höystö

Meänkieli
höystö
Svenska
näring
Ordklass
substantiv
Platser
Narkaus1
Övrigt
västfi, höyste, -ö, -y s \'näring; gödsel\'; främst västfi (M Hovi k 3347, SMSA).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok

Liknande ord