MEÄN SANA
Svenska
prata, samtala
Finska
puhua, keskustella
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Sieppijärvi, Kätkäsuanto, Svappavaara
Exempel
Sieppijärvi, (ylheinen), Kätkäsuanto, Sieppijärvi, Svappavaara: antaa ihmisten praatia oma suu se on jokhaisen.
Övrigt
Ingabritt Uusitalo:
Puhua, praatia, porista.
Posmottaa, sompottaa, pauhata.
Sitä saattaa sanoa mielipitheitä monela laila.
Källa
I Tuovinen, Inga Britt Uusitalo..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
Svenska
prata, berätta, samtala
Finska
puhua, keskustella
Ordklass
verb
Platser
Ylitornio, (ylheinen)
Exempel
Puhua, praatia, porista.
Posmottaa, sompottaa, pauhata.
Sitä saattaa sanoa mielipitheitä monela laila.
Sannoo IB Uusitalo Aapuassa.
Källa
Tapainen, Lampinen, Meänkielen sanakirja.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
Svenska
plugga, råplugga, läsa ointressanta böcker
Finska
lukea
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Kyllä se saapi posmottaa lukea enneku se tullee lääkäriksi, 5 vuotta koulua.
Övrigt
Puhua, praatia, porista.
Posmottaa, sompottaa, pauhata.
Sitä saattaa sanoa mielipitheitä monela laila. Sannoo Inga Britt Uusitalo.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
Svenska
underjordiskt väsen som samlas i mängd runt kista när kyrkklockan slår, väsen som föregår kista vid begravning
Finska
kummitus
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Kompelusvaara, Kainulasjärvi, Svappavaara
Exempel
Kompelusvaara: Sillon ku (kirkon)kelloja soitethan?sillon net on manalaiset koola, sen heän ruuhmiis tykönä, Kainulasjärvi: Manalaiset kulkevat vain niinku aaltona Svappavaara: Panthiin manalaiset sem päälle (noita pani rosvoile). Kompelusvaara: Viinasta kattothaan onko siihen tarttunhee manalaiset, jos on jokin tuntematon tauti, Svappavaara: Ei se manalaiselle tartte ku pokata vain hyvä päivää, Kainulasjärvi: Manalaiset oj jokka jälkhiin kulkeva asioilla?tuovustethiin päresoitola pois arkun ympäriltä ku oli pimeä aamu. Eeläkäypä vei soittoa kantajain eessä riihheen ja sano: kaikkip pois. Mutta ei valkealla päivällä soittoa, mutta eeläkäypä. Veikko Pahajoki: Meillä sanothiin manalaisiksi mutta ylheisesti näillä tarkotethaan maahisia. Heillä oli oma elämänsä maan alla lehminheen kaikkinheen. Lehmät oli heillä kuitenki heikkotasosempia. Ihmislapsiaki haluthiin maanalle asumhaan ko piethiin parempanna. Soili Kuparinen Os Aikio: Ne teki vaihdokkaita ihmislapsen kanssa. Hauska tarina oli se kun komsiossa makasi vauvan sijasta vanha ukko. En muista mitä piti tehdä, että toivat oikean vauvan takaisin. Unto Matinlompolo: Manalaisia net olit meiläki ja ko net olit harmittomia niin met kläpit kuttuima niitä kotosasti "manuiksi"
Övrigt
tarkempia tietoja CD:ssä, underjordiskt väsen, nåjden har makt över denna och kan sätta den på tjuvar, lukar död, små varelser som man kan se och höra, Vertaa miesväki. Vertaa maahinen, sama olento. Suomen kirjakielessä ei ole sammaa kulttuuria sen takia kummitus ei vastaa manalaista.
Källa
I Tuovinen, Veikko Pahajoki, Unto Matinlompolo, Soili Kuparinen Os Aikio, Feisbukki, Väylänvartisten sanakirja.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
Svenska
lång person
Finska
pitkä ihminen
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
Svenska
Artur
Finska
Arto
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaaran alue; Kainulasjärvi
Exempel
Iiskon Arttu fanns i Kainulasjärvi.
Källa
Torbjörn Ömalm.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
Svenska
underjordiskt väsen, skogsrå
Finska
kummitus
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi
Exempel
Kittilä: Ei saa mennä methän, maahiainen suostuttaa ja viepi. Rovaniemi: Ne om maahiaistem polkuja. Stigliknande spår i skogen är gjorda av skogsrån, och på dessa fick man ej göra eld, man fick ej nattro.
Övrigt
Sama ku manalainen. Vertaa haltia. Suomen kirjakielessä ei ole vastaavia sanoja koska koko mytolookinen mailma puuttuu kirjakielen kulttuurista.
