Resultat

Ryssänkursu plats osynlig värld etnicitet saga
Svenska
naturnamn i Moskojärvi
Finska
Ryssänkursu
Ordklass
egennamn
Övrigt
Det kom ryssar för att härja till Moskojärvi under 1700-talet. De sökte efter krigsbyte. En stor grupp kom till platsen som kallas numera för Ryssänkursu. Lurades dit av samer som samlat mycken sten på bergstoppen. En guidade ryssarna dit. Alla dog av stenregnet. Före vapnens tid. Senare kom ryska flyktingar. Även de mördades. De första samerna kom från Litauen, Lettland via Finland. Mongoler var de. Andra kom från Tyskland när det var fastland mellan Danmark och Sverige.
Källa
Olov Reinfors, Moskojärvi 1896. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18
hiisi osynlig värld
Svenska
väsen, vålnad
Finska
kummitus
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Painu hiitheen. Hiienkallio.
Övrigt
Vertaa hissi. Hiisi on paikannimissä.
Källa
Ord ur Hilja Kallioniemis verk, Birger Winsa. Nedtecknat av Pekka Nikupeteri
Redigerad
2013-07-22
lemmin gällivarefinska osynlig värld etnicitet vokalharmoni
Svenska
varm
Finska
lämmin
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Jellivaara: koirankuontolainen se on lempimissa maissa.
Övrigt
Kans lämmin.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-04
maahinen osynlig värld
Svenska
mytisk, sägenomspunnen underjordiskt väsen
Finska
maanalainen taruolento
Ordklass
substantiv
Källa
Lapin sanoja. Ord ur finsk nätsida.. Nedtecknat av Lars Lampinen
pihlajanmarja mat medicin osynlig värld
Svenska
rönnbär
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi, kusiumpheen pihlajanmarjoja, veen kans, että se tullee vetheev voima, Kemi
Övrigt
Användning. Rönnbärsgelé är välbekant, men förr syltades också frukterna eller användes vid brännvinsbränning. Rönnbär ansågs vara verksamt mot såväl njursten som skörbjugg. Veden gav bra slöjdvirke och bladen utnyttjades som vinterföda till boskapen. Rönn odlas ofta i parker och trädgårdar och flera olika namnsorter förekommer, till exempel sötrönn ('Edulis') och pelarrönn ('Fastigiata').
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka
Redigerad
2012-09-05
loihtia östfinska nåjd osynlig värld ramsa
Svenska
utföra nåjdkonster, besvärja
Finska
manata
Ordklass
verb
Platser
Parakka, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: sielä se on loihtimassa. Kompelusvaara: jos se maataki kattoo se loihtii ni se mullala painaa ja sitte sannoo jotaki siihen.
Övrigt
Östfinska, loihtia v. läsa ramsor, sagor; praktisera spådom och folkkonst (S Vihonen k 2281, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-07
kakspohjanen osynlig värld natur vatten
Svenska
tvåbottnad
Finska
kakspohjanen
Ordklass
adjektiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: kakspohjanej järvi tuo Pisajärviki.
Övrigt
Dubbelbottnade sjöar finns det gott om i den samiska mytologin.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-05
leipäläjä osynlig värld mat religion ramsa
Svenska
fastlagsbrödstapel
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: helistethiin lehmäkelloa ja sanothiin: seurakkaa tätä.
Övrigt
Brödstapel som las fram fettisdagen. Med en saltpåse längst ner som efter maten lades på murkransen och togs fram när korna släpptes ut på vårsommaren. Ledarkons skälla smordes med saltet, och alla kor fick smaka på saltet.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-01
lientää osynlig värld natur östfinska
Svenska
bli hastigt molnigt som blir allt tjockare och täcker hela skyn, och regn följer ofta
Finska
vahvasti pilventyä ja alkaa sataa
Ordklass
verb
Platser
Inari, Kittilä, Rovaniemi, Kemi, Kuolajärvi, Sodankylä, Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi; Kittilä, Enontekiö, Ylitornio, Sieppijärvi, Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Arpela, Vittanki, Vesisaari
Exempel
Kittilä: se lientää, saet tullee Enontekiö. Ylitornio, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Enontekiö, (ylheinen), Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Arpela, (ylheinen), Enontekiö, (ylheinen), Jukkasjärvi, Vittanki: taivas lientää. Vesisaari: taivas lientää saetta.
