News

Piilijärven Einari noita sairhaus satu
Swedish
Einar från Piilijärvi
Finnish
Piilijärven Einari
Part of speech
erisnimi
Places
Gällivare
Example
En av Tornedalens största nåjder. Flög till himlen på sin sista resa. Fotavtrycket kvar på en klippa i Piilijärvis strand
Other
2010-07-02 den 06:53 (B.Historier) Efter sedan kristendomen kom till bygden kunde inte människan lämna sin hedniska tro utan vidare. Man litade på sina trollkarlar eller nåjder vid alla sorters sjukdomar hos människan och djuren. Samuli Paulaharju skriver i sin bok Ödebygdens folk, om dessa nåjder: ”De kunde sätta igång sjukdomar likaväl som han kunde stoppa dessa, han kunde mana fram varg, björn och ormar lika väl som han kunde tygla dessa. Han hade hela bygdens nyckel i sin hand med vilken han kunde styra allt, och han var mycket respekterat. De hade sina egna leder där de for fram. De kunde fara genom luften i virvel vindar, vilka då sades vara” nåjdan puska ”. Enligt gammal folktro, om man såg en virvelvind som kom emot så skulle man sätta stål emellan sig och virvelvinden , då skulle den ta en omväg och inte skada dig.” Men Piili Einari den stora nåjden i Piilijärvi hade sitt eget sätt att färdas. När de andra byborna redan på lördag for tillkyrkan i Jukkasjärvi på Anders mässan sa Piili Einari, nog är jag där när ni är framme. Först på morgonen Anders mäss dagen for han . han manade fram en varg från skogen och seglade på denna . Och i en stor snövirvel kom gubben sittande på en snöspade, framför församlingen. Och han for därifrån i en snövirvel så att man från snövirveln bara såg vargens brinnande ögon och gubbens tofsmössa. I en snövirvel kunde Piilijärvi nåjden fara fram med en varg. Men i en luftvirvel kunde han kunde han sända iväg en stor martall till Lainio nåjdens notvarp, när de var oense om fiskevattnet. Och inte kunde Lainio nåjden göra någonting när han såg en stor martall komma på midsommardagens morgon, susande genom luften och skruvande i en cirkel och plumsa i Hotakanhauta, förstörande den bästa notvarpet. Flygande for Piili Einari på den sista färden när tiden var inne. Han låg till kojs, ibland i flera dygn och då fick ingen röra vid honom, en gång lade han sig och manade sin gumma att inte röra vid honom, men gumman råkade röra vid honom med kvasten varvid gubben for upp och rusade till sjöstranden och från strand stenen for han upp i luften som en virvelvind for Piili Einari över sjön. Sedan dess sågs han inte till något mer. Endast på stranden syns ett fotavtryck på stenen. I Kukasjärvi finns vid en udde en sten som kallas Hukankivi som enligt sägen skulle vara den sten som nåjden hoppade ifrån, man ser ännu idag fotavtrycket. I Tervaskursu har man efteråt hittat människoben. Han var lite av lappmarkens superhjälte, och dyker upp, ibland med sitt namn, och ibland bara som "Piilijärven noita" i närmast oräkneliga uppteckningar. Här en uppeckning ur Samuli Paulaharjus uppteckningar på SKS i Helsingfors (löpnummer 22853-22856): Noitia Lainiossa, Piilijärvessä, ja Kangosessa ja Lovikassa Väkeviä noitia oli ennen Lainiossa, Piilijärvessä ja Kangosessa. Piilijärven noita ja Kangoasen noita olivvat keskustelhet. Piilijärven noita sanoi: ”Mie vien kellolehmän sinun tarhastasi.” Lainion noita sanoi: ”Et vie.” Pikkusen aikaa kun ovat puhunet siinä, näkevät kun kellolehmä nousi ilmahaan, kello vain kilisi, kun meni. Taas Piilijärven noita sanoi, että hän panee semmoisen merkityksen Sangin hauthaan – se on julma kalapaikka – ettei saa siitä kukhaan kaloja. Tuli hirmunen tuuliaispää, meni iso aihki näverin kierrossa justhin siihen valtakalapaikhaan. Ei saateta siitä enää kalaa pyytää. -- Tuuliaispäässä on rietas. + + + Lovikassa ja Kangosessa oli noijat. Vaimonen noita oli Kangosessa. Nousi yöllä ylös ja katosi. Mies kysyi kun tuli vaimo takaisin, missä oli ollut. Vastasi vaimo: ”Lensin Kirakanniemellä mukkasen.” Vilussaan oli kun tuli. Oli käyny toisen nojan luona Lovikassa Kirakanniemellä. + + + Piilijärven noita ajoi kerran Jukkasjärven kirkkoon: lumilapiossa istui ja hukka oli eessä. Lappalaiset, kun näit hukan tulevan sanoit: ”Nyt se tappaa meiltä porot.” Ei ollutkaan hukkaa, ei paskaakaan siinä ollut, se oli rietas vain, jolla ajoi. Kyllä riettaalla voimaa on tehä mitäki. + + + Piilijärven noita makasi lovessa. Sanoi vaimollen, että ei saa koskea häneen, kun hän on makaamassa lovessa. Mutta vaimo ei totellut vaan löi luualla. Silloin noita ryösys oven päälle ja lensi siitä ulos, potkasi kivheen rannassa ja kivessä on vieläkin noijan varphaan jäljet. Kivi lähti kulkumhan noijan perässä pitkin settä. Noita meni Tervasvaaran kursuun ja siellä se on viläkin. Silmällään makasi noita, kun oli lovessa. Siinä hän teki noituutta, kun makasi. Ei kaikki noijat olleet lovinoitia, mutta Piilijärven noita makasi lovessa, se oli etevin noita. Ei toiset olleet lovessa. Kertoi Johan Henrik Lasu, mökin äijä, 82 v. Vittangi, Pohjois-Ruotsi 15. 