Källa
Paavola, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
Svenska
famla, treva, känna efter
Finska
tuntea, kopeloida
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara: kopertaa pimeässä.
Källa
I Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-21
Svenska
grind
Finska
veräjä
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Ylitornio, Täräntö, Kompelusvaara
Exempel
Sieppijärvi, (ylheinen), Ylitornio, Ylitornio, (ylheinen), Täräntö, Kompelusvaara: Krinnu se on tuo mikä saranoila kääntyy.
Övrigt
Vertaa veräjä
Källa
Tapainen, Aejmelaeus, B. Winsa: ordbok.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-20
Svenska
reparera, förstärka, renovera
Finska
korjata, panna kuntoon
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi5, Narkaus1
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-03-20
Svenska
slug; lymmel, lurendrejare
Finska
ovela; viekas henkilö
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Kittilä
Övrigt
Ruotsin skälm. Främst om män.
Källa
Sipola, Liljeblad, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka, B. Winsa: ordbok.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-20
Äihämäjärvi
plats
Svenska
Äihämäjärvi
Finska
Äihämäjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Narken
Exempel
Sanan merkitys epäselvä ja mystinen. Saamea?
Övrigt
Äihämäjärvi ja Äihämä kolonaatti. Vertaa Äihämäsaari, Täränönväylälä.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-19
Svenska
pärm, bokpärm
Finska
kansi, kirjankansi
Ordklass
substantiv
Platser
Purnu5
Övrigt
Vertaa kalma id. Svenska skalm.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-03-19
Svenska
pärm, bokpärm
Ordklass
substantiv
Platser
Främst Gällivare.; Nattavaara, Ullatti, Soutujärvi, Skaulo, Vittanki, Svappavaara
Exempel
Nattavaara1, Nattavaara3, Nattavaara2, Ullatti1, Soutujärvi-Skaulo: Taka kalmasta etheenpäin. Vittanki, Svappavaara: Kirjan kalmat.
Övrigt
vertaa pärmä, skalmi id. Svenska skalm, glasogonskalm t ex.
Källa
Airila.
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-03-19
latosa
båt
Svenska
lastbar, -vänlig, rymlig
Finska
kantava, tilaava
Ordklass
adjektiv
Platser
Soppero; Jellivaara
Exempel
Jellivaara: latosa venet. Henning Johansson: Latoosa venet.
Övrigt
Bra att lasta i, t ex båt.
Källa
Airila. Henning Johansson.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-19
Äihämäsaari
plats
Svenska
Äihämäsaari
Finska
Äihämäsaari
Ordklass
egennamn
Platser
Kalix älv i Tärendö
Övrigt
Vertaa Äihämäjärvi, iänpuolela Narkausta.
Källa
Facebook, Tärendö.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-18
Svenska
avelstjur
Ordklass
substantiv
Källa
Tage Lehto Pajala.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
Svenska
fuska, vara otrogen
Finska
pettää, olla epäluotettava
Ordklass
verb
Platser
Kring Tärendö
Källa
Tage Lehto, Pajala.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
perse: olla perse auki
fras
Svenska
vara medellös, utblottad
Finska
olla rahaton
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: Sillä om perse auki ku tuuram putki.
Källa
Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
Svenska
utblottad, pank
Finska
rahaton
Ordklass
adjektiv
Platser
Nattavaara
Övrigt
vertaa plakki id
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-03-17
kana/n/jatko
båt
Svenska
böjd del i för, spets, förlängningsdel till köl
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Turunen, Aejmelaeus, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
Svenska
böjd del i för, spets, förlängningsdel till köl, uppskjutande spets i för, bak
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä, Kuolajärvi, Simo, Rovaniemi, Rovaniemi, Kuolajärvi, Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kuolajärvi, Simo, Enontekiö, peräkana, nenäkana, keulakana; Kompelusvaara, Nikkala
Exempel
Kompelusvaara: Kuutti eli kana ov venheen nokka. Nikkala
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000.
Källa
Itkonen, Tuovinen, Räsänen, Paloheimo, Sipola, Artimo, Isoniemi, Lepistö, Paloheino..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
Svenska
plommonträd
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
Svenska
lök
Finska
sipuli
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Harvinainen
Exempel
Kompelusvaara (harvinainen): Viktori on niinku slööki, ku sitä ottaa yhen kuoren se on alla toinen kuori.
Övrigt
< ruotti. Enimäksheen lööki. Jellivaaransuomen s: stolppa, skoulu, slangata, strappu etc.
Källa
I Tuovinen. Väylänvartisten sanakirja.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17