News

lumipatteri lainasana lumi
Swedish
hårdtrampad snövall
Finnish
lumivalli
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Example
hårdtrampad snövall, t ex där barn leker i snö.
Other
Vertaa runka
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-26
lumipatteri lainasana jellivaaransuomi vesi
Swedish
snövall
Finnish
kinos, lumivalli
Part of speech
substantiivi
Example
Ord i Ullatti enligt aapuabor.
Other
Lumipatteri s snövall, U, jfr Kai lumivalli, kinos
Source
Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-26
prysti lainasana luonto lumi
Swedish
snövall
Part of speech
substantiivi
Places
Täräntö
Example
Snövall efter snöplog på bägge sidor om väg.
Source
Tiesmaa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-26
prysti luonto lainasana
Swedish
strandbrink, strandvall; brant
Finnish
rantatermä, mella
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, Narkaus
Example
Meillä on prysti katto.
Source
Siward Kero, Tage Lehto. Writen down by B. Winsa: ordbok, .Tage Lehto
Edited
2021-07-26
Kalsunpato satu työ termi puu
Swedish
storbröte i Kalsunlanhti
Finnish
Kalsunlahdenpato
Part of speech
erisnimi
Places
Kainulasjärvi, Narken; Narken
Example
Kalix älvs största bröte uppkom 1947 nedanför Mestoskoski i viken Kalsunlahti. 1,5 miljoner stockar. 82 man arbetade i 6-8 veckor för att riva den, enligt fd flottningsförman Heimer Taavola, Narken.
Other
Elof Nordmark: Ni kanske har hört eller kommer ihåg Kalsunpato det var miljoner stockar på torra land hela distriktets flottarlag höll på och riva den en hel sommar gissar sommaren 1947 Narken K-järvi och överkalix lag var där i tvåskift. Jag hade 3 bröder som var där dom sa att dom såga och högg och slet en stock i taget i 10 timmars skift kl 6 till 6 hela försommaren det påstods att låg 4 miljoner stockar i bröten. Birger Winsa: Två-tre lag jobbade på samma bröte och hade ingen synlig kontakt med varann. Berättade Artur Winsa i Herman Henrikssons anda att man skall lägga till minst 100% annars är det inte värt att berätta. Ni som inte vet vem herr Herman från Narken var. Han kallades för Kolkko Hermanni i byn för sin dova röst. Han var även högröstad. Det skall höras när man talar, menade Herman. Han hade rest till USA en gång och då på den tiden var det få som gjort den resan. Han besökte bl a Calumet i Michigan som kallades för Kalumeeti. Hans berättelser om USA-resan innehåller allt av gigantiska överdrifter. Jag intervjudade Kolkko Hermmanni 1985. En beskedlig och försiktig man då. 20 år senare gick jag i Kolkko Hermans fotspår i Kalumeeti. Jag nästan kände Hermans ande vila över bygden. Kalumeeti är full av släktingar från Tornedalen. Lestadianismen är kanske starkare än i Pajala.
Source
Elof Nordmark, Narken. Facebook Kainulasjärvi.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-23
tointa
Swedish
förmå, kunna
Finnish
kyetä, voida
Part of speech
verbi
Places
Muonio
Other
stf. kyetä, voida
Source
Yliperän kielen sanakirja; Oiva Arvola. Nedtecknat Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-23
kapi metesiini lainasana kiiski sairhaus
Swedish
skabb
Finnish
syyhy, kapi
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä, Kuolajärvi, Rovaniemi, Kompelusvaara
Example
Kittilä, Kuolajärvi, Kittilä, Rovaniemi, Kompelusvaara: Kapi se tullee hevosseen ja lehmhään.
Other
kiiski, sairhaus, tvättades med tjärvatten, husdjur, häst
Source
I. Tuovinen, Artimo, Sipola, Mattila. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-18
jyväkonsti hevonen metesiini sairhaus
Swedish
läkemedel av kokt säd mot hästsnuva
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: Jyväkonsti, veessä keitethääj jyvät hyvin kuumaksi ja pistethää säkhii ja hevoselle kuonhoon, ku se sitä henki se niinku löysää se nori.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-18
tunkea ilma
Swedish
kvav
Finnish
hiostava, painostava, kuuma
Part of speech
adjektiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Tunkea ilma. Tunku ilma
Source
Minun sanat, Facebook.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-18
kymppi ihminen termi itäsuomi työ
Swedish
lagbas
Finnish
kymppi
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, Tornionlaakso; Ylitornio, Alatornio, Sodankylä, Rovaniemi
Other
Östfinska, kymppi s \'lagbas, förman\' (R Moilanen k 4154, SMSA). Ordet betyder tia och det lär ha funnits 10 man i ett flottningslag på Kalixälven. Därav kymppi.
