Resultat

haltia lånord-samiska jul etnicitet osynlig värld
Svenska
tomte, underjordiskt väsen
Finska
haltija
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Övrigt
Kans haltija. Birger Winsa: Jag är sannolikt den enda levande människa som träffat en same/människa som pratat med och sett en livs levande tomte. Den levande tomten utan navel som var Jenny Nyströms förebild finns i Tornedalen. Samerna levandegjorde via Nyström bilden av en tomte. Böndernas hustomtar är gråa men korta som äkta tomtar, som inte har navel, lärde mig min dotter. Lyft på skjortan om ni vill kolla på äkthet. 1985 intervjuade jag Sannan Jussa i Narken, Pajala som var född i en lavvo, kåta. Ni vet nog inte vad lavvo är. Det är ett tält, indianernas teepee. Han föddes i tältet mitt i skogen 1895. Han var från födseln nästan ett med naturen. Föga skillnad. Först i vuxen ålder började han bo stadigvarande i ett hus. Nomad till dess som bara kunde samiska och finska. 1985 berättade han för mig om sitt enda möte med äkta navellösa tomtar. En midsommarnatt väckte de honom i skogen när han sökte efter sina renar. Han sov vid en lägereld. Jussa/Johan var raijo, ansvarig för samebyns alla renar, Mestos sameby. Paret frågade vart stigen bär. Jussa berättade och frågade var hans renar är. De visste och berätta att de var vid en myr. De var ett par, en vacker ung kvinna och ung man (tonåringar) i röda kläder, ca 150 cm långa. Mycket trevliga, ödmjuka och snälla. I mitt språk meänkieli kallas de för haltia, liksom i samiska. De är även skogens och naturens väktare. De är snälla bara om du är snäll med naturen och följer dess regler. När Jussa såg mitt lite skeptiska leende blev han sur: - Tror du att jag som 90-åring som strax skall dö berättar sagor för dig. Jag berättar vad jag sett och hört. Du skall inte flina över mina erfarenheter! Jag ångrade djupt mitt skeptiska leende. Har ofta tänkt på vad naturmänniskan Jussa sett, erfarit med sina sinnen och hört. Jussa fann sina renar där tomtarna hade beskrivit!
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-17
juhlapyyki hushåll jul
Svenska
stortvätt till jul, Mariadagen och midsommar
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
joulupulla mat jul
Svenska
julbulle, julbröd
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara, jouluksi se tehhään joulupullia, niitä niin sanottuja vahvoja leipiä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
joulunetupäivä jul
Svenska
dagar före jultid
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara, paljon työtä ja vähän joulua joulunetupäivinä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
jouluruoka mat jul
Svenska
ärtsoppa, julrieska, (ibland) smörgås och köttsoppa
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Syrjänen
tonttu lånord jul alkohol
Svenska
tomte
Finska
joulupukki
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Karkean Albini oli tonttu monessa talossa. Ja hyvin monessa talossa Albini sai yhen ryypön. Ja viimi talossa tonttu alkoi välistä horjumhaan. Mutta kaikin lapset olit iloset eikä ymmärtänheet miksi tonttu horjui. Tontut piian heiluit sillä tavala, lapset uskoit, koska het olit juuri tonttuja. Ja vanheemat tykkäsit Tonttu Albinista.
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-15
jouluvilla jul
Svenska
julull
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi, Alatornio, (ylheinen), Kompelusvaara, kesävilla ja jouluvilla
Källa
Nedtecknat av Hannula
joulusaarna jul
Svenska
julpredikan
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
jouluvirsi jul
Svenska
julpsalm
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
joulupyykki jul
Svenska
jultvätt
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
Nikolai jul osynlig värld
Svenska
julen räknades från Nikolausdagen till 13-dagen
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen
jouluyö jul
Svenska
julnatt
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
joulupöytä jul
Svenska
julbord
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
jouluruoka mat jul
Svenska
julmat, lutfisk
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi, ei ole olluk ku jouluruokaa likokala, saita
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
jouluviikko jul
Svenska
julvecka
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
tontta jul lek
Svenska
tomte
Finska
joulupukki
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Joulupukki se on semmonen tehty, se se traakaa, ja tontta sitte jakkaa.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
Tapani jul lek
Svenska
tjugosjätte december
Finska
Tapaninpäivä
Ordklass
substantiv
Exempel
Se oon Tapaninpäivä ja silloin pruukathaan kylästellä. Pankaa vaatheet pääle ja lähtekää sukulaisia, kaveria ja tuttuja kattomhaan. Annandag jul. Det är det idag och då brukar man hälsa på hos varandra. Så klä på dig och gör ett besök hos släkt, vänner och bekanta., Kainulasjärvi den dagen kör man ikapp med ren eller häst från hus till hus (lek)
Källa
I Tuovinen, Inga Britt Uusitalo.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-27
jyylkraani lånord jul
Svenska
julgran
Ordklass
substantiv
Källa
Inga Britt Uusitalo, Meänmaan Kieliraati. Nedtecknat av Birger Winsa
pukki jul
Svenska
jultomte
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
juhlayö jul
Svenska
julnatt? helgnatt?
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
joulupuuro mat jul
Svenska
julgröt
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
tontti jul
Svenska
tomte
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö, Kompelusvaara
juhlavirsi jul
Svenska
julpsalm
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi
Källa
Nedtecknat av Paloheimo, Artimo
mannapuuro jul mat
Svenska
mannagrynsgröt
Finska
mannapuuro
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mannapuuroa söithiin uuvenvuenaattona ja pääsiäisenä.
Övrigt
Åts till nyårsafton och påsk
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-31