Nyheter

taika, kansanalmanakka osynlig värld
Svenska
bondepraktika
Finska
taika
Övrigt
Itätuuli viepi kalan paastaki. Östanvind tar fisken även ur kitteln.
Källa
Tornedalica 1968:6. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2021-03-02
taika, kansanalmanakka osynlig värld
Svenska
bondepraktika
Finska
taika
Övrigt
Joka ei Erkkinä venettänsä tervaa, hän ei terva sitä koko kesänä. Den som inte tjärar sin båt på Erikdagen, han tjärar den inte på hela sommaren.
Källa
Tornedalica 1968:6. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2021-03-02
taika, kansanalmanakka osynlig värld
Svenska
bondepraktika
Finska
taika
Övrigt
Itä tuule ja länsi lientää - on kolmen tiiman päästä sae. Det blåser från öst och mulnar i väst - om tre timmar regnar det.
Källa
Tornedalica 1968:6. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2021-03-02
taika, kansanalmanakka osynlig värld
Svenska
bondepraktika
Finska
taika
Övrigt
Heikki heinän jakkaa, Paavali paremin tietää. Henrik delar höet, Paulus vet bättre. ( till Henrikdagen den 19 januari har halva hömängden gått åt, Paulusdagen passar bättre, ordpråkets innebörd ).
Källa
Tornedalica 1968:6. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2021-03-02
taika, kansanalmanakka osynlig värld
Svenska
bondepraktika
Övrigt
Erkki nurjus turkki päälä, koko kesän paitapäälä. Erik i päls, hela sommaren i skjorta.
Källa
Tornedalica 1968:6. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2021-03-02
taika, kansanalmanakka osynlig värld
Svenska
bondepraktika
Övrigt
Enempi rasvaa ahvenen päässä ko Erkkinä köyhän miehen aitassa. Mer fett i ett abborrhuvud än i fattigmans visthus på Erikdagen.
Källa
Tornedalica 1968:6. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2021-03-02
puhekieli språk
Svenska
talspråk, textlöst språk
Finska
puhekieli
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Meänkieli
Exempel
Meänkieli on puhekieltä. Ruotti on Tornionlaakson kirjakieli. Puhekieltä ymmärethään korvila. Kirjakieltä opithaan silmilä. Tavan valta ottaa vallan ja ahistaa puhekieltä. Siksi meänkieli häviää pikku hiljaa koska ei ole kirjakieltä joka vastustaa ruottin kielen valtaa. Tämähän on sama kun mitä aposteli Paavali sanoi ette puukstaavit tappavart hengen. Mieli esineelistyy puukstaavista ja puhekielen verbiymmärys alistuu ja suureks osaks poistuu.
Övrigt
Kaikki puhekielet on verbiä korvile, ilman poikkeuksetta. Kaikki kirjakieli on substantiivia silmile. Jo piispa Ambrosius sanoi 2000 vuotta aikaa ette korvat näkevät enemän kun silmät. Kirjakieli luopi toisen elämämuoon joka esineelistää mieltä. Sen takia tiämä ette korkea koulutus tuottaa enemän ateismia ja sekylarismia. Tekstitten muoto tuottaa tämän tuloksen, ei niitten sisältö.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
kettu djur jakt västfinska
Svenska
räv
Finska
repo
Ordklass
substantiv
Platser
Markitta, Rovaniemi, Ruija, Vesisaari, Kemi, Kuolajärvi, Kittilä, Jellivaara, Parakka
Exempel
Markitta. Rovaniemi, Ruija, Vesisaari, Kemi, Kuolajärvi, Kittilä, Jellivaara, Parakka, Parakka: Ruskokettu tavalinen, rautio, musta rinta ja jalat, parempi hinta. Ristikettu musta risti yli selän ja häphän, ja isompi häntä. Se on jo köyhyys kiljassu ku mustanketun saatu, musta itte mutta vaalakka päister ninku hopea selälä. (hopeakettu?) siitä saa jo tuhansia kruuunuja.
Övrigt
tarkempia tietoja CD:ssä, pitkä satu kerrottu CD:ssä, katto repo, mustakettu, ristikettu, tulikettu, naalikettu, punanen kettu, mikko västfi, kettu s 'räv'; östfi repo id (Ruoppila 1967:k 41). kettu s \'räv\'; östfi repo id (ALE 99, SMSA).
Källa
I. Tuovinen, Liljeblad, Paloheimo, J. Josefsson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
musta fras hushåll osynlig värld
Svenska
svart
Finska
musta
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi Kemi, Kätkäsuanto, (ylheinen), Kätkäsuanto, musta hevonen, Lohijärvi, (ylheinen), Alatornio, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Jukkasjärvi, Pajala, Vesisaari; Jellivaara, Kompelusvaara
Exempel
Jellivaara: Käärhmeenkivi on musta ja siliä ninku yksi kuula valettu. Kompelusvaara. Min olem musta ninku manalainen.
Källa
I. Tuovinen, Liljeblad, Miettinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
kirjakieli etnicitet skriftspåk
Svenska
skriftspråk
Finska
kirjakieli
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Meänkieli
Exempel
Meänkieli on puhekieltä. Ruotti on Tornionlaakson kirjakieli. Puhekieltä ymmärethään korvila. Kirjakieltä opithaan silmilä. Tavan valta ottaa vallan ja ahistaa puhekieltä.
