kelo

Meänkieli
kelo
Svenska
torrt stående barrträd där barken lossnat men med torrt friskt trä, torraka
Ordklass
substantiv adjektiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Sieppijärvi, Enontekiö, Sieppijärvi, Täräntö, Jukkasjärvi, Arpela, (ylheinen), Lohijärvi, Parakka, kelo honka
Övrigt
vertaa kuosto
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Artimo, Hämäläinen
Orddomän

Liknande ord