Övrigt
Östfinska, lientää v 'bli molningt' (P Silvola k 2936, SMSA).
Källa
I. Tuovinen, Kena, Kaarakka, Artimo, Sipola, Isoniemi, Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-23
peippo fågel osynlig värld
Svenska
bofink, bergfink
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kuolajärvi, Alatornio, Rovaniemi
Exempel
Kemi Kemi, Kuolajärvi, Alatornio, Rovaniemi, tullee saep peippo valittaa
Övrigt
spec liten tita (dennes sång anger om det blir bra eller dåligt väder), art fringilla, liten tita som sjunger på våren på gårdsplan, Fringilla erekko? Flyttfågel som kommer i april. Latin Fringilla montifringilla
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Artimo, Kaarakka
proihauttaa osynlig värld kropp sjukdom
Svenska
bajsa med lös mage, ha diarré
Ordklass
verb
Exempel
Rovaniemi, (para) voita käynyp paskantamasa, kävässyk kirnun laijala ja proihauttanu
Källa
Nedtecknat av Artimo
Natta gällivarefinska namn osynlig värld
Svenska
Nataniel
Finska
Nataniel
Exempel
Byarna längst Kalixälven i Kiruna kommun. Från Kaalasjärvi mot Nikkaluokta.
Övrigt
Se berättelsen om orten Nattavaara.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-05-18
staalo etnicitet djur osynlig värld
Svenska
större djur
Finska
iso eläin
Ordklass
substantiv
Övrigt
Större djur är vildren och älg. Stalo betyder annars jätte i den samiska traditionen. En jätte som äter barn och människor, men som är ganska dum.
Källa
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432 1910. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-09
jatoonilainen osynlig värld lånord etnicitet saga
Svenska
jätte, mytologiskt väsen
Finska
jättiläinen
Ordklass
substantiv
Övrigt
I Jötunheim bodde jättarna. Jatoonilainen kommer från ordet jätte. Jötunheim låg i de snöklädda bergen i norr. Detta är således på meänkieli den Nordiska mytologin som det kallas. En vetenskapsjournalist skrev 2010 i DN att kanske de korta haltia och de stora jättarna var folkminnen från tiden när neanderthalalarna och de kortväxta människorna levde häruppe. Man har 2010 funnit rester av en 1 meter lång kvinna i Sibirien. Haltia kanske betecknade en kortare människoras, och jättarna var neandertalare? Mytologin var reell i början och blev mytologi när jättarna och de småväxta dog ut.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2020-05-23
kainulainen människa saga osynlig värld etnicitet
Svenska
enspråkig person boende i Kalixbygden som talar svenska/överkalixmål, kalixbonska
Finska
kainulainen
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Winsa, Jierijärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Kainulainen karppisääri, Meän kieltä 1986: Kainulainen karppisääri, torniolainen toisenlainen. Vilkuna har samma belägg från Nordösterbotten: Kainulainen karppisääri, venäläinen verikirves. Vilkuna belägg från Kolari: Pitkä kun kainulainen. Alma Juntti-Winsa Jierijärvi: Kainulainen soikka naama. Kustaa Vilkuna har ett belägg från Matarenki: Kainulainen kaitanaama, kaljapuuron purskuttaja. Vesivellin velskuttaja. Kaitanaama benämningen finns även i västra Finland om folket i Österbotten. Österbottningar kallades för kainulaisia ännu 1734, enligt Vilkuna. Tornionlaakso: Piru ymmärsi kaikki kielet mutta ku se tuli Kainhuusheen se sano: Tätä kieltä ymmärä pirukhaan. Meän kieltä 1986: Ei kyllä net puhuit sammaa mutta nuot Kaihnuulaiset net vähäsen sitä heän punskaansa 3924 ,
Övrigt
Enspråkig person i Kalix älvdal, söder om byn Hoppet, i Överaklix och Kalix kommuner, talar överkalix mål, kalixmål. Bara ett belägg på att man sa kainulainen kaitanaama. I Savolax finns några belägg på: Kainulainen kaitanaama syöpi vellinki leivättä (SMS murrearkisto). Kainulainen karppisääri var allmänt förekommande i västra Tornedalen.
