News

resunen ihminen
Swedish
slarvig
Finnish
huoleton
Part of speech
adjektiivi
Other
Resunen mies
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-28
resunen ihminen
Swedish
slarvig; trasig, söndrig
Finnish
huoleton; rikkinäinen
Part of speech
adjektiivi
Places
Rovaniemi, Kemi: Resuset kengät.
Source
Kaarakka, Hämäläinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-28
jälkilöyly sauna
Swedish
eftervärme i bastu
Finnish
jälkilöyly
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2025-01-26
joutilo ihminen
Swedish
ledig, tillgänglig person
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2025-01-25
rönkätä metesiini lainasana
Swedish
röntga
Finnish
röntgenkuvata
Part of speech
verbi
Places
Juoksengi
Source
Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-25
friskautua metesiini lainasana ruumis
Swedish
tillfriskna
Finnish
parantua, toipua
Part of speech
verbi
Source
Matti Junes, född i finska Tornedalen. Writen down by Lars Lampinen, Unbyn Boden
Edited
2025-01-25
makkara loru ruoka
Swedish
korv, falukorv
Finnish
makkara
Part of speech
substantiivi
Places
Hela Tornedalen; Kainulasjärvi
Example
Kainulasjärvi: Paistama makkaraa ruaksi. Ramsu: Makkara matkusti pitkin tietä, viimen se halkesi pois.
Other
Vertaa verimakkara, pylsy.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-25
parkkeerinki lainasana paikannimi
Swedish
parkering, -plats
Finnish
pysäköintialue
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Tuossapas hyvä parkkeerinki.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2025-01-25
parkki lainasana paikannimi
Swedish
park
Finnish
puisto
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2025-01-25
parkki paikannimi lainasana
Swedish
statligt skogsområde
Finnish
metsäalue
Part of speech
substantiivi
Places
Meänkieli; Parakka
Example
Parakka Parakka: Ampuva koko kruunumparkki.
Other
< ruotti
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-25
parkki lainasana puu
Swedish
bark, ämne under bark och under näver, mellan trä och bark/näver
Finnish
kaarna
Part of speech
substantiivi
Places
Meänkieli; Sieppijärvi, Muonio
Other
Jukkasjärvi: Ensim koijumparkki.
Source
I. Tuovinen, Valonen, Tiesmaa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-25
faaly, -makkara lainasana ruoka
Swedish
falukorv
Finnish
makkara
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Ennen söithiin paljon faalymakkaraa.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2025-01-25
barkki huusholli puu lainasana vaate metesiini
Swedish
bark
Finnish
kaarna
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi, Jyykeä, Kittilä, Sodankylä, Kemi, Svappavaara, Jukkasjärvi
Example
Rovaniemi Rovaniemi, Jyykeä, Kittilä, Kittilä, Sodankylä, Rovaniemi, Kemi, Svappavaara, Jukkasjärvi: Se teki Jaakom muori yheksäm puun parkista juoman keitti (poltheen lääkheeksi). Petter Turtola ca 1930: Tuli yksi mies Moskojärvestä joka kutsuthin Moskin -Heikki, Se sano että sulla poika mätäne jalka eikä sinusta yksikhän piä varia ,Mutta kyllä minä tehen voithen että heitä mätänemästä,Se meni ulos ja nouti kojupölkyn, Sitten se otti pois tuohen ja krapasi parkin ja pani panhun kiejumhan. Se vesi tuli aivan punainen , Sitten se laski sen hurstin läpi että ei tullu yhtän roska ,Kaksi kerta päivässä pin kauhalla ammelta sitä vettä ,Hava heiti mätänemästä ja haisemasta ja rupesi paranemhan. Sitten käski likutta ja sujuta että se tule sujumhan. Nin sain jalan paranenmhan mutta aina se on haittanut ,
Other
< ruotti, barkvatten för färgning och bearbetning av skinn, ämne för beredning av skinn, bark från al el vide Vittanki, Parakka, Jellivaara, , Jukkasjärvi, Enontekiö, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Kompelusvaara: Sysitty parkki pois, se karpu, petäjhään asti. Jukkasjärvi, Kompelusvaara: Nauvan vuota se tarttee pitemän ajan, ja eikhään...