Övrigt
Kaikki puhekielet on verbiä korvile, ilman poikkeuksetta. Kaikki kirjakieli on substantiivia silmile. Jo piispa Ambrosius sanoi 2000 vuotta aikaa ette korvat näkevät enemän kun silmät. Kirjakieli luopi toisen elämämuoon joka esineelistää mieltä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
kirja människa skriftspåk
Svenska
bok; rykte (metaforiskt)
Finska
kirja
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Kemi
Exempel
Kompelusvaara: Laiskan kirjoissa. Kemi, Kompelusvaara: Joutunu huonhoin kirhjoin.
Källa
I. Tuovinen, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
piuni lånord
Svenska
spion, vakt
Finska
vahti; vakoilija
Ordklass
substantiv
Platser
Joppauksessa pitkin väylänvartta.
Exempel
Joku jätetään piuniksi, vahdiksi, tarkkailemaan tullimiehiä
Källa
Eija Ojala. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
sähkö hushåll term
Svenska
elektricitet, el
Finska
sähkö
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Sähkölangoissa pääskyset istuvat. Kainulasjärvi: Sammuta sähön. Kainulasjärvheen tuli sähkö joskus 1925. Minun äidi meinas ette se tuntui kun Jumala astui alas kirkhaassa valossa.
Övrigt
Nytt ord. sa man under 1930-talet. I Kainulasjärvi fick man el ca 1925. Man upplevde det som om Gud steg ner på jorden med ett oerhört ljus. Min mor Berta Winsa mindes som barn när lampagårdens pörte fick ett strålande ljus. Det ordet är inlånat från finska. När bilen kom lite senare var det svenska lån. I Nattavaara användes ordet eeli.
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
tiukka människa
Svenska
sträng, stram, hård
Finska
ankara
Ordklass
adjektiv
Platser
Kätkäsuanto, Vittanki
Exempel
Kätkäsuanto: Yhä tiukemelle se ottaa (huvudvärk). Vittanki: Mutta kriivaria se pittää tiukala, häätyy istua ku kuppisarvi liikahtamatta.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
laapat skida snö
Svenska
skiduslingar
Finska
kehnot sukset
Ordklass
substantiv plural
Platser
Väylänvarsi, iänpuoli
Övrigt
Facebook, Väylänvartisten sanakirja. Vertaa klaappa.
Källa
Facebook, Väylänvartisten sanakirja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-01
kekspertti lånord arbete människa skriftspåk
Svenska
kexpert, påhittig person
Finska
kekseliäs henkilö, kekspertti
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi; Meänkielen
Exempel
Ekspertti tutkii, kekspertti keksii. Kekspertit keksivät esimerkiks meänkielen gramatiikkaa eli kielioppia.
Övrigt
Nytt ord i meänkieli. Experten undersöker, kexperten hittar på, t ex meänkieli grammatik, dess stavning och fonologi. Jfr rasifieerinki, porstuasuomi, rajarasismi etc.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-01
klaappa skida lånord slang
Svenska
skidusling
Finska
kehno kulunut suksi
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Täräntö, Sieppijärvi.; Ylitornio, Täräntö
Exempel
Ylitornio: sivakkaklaappa. Täräntö: mitättömäk klaapat.
Övrigt
Plural: klaapat.
Källa
I. Tuovinen, Tiesmaa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-01
täräntöläinen etnicitet lånord-samiska språk
Svenska
tärendöbo
Finska
täräntöläinen
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Täräntö, Finska, Tärendö
Exempel
Dearga är samiska ordet för gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för ortnamnet Täräntö. Lanta är det finska ordet för gödsel. Lantalainen är således Jordbrukare, gödselspridare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i språkvetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och kogödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen, Lannavaara.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-26
maksatauti sjukdom
Svenska
leversjuka
Finska
maksatauti
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Kemi
Källa
Häll, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-25
maksavika djur sjukdom
Svenska
leversjuka (ko)
Finska
maksavika
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Se ehtyy lehmä ja alkaa lihohan, syöpi ku hevonen ja ei anna maitoa? Lahata sen häätyy, liha kyllä käytethän, mutta maksa ei.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-25
minuriteetti etnicitet lånord
Svenska
minoritet
Finska
vähemmistö
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-25
hautajaispuhe begravning
Svenska
begravningstal
Finska
hautajaissaarna
Ordklass
substantiv
Exempel
Meän kieltä 1986: Sven Heikkilä Sakot sai. Proasti Per Boreman piti hautajaispuhetta Matarengin kirkossa, ko entistä poromiestä 960
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-25
hammastikku fiske
Svenska
redskap för nättillverkning
Finska
verkkotikku
Ordklass
substantiv
Platser
Leipojärvi
Exempel
Leipojärvi: Hammastikku ja verkkotikku.
Övrigt
Vertaa kalvuin
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-02-25
lasturanne natur hushåll arbete trä
Svenska
vedhuggningsplats, splint-
Finska
halkomapaikka, ranne
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Arbetsplats där man hugger splintved.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-25