Källa
Alma Juntti (född Winsa), Jierijärvi, I. Tuovinen, Airila. Kustaa Vilkuna: Kainuu - Kvenland. Nertecknat av Pekka Nikupeteri. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-06-15
koirankuonolainen etnicitet människa osynlig värld öknamn/smeknamn
Svenska
hundmänniska (åt människor)
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Källa
Wanhainen, W.L. (1971). Liv och arbete i Norrbottens finnbygder. Luleå: Tornedalica..
lumheuttaa begravning höger osynlig värld kvinna
Svenska
slår lock för öron
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara, kerrassa vei korvat, lumheutti Kompelusvaara, kirkon kellon soivat korvissa että oikein lumheutti korvia, se tietää kuolheen sanomaa, yhtä kenestäki, se lyöpi molemphiin korfhiin jos se oo sukulainen tai muutee hyvin kaivattu, Kompelusvaara, jois korva soi, se tietää kuolheen sanomaa?jos oikein lumheuttaa se on kaivattu kuollut, vasempi vaimoa, oikea miestä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
manalaisaika natur osynlig värld
Svenska
vidskeplig tid
Finska
taikauskonaika, kummitusaika
Ordklass
substantiv
Platser
Soutujärvi-Skaulo
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-02-19
vuohikarvat osynlig värld häst
Svenska
hår på nedre del av hästben
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara, karvajalka se on runsukuopa (häst)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Jaakonsiika lånord fiske osynlig värld
Svenska
Jakobssik
Ordklass
substantiv
Exempel
Jakobsdagen den 24 juli börjar sikfisket i Kukkola
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av lars lampinen
Redigerad
2020-08-24
kekäle osynlig värld trä
Svenska
delvis förkolnad vedbit (glödande)
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara, ja toinen konsti on vettää musta risti lehmän selkhän?nokikekälhellä?ja se kekäle viskathin ulos sontaikkunasta, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Täräntö, Kompelusvaara, jos kekähleelä piippua sytyttää ni saapi isoniskasem pojan, oli hän mies tahi nainen
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Artimo, Hämäläinen, Paloheimo
konikevät osynlig värld natur term väder
Svenska
sen islossning som föregicks av mild höst
Finska
myöhäinen jäänlähtö ja aiempi lauha syksy
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-02
liemuta natur osynlig värld
Svenska
(moln som) samlas och skapar nya formationer
Finska
harsopilviä kokointuu ja hajoavat kätevästi
Ordklass
verb
Platser
Vesisaari
Exempel
Vesisaari: liemuavat niinku irri oisvat sielä.
Övrigt
Förebådar sämre väder.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-23
Kainulasjärvi plats saga osynlig värld
Svenska
by i Tärendö församling
Finska
Kainulasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Exempel
Alla naturnamn i Kainulasjärvi finns på denna digitala karta. https://ma-paikannimet.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=8db37b4b36c6492cb9778128ceb77989&fbclid=IwAR3dXw-eH7tvIp4cdpMQJTkTyUW929WK-0YIU_geTwHjsfjhu1sFjpsa9pw
Övrigt
Enligt den folkliga traditionen var den förste bosättaren en kvinna från Kainus (Överkalix, Landsjärv eller trakterna därikring), som bosatte sig vid stranden Salmijärvi. Markitta, hette hon. En same lär också ha tidigt bosatt sig på den högsta höjden vid Salmijärvi, Paloraukka. Han påstås ha gömt undan en silverskatt som möjligen misstänks ligga under byns största tall, bredvid hans bosättninng. Tallen står där fortfarande, ca 3 meter i omkrets, men silverskatten är ej återfunnen. Sannolikt en aaarearkku. Kainulasjärvi är kainulaisen järvi. Det finns massor av inspelningar av bybornas meänkieli. Ända från 1960-talet till 1987. Birger Winsa har intervjuat under 1980-talet ett tiotal bybor. Kaks pitkää nauhotusta John A Winsa ja Albin Oja: https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/meankieli/berattelser-fran-tornedalen. Byn kallades ibland för Lilla Paris av kompelusvaarabor. Och folket kallades för tonttulaiset för att de använde den milda svordomen tontta. Voi tontta kyllä. Hjalmar Gramner berättar att byn hade 14 hus ca 1900 när han var 20 år gammal. Han var född 1879.
Källa
J Josefsson, Markitta, om den första kvinnan.. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2024-03-25