Source
Tapainen, Nirvi, Kena, Artimo, B. Winsa: ordbok. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-18
noita noita näkymätön mailma
Swedish
nåjd
Finnish
shamaani
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara, Svappavaara, Kainulasjärvi, Vittanki; Kittilä, Kemi, Rovaniemi, Parakka
Example
Kittilä Kittilä, Kemi, Rovaniemi, Kittilä, Parakka: Noita taas, se tekkee tuhoja
Other
En del nåjder ansågs ha såld sin själ till djävulen. Tarkempia tietoja CD:ssä. Vertaa kööpeli, velho, ilminoita
Source
I. Tuovinen, Paavola, Artimo, Miettinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-17
ilminoita näkymätön mailma noita satu metesiini
Swedish
nåjd som kan frammana väsen
Finnish
shamaani
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Kainulasjärvi: Täälä on ollu ilminoitiaki, nuot jokka olit juuri villinoitia. Lampala ja Vinsassa. Vinsa se pani Lampale pirut, vyölä ku olit nukkumassa. Se (piru) tuli. Lampa heräs? huusi: Tulep perkele sinä ku olet, äläkä muuttele! Ku se tuli karhun haamussa, se näki sen sauvupirtin ikkunasta. No se loihti väkeensä (suohjaan) ja meni porthaile ja tuli takasi. Vaimo kysy minkäs se meni? Navethaan meni. Aamula vaimo meni navethaan. Sielä oli härkä kuolemassa. Se meni sitte ja Lampa kävi mukhaan mettässä. Se oli jotaki luonolista ottanu puun parkkia ja niistä keitti veen. sSen ku anto häräle se varsin rapasti ku pillistä poikki navetan. Ja niin oli terve. Mutta sitte se pani Vinshaan takasi. Ja varsin alko lehmiltä ku saksila menemhän jalkoja poikki. Se armahti. Se ei pannuh hengen pääle. (Iiskon) äijäfaari se muisteli, ja oli se vähänen loihtari ittekki
Other
Birger Winsa: Nåjden Vinsa bör ha varit min farfarsfar. Han var omnämnd även i Nattavaara under 1980-talet.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-17
porikko ihminen
Swedish
en som pratar mycket
Finnish
liian puhelias
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Other
vertaa kräpä
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-16
kräpä (vaimo) lainasana vaimo ihminen
Swedish
pratglad (kvinna)
Finnish
liian puhelias nainen
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Other
vertaa porikko ofta kvinna
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-16
rötterit lainasana ruoka kasvi
Swedish
rötter
Finnish
juuret (kasvimaassa)
Part of speech
substantiivi monikko
Other
köksväxt
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
ryytimaa lainasana luonto
Swedish
grönsaksland
Finnish
kasvimaa
Part of speech
substantiivi
Other
stf. kasvimaa
Source
Matti Junes, född i finska Tornedalen, Lars Lampinen, Unbyn Boden. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
kryyimaa lainasana
Swedish
grönsaksland
Part of speech
substantiivi
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
kryyti lainasana ruoka
Swedish
krydda
Finnish
mauste
Part of speech
substantiivi
Places
Vesisaari
Source
Syrjänen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
kryyvi lainasana ruoka
Swedish
krydda
Finnish
mauste
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Source
Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
krytta lainasana
Swedish
krydda
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Other
Verta kryyvimaa
Source
John Josefsson. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
kravata, krappa/a/ jellivaaransuomi lainasana
Swedish
skrapa
Part of speech
verbi
Places
Gällivare kommun
Source
John Josefsson. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
kravata lainasana
Swedish
skrapa; barka
Part of speech
verbi
Places
Jyykeä, Rovaniemi, Jyykeä, Jyykeä, Rovaniemi, luuvvala kravathan; Kittilä, Rovaniemi, Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Jellivaara
Other
< ruotti
Source
I. Tuovinen, Syrjänen, Airila, Hämäläinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
jällata lainasana vukaalharmunii
Swedish
gälla
Finnish
päteä, kelvata, sopia
Part of speech
verbi
Places
Suomen
Example
Pajalassa on puhujia joila on vaikeuksia sanoa jällata, koska sääntö vaatii jällätä. Niilä on molemat vanheemat Suomesta ja suomen kielen sääntö sillon jällää. Pitäis olla jällätä. Muutamassa suomen murtheissa jellata., Muonio Kainulasjärvi: Kyllä se jällaa
Source
Tapio Lähteenmäki, Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-14
ka/a/kki huusholli lainasana puu
Swedish
kagge
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara, Sarvisavaara, Nattavaara
Example
Spritkärl av plåt, 5-10 l, långfilskärl, låda
Other
< ruotti kagge. Kans kaakki.
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2021-07-12