7. 32. Muist. Kirj. Jenny Paulaharju. Jag får detta till något i stil med: Nåjder i Lainio, Piilijärvi, Kangos och Lovikka Mäktiga nåjder fanns förut i Lainio, Piilijärvi, och i Kangos. Piilijärvinåjden och Kangosnåjden hade diskuterat. Piilijärvinåjden sa: ”Jag tar skällan från ditt hägn.” Lainionåjden sa: ”Inte tar du den!” En kort tid efter att de hade talat med varandra såg man hur skällkon steg upp i luften. Skällan pinglade när den gick. Piilijärvinåjden sa vidare, att han skulle sätta ett sådant där märke i Sangisgraven – det är ett ställe med enormt mycket fisk – så att det inte skulle gå att få någon fisk där. Det kom en väldig virvelvind och gick som en navareborr går i en storfura just på det bästa fiskestället. Och inte kan man fånga fisk där mer. Virvelvinden var den onde. + + + Det fanns nåjder i Lovikka och i Kangos. I Kangos fanns en kvinnlig nåjd. Hon gick upp på natten och försvann. När kvinnan kom tillbaka frågade mannen var hon hade varit. Då svarade kvinnan: ”Jag flög en sväng till Kirakanniemi.” Hon frös när hon kom. Hon hade varit i den andra nåjdens hus på Kirakanniemi i Lovikka. + + + Piilijärvinåjden hade en gång varit till Jukkasjärvi kyrka. Han satt i en snöspade och hade en varg som dragare. När samerna såg vargen komma sa de: ”Nu dödar han renarna för oss.” Inte var det en varg, och inte var det någon skitsak heller, det var den onde själv som körde. Nog har den onde makt att göra vad han vill. + + + Piilijärvinåjden låg i trans (?) Han sa till sin hustru att hon inte skulle röra honom när han låg i trans. Men hustrun lydde inte, utan slog honom med kvasten. Då rusade nåjden på dörren och flög ut därifrån och sparkade till stenen på stranden och än idag kan man se spår av nåjdens tår på stenen. Stenen och nåjden flöt iväg med strömmen. Nåjden kom till Tervasvaaras ravin, och där är han fortfarande. Nåjden låg på mage när han var i trans, det var när han låg så som han trollade. Inte alla nåjder var trans-nåjder, men Piilijärvinåjden låg i trans. Han var den främste av nåjderna. De andra låg inte i trans. Berättare: Johan Henrik Lasu, torpargubbe, 82 år. Vittangi, Norra Sverige 15. 7. 32. Skrivet ur minnet. Jenny Paulaharju.
Source
Muntliga berättelser i Skaulo och norra Gällivare. Inspelade under 1950-talet. Tore Aspebo, Skaulo, https://toreaspebo.wordpress.com/?s=nietsakan. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-12-07
keino luonto
Swedish
stig, väg
Finnish
tie, polku
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi, Vesisaari, Jyykeä, Jyykeä, Lemminjoki, Vesisaari, Kittilä, Kittilä, Rovaniemi
Example
Rovaniemi: Mennä keihnonsa. , Inari: Aja ensinnä tuota keinoa. Agne Söderström: Lannavaarasta meni keino Ryshään.
Source
Itkonen, Liljeblad, Anthoni, Aejmelaeus, Tuovinen, Valonen, Rapola, Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-12-07
polku luonto satu sanaparsi
Swedish
stig
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara, Sieppijärvi, (ylheinen), Arpela, (ylheinen)
Example
Pirun- ja poronpolkuja älä seuraa, mutta tolppatiestä ja Jumalan sanasta älä luovu." - Vanhaa elämänohje.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-12-07
anisleipä; anis lainasana ruoka
Swedish
anisbröd, anisbulle
Part of speech
substantiivi
Places
Meänkielen
Other
Kyllä oli kans aniksia kahviin kans. Alltså anisbulle till kaffet. Brunfärgad, doppades i någon olja. Degen kryddades med anis.
Source
Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-12-02
pulkki, pullki jellivaaransuomi rakenus lainasana viina slangi
Swedish
Systembolaget
Finnish
Alko
Part of speech
substantiivi
Places
Vanligt i Gällivare Kommun
Other
svenska < bolaget
Source
Writen down by Torbjörn Ömalm
Edited
2024-12-01
supikoira elläin jahti
Swedish
mårdhund
Finnish
supikoira
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Example
Supikoiraa on lisääntynyt Jellivaaran aluessa.
