Resultat

Pähka lånord-samiska namn öknamn/smeknamn
Svenska
Per, Petter, Peter
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Samiskt namn i förfinskad form
Redigerad
2024-04-19
Rampa-Pieti namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
öknamn på en Pieti som var halt
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Reuhkavaara lånord-samiska plats
Svenska
Reuhkavaara
Finska
Reuhkavaara
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Reuhkavaara on lännenpuolela Mestosvaaraa. Mutta täysin outo vaarannimi Kainulasjärvessä. Tieto kartasta.
Övrigt
Kan vara felskrivet. Idag heter berget Palovaara. Möjligen Riukkavaara tidigare. Väster om berget finns Riukka, Riukankoski. Samiskt ord.
Källa
https://kartavdelningen.sub.su.se. Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-11
Rutna namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
öknamn
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Öknamn på någon som talar nasalt eller är ynklig, sjuklig och späd.
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Soopakka öknamn/smeknamn lånord namn lånord-samiska
Svenska
manligt smeknamn
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Förfinskning av ordet sågbacke, emedan han bor på en plats, som under svensk tid bar detta namn.
Redigerad
2024-04-19
Stokanen, Stokkanen gällivarefinska språk plats lånord-samiska
Svenska
gammalt namn för byn Dokkas (Tokanen)
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
Susso namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
Susanne, Susanna
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Samiskt namn i förfinskad form
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Taavo namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
David
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Samiskt namn i förfinskad form
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Tarha lånord-samiska namn öknamn/smeknamn
Svenska
manligt smeknamn
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Emedan den plats, där han bor, bär namnet Tarha, som här vanligen betyder inhägnad (för kor).
Redigerad
2024-04-19
Tauhakka namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
öknamn
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Öknamn från förr med samma betydelse som ”Jafukka”. Ev. Något om mjöl ”Jauho” enligt Bergfors.
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Tomma namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
Thomas
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Samiskt namn i förfinskad form
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Tsjappes namn sjukdom djur lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
hundnamn
Ordklass
egennamn
Platser
Elmjärvi, Ilmajärvi
Övrigt
Lulesamiskt ord
Källa
Samzelius, H. (1894). På skogs- och fjällstigar: jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland. Stockholm: J. Seligmann.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-18
Vilkis natur namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
smeknamn, ev. vit
Ordklass
egennamn
Platser
Vittangi
Övrigt
I en familj i en av socknens byar (Vittangi-trakten) gåvo barnen varandra följande öknamn, som användes i dagligt tal. Vilkis kan möjligen från början vara samiska och betyda "vit".
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Vuoli namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
Olof, Olle
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Övrigt
Samiskt namn i förfinskad form
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-19
Vuollo öknamn/smeknamn namn lånord-samiska
Svenska
Olle, Olof
Finska
Olli
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter, Torbjörn Ömalm
Redigerad
2024-04-20
Vuollu namn lånord-samiska öknamn/smeknamn
Svenska
Olle, Olof
Finska
Olli
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälften och nordöstra Tornedalen (Muonio)
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-17
aape, ape gällivarefinska lånord-samiska natur
Svenska
myr
Finska
suo
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25
alttarikota gällivarefinska byggnad lånord-samiska arbete
Svenska
särskild skogskoja
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun, sydöstra delen
Källa
Samzelius, H. (1905). Sagor och sägner, skrock och öfvertro från finnbygder och lappmarker.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-20
ammas gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
okänd, främmande
Finska
tuntematon, vieras
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Ammasjoki
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25
arro gällivarefinska lånord-samiska natur
Svenska
torr gräsmark, stenig mark, morän
Finska
ruoho, kivikkö, moreeni
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Arrojoki
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25
atja gällivarefinska lånord-samiska natur väder
Svenska
åska
Finska
ukkonen
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Atjavarto
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25
atta gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
hemlig
Finska
salainen
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Attavaara
Övrigt
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-25
fiello gällivarefinska fiske lånord-samiska
Svenska
bräda
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Fiellojärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24
hepro växt lånord-samiska
Svenska
fjällsyra
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Hebronkursu
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-04-24