när han ifrågasätter Sametingets uppgifter. 1928 eller 1933 är ointressant. Då förlorade min farfar rätten att mjölka sina egna renkor. Den rätt som finska tornedalingar fortfarande äger. Skogssamerna fråntogs sin urgamla kultur, sedvanor och traditionsbundna rättigheter. Definitionen av same begränsades till en mindre grupp heltidsarbetande renskötare och deras släktingar. 2006 upptäcker Sametinget misstaget, korrigerar kartan. Utredningen hävdar att min far och farfar var jordbrukande samer. Detta är Sametingets och statens inofficiella ståndpunkt. 1933 års begränsning av etniciteten är enligt staten och sametinget felaktig. Den officiella kartan är fel, inte terrängen. Därför bör definitionen av same inkludera alla som är släktingar till en ägare av renmärke. Vi är jättemånga. Nästan alla tornedalingar. Definitionen av same är inte en lag huggen i sten, utan vilar framförallt på förlegade uppfattningar från socialdarwinismens tid om vilka som idkar renskötsel. Lapp skall vara lapp-politiken var ett ”genetiskt” spöke som utgick från Darwins läror som omformades till hierarkisk raspolitik. Härska genom att splittra etniciteter var en taktik. Den sista resten av denna skambelagda tid bör tvättas bort ur svensk statsförvaltning!
Håkan ifrågasätter inte en enda gång vad statens utredning visar: att jag är son till en jordbrukande same. Att alla som äger renmärke och deras släktingar är skogssamer och urfolk. Detta är huvudfrågan! Detta är verkligheten som grundlägger att staten och Sametinget - som är en statlig institution - bör rita om kartan så att den överensstämmer med verkligheten. Även försvarshögkvarteret söker harmoni mellan terräng och karta. Istället för att diskutera sakfrågan pratar Håkan om kålrötter som han förväxlar med mandelpotatis. Moderniseringens vindar införde mandelpotatis som tog död på den maskstungna kålroten. Den vinden bör även omforma dagens minoritetspolitik.
Birger Winsa, lantalainen, tornedaling, kvän och skogssame som ogillar titlar
Övrigt
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk
I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14.
Bara samer äger renar. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månads lön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre
orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte
förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande
same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer: skötesrenar ägdes av " jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare.
Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en tio år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan har diskuterat detta faktum. Man läser i sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande samer mot ersättning sköta om renarna. På något sätt. Med lagens hjälp eller frivilligt. Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan är samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller torendalinga är egalt.
Birger Winsa
Docent i meänkieli
Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s