Source
Muntliga källor. Writen down by Tuurikarhu
Edited
2024-12-01
kaaka ruoka lainasana
Swedish
kaka
Finnish
kakko
Part of speech
substantiivi
Places
Ylitornio
Source
Tapainen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-11-28
raaka
Swedish
rå, råbarkad
Part of speech
adjektiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Raaka liha, maito. Mies on niin raaka kielen käytössä.
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-11-28
puulaaki viina lainasana
Swedish
bolag, aktiebolag; systembolag
Finnish
yhtiö; viinakauppa, alko
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Svappavaara: Puulaakilta se Kruunu on ostanu. Kainulasjärvi: Ostin knattinkin puulaakista.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-11-27
vartti lainasana
Swedish
kvart
Finnish
vartti
Part of speech
substantiivi
Source
Writen down by winsa
Edited
2024-11-27
kangastus näkymätön mailma
Swedish
hägring, naturfenomen som avbildning
Finnish
kangastus
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Other
Någon slags vålnad som syns vid sträng kyla mot söderliggande berg.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-11-27
kruu jellivaaransuomi rakenus
Swedish
askgrop, främre del i bakugnshäll
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, Ylitornio, Sieppijärvi
Example
Kainulasjärvi, (Korpilompolon sana, ei käytetty), Ylitornio, (ylheinen), Sieppijärvi, Sieppijärvi, Sieppijärvi (uusi sana), Kompelusvaara: Veethään hiilet pesään suuhun, lietheen, lännessä kruuhun.
Source
I. Tuovinen, Syrjänen, Tapainen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-11-23
sjyttifemma lainasana viina
Swedish
sjuttiofemma, helflaska vodka
Finnish
täysi pullo vodkaa
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Other
Vertaa knattinki
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-11-23
kengänkuluttaja ihminen slangi
Swedish
person utan mål och mening
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-11-22
kengänvoije vaate
Swedish
skotjära
Finnish
kengänvoide
Part of speech
substantiivi
Places
Kuolajärvi
Source
Liljeblad. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-11-22
syreeni kasvi lainasana
Swedish
syren
Finnish
syreeni
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Other
harv.
Source
Kaarakka. Nedt: Virpi Ala-Poikela. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-11-21
Hauki nimi kala lempinimi/haukkumanimi
Swedish
öknamn på glupsk same, (betyder gädda)
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-11-19
hartsu työ ruoka itäsuomi
Swedish
flottningskost
Part of speech
substantiivi
Other
Östfinskt ord. hartsu östfinsska (Leena Silfverberg k 6349, SMSA). östfinska, hartsu s \'kost i flottning; matvara\' (SMS).
Source
Leena Silfverberg / Birger Winsa. Writen down by Lars Lampinen
Edited
2024-11-19
hartsi lainasana puu
Swedish
harts, kåda
Finnish
pihka
Part of speech
substantiivi
Places
Purnu
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2024-11-19
karpia ihminen
Swedish
känna ilska, bli uppretad
Part of speech
verbi
Places
Tornionlaakso
Example
Minua niin karpii kun tuo teki noin tylysti pahhaa.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-11-11
Täränönlahti työ paikannimi
Swedish
Täränönlahti, Mestoslinkka
Finnish
Täränönlahti
Part of speech
erisnimi
Places
Narkaus, Kainhuunväylä; Narken, Suomen
Example
Elof Nordmark: Täränönlahti ligger c:a 200 m norr Linkanniska. Den hade en central del i båtresorna utför Linkkakosket, i alla fall före 1951. Sen har inte jag varit med. Forsen var så hård att en styrman måste nå viken annars skulle han få problem. Forsen var ju så hård att man inte kunde ro vissa bitar då kunde man sjunkit. I viken vände man och åkte baklänges (sauvomissa) alltså med stakar efter stranden (korvan nokkia) Ytteråran skulle ro efter tillsägelse till Solkalahti som vi narkenbor kallade. Egentligen för rauma slog så hårt mot stranden. På den tiden var det inte så många i Narken som ville styra nerför Linkkakoski. Suomen Oskari, Mettävainion Jussa, Taavolan Jussi och kanske någon fler.
Other
Vik norr on Mestoslinkka fallet. Koordinater: 7449742 833320
Source
Elof Nordmark, Narken. Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-11-01
metalji, metali lainasana
Swedish
medalj
Finnish
mitali
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi
Other
< ruotti
Source
Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-10-29
petaali lainasana huusholli
Swedish
pedal (cykel, bil)
Finnish
poljin
Part of speech
substantiivi
Example
Pyörässä petaalit, biilissä kaasupetaali.
Source
2005-12-05 Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-10-29
passata pääle lainasana
Swedish
passa på
Finnish
käyttää tilaisuutta hyväksi
Part of speech
verbi
Places
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Other
Stfi.käyttää tilaisuutta hyväksi
Source
2006-03-15 Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-10-28