Junosuanossa on kans Pärkämäkoski. Piian ei muaala? Merkitys piian koskenkaula, -niska. Laina eteläsuomen murtheishiin viron kielestä pärk seppel. Viron kielen etymologia: pärg : pärja : pärga 'rõngakujuline v ovaalne lille-, oksa- vm põimik; rõnga- v ringikujuline moodustis; peaehe'
Tüve vasted võivad olla saami bárgidit 'palmikut punuda', bárggaldat 'palmik, punutud pael', ersa pargo 'korv', mokša parga 'tohust torbik' ning võib-olla ka karjala (puna)päre 'peakaunistus'. Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel v peapael' ja baltisaksa Pärg, Perg, Pärk 'eesti tüdrukute peaehe'.
Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Vuopios mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Vuopio, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Kulttuuri taustaa sanasta
Ordets ursprung och betydelse är okänt. Möjligen estniskt lån till finskan. Vuopio och Kaihnuunranta på andra sidan. Stor vik uppåt. Selet avsmalnar innan forsarna. Mestoslinkkaforsarna nedanför Pärkämä. Kallas för Pärkämäkosket och länge ner Linkankosket. I Kainulasjärvi berättas att det fanns på äldre tid en fiskekoja vid stranden av Pärkämä, i själva viken. Mäkigubben, Mäen Äijä lär ha använt den under sina fisketurer till älven.
Estniskan har lånat ordet pärkä till sydfinska dialekter, pärkä i betydelsen krans, seppel på finska. Finskans äldsta ord för hals är seppel. Kaula kom senare som ett lånord. Seppel fick betydelsen krans., Jag tror Pärkämä betyder forshals, eller mer modernt forsnacke. Mestossuanto avsmalnar i Pärkämä och strömmen ökar. Farlig forshals. Estnisk etymologi: Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel' Vi har flera ord som bara finns i Tornedalen/nordfinskan och i södra Finland. T ex säserä rank om båt finns bara här och i Tavastland. Och ordet kana trekanten, spetsen i båtför fanns förr om åren bara i Tornedalen och vid Ladogas strand. De första nybyggarna kom med båt. Kana båtför är okänt idag, tror jag? Eller? Men helt allmänt under 1930-talet. Pärkämä kan kanske inkluderas till denna skara. Bästa förklaringen. Finska forskare har inte hittat något bättre. Ett förslag är svenska lånet bärga. Men ordet bärga förekommer inte ens i tornedalssvenskan. Och inga pärja-namn finns. Båtlänning/Valkamaa i Pärkämä finns. Men man drog upp båten. Vettää venheet maale. Ingen bärgar båten upp på land. Inte ens på ren svenska.
Lähde
Albin Oja, Kainulasjärvi, Birger Winsa.
Tallennin Birger Winsa
Meän kieltä 1986: ko pellot olit tassaintunheet päile ja angerias (angervo) oli tullu kukile ja hämhääkki kutonu verkkonsa heinhään Jänkkäniithyin alethiin 1150
Kulttuuri taustaa sanasta
Kolari: Ja nehä̀n sanoit että ei olèp pouasta taikaa kun ei olè hämhääkiv verkkoa heinässä.
Täräntö: Hämhäkim pesä̀stä taijothaan: ku hämhäkki vettää heinällalvan kiini ja siinä om pojàt, sillon on heinä täysi, valmis. Elsi Kurki: Miehän en tapa vieläkhään hämhäkkiä, ko ämmi sanoi että lehmä kuolee jos hämpin tappaa. Laitan sen vain ulos. Tuula Mutanen: Meiläkin äiti sanoi, että tietää huonoa onnea, jos hämähäkin tappaa. Vasta nykyisin olen tappanut, mutta tullee huono olo. Eikö ole jännää, että vuosikymmenien vaikutus. Jukka Lääkkölä: Antakaa hämhäkkien elää ja olla rauhassa. Vanha viisaus, jos talossa on hometta, ei ole hämhäkkejä. Olen tämän todennut todeksi. Ei hämhäkit ole vaarallisia, antakaa niiden olla ja elää rauhassa.
Lähde
B. Winsa: ordbok, Nikupeteri, Väylänvartisten sanakirja.
Tallennin Birger Winsa
Kittilä: Laurista Reekinam päivähän kaks viikkoa (syksy). Kainulasjärvi: Laurista jo repo koiven koihùu heittää (tullee ruskeaks).
10 elokuu=Laurinpäivä: Lauri lehtiin kussee, Lintu lenthoon, kala karhiin, mies kenkhään ja tuohus näkyviin. Muu: Pääskyset Laurina lauhmaan ja Perttulina pois.