Source
I. Tuovinen, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka, Petter Turtola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-25
tuohi puu kalastus metesiini
Swedish
björknäver
Finnish
tuohi
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Jukkasjärvi: Kopat olheet tuohesta ja kivet siinä (i nät, fiske).
Other
Björkbark användes som läkemedel mot sårskador. Petter Turtola preivissä joskus 1930: Tuli yksi mies Moskojärvestä joka kutsuthin Moskin -Heikki, Se sano että sulla pika mätäne jalka eikä sinusta yksikhän piä varia ,Mutta kyllä minä tehen voithen että heitä mätänemästä,Se meni ulos ja nouti kojupölkyn, Sitten se otti pois tuohen ja krapasi parkin ja pani panhun kiejumhan. Se vesi tuli aivan punainen , Sitten se laski sen hurstin läpi että ei tullu yhtän roska ,Kaksi kerta päivässä pin kauhalla ammelta sitä vettä ,Hava heiti mätänemästä ja haisemasta ja rupesi paranemhan .Sitten käski likutta ja sujuta että se tule sujumhan , Nin sain jalan paranenmhan mutta aina se on haittanut ,
Source
I Tuovinen, Petter Turtola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-25
avitrenki
Swedish
avvittring
Part of speech
substantiivi
Places
Ullatti
Example
Petter Turtola preivissä: Ei koskhsn puhutukhan että päiväreishun ruoka , Oli sitä tidtenkin parempa tienastia aina välhin avitrenkin aikana, saima akortia ja tienasimma koko hyvin ,mutta ei sitä paljon nukuttu , Nin sitä kothin rahaa.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2025-01-24
Stisse, Stiiki nimi lempinimi/haukkumanimi
Swedish
Stig
Part of speech
erisnimi
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2025-01-24
Kalle, Kalla nimi
Swedish
Karl, Karl-Erik
Finnish
Kalle
Part of speech
erisnimi
Example
Winsan Kalla asui Kainulasjärvessä. Kalleks kuttuhiin nuorempia miehiä joila oli nimi Karl.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-24
KG, Koogee lempinimi/haukkumanimi nimi
Swedish
Karl-Gustav, Karl-Gösta
Finnish
Kalle Kusto
Part of speech
erisnimi
Places
Kainulasjärvi
Example
KG, Koogee on kahela kainulasjärvilaisela. Karl-Gösta ja Karl Gustav.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-24
tupata ihminen
Swedish
snagga
Finnish
leikata hiukset tuppauskonheela, tunkea, tungetella
Places
Tornionlaakso
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-19
tupata ihminen lempinimi/haukkumanimi
Swedish
klippa kort eller halvkort, snagga
Finnish
leikata hiuksia lyhyksi
Part of speech
verbi
Example
Alatornio, Kompelusvaara (ei ylheinen), synonyymi nulikoita.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-19
toisti
Swedish
upprepning
Part of speech
atverbi
Places
Tornionlaakso
Example
Täräntö: Toisti en viinaa naamhaan pane. Kainulasjärvi: Mie toistiki niitän siinä.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-19
nopsa sanaparsi
Swedish
snabb, rask
Part of speech
adjektiivi
Places
Meänkieli; Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: Töissä nopsa. Kuka on nopsa nuorena on virkku vanhaana.
Other
Vertaa nopea.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-15
kuvaraamattu (usk) uskonto lempinimi/haukkumanimi
Swedish
fotobok
Finnish
kuvakirja
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Kuvaraamattu var en fotobok. Foton var avbilder och grövsta synd. Gäller t ex hos Amish, muslimer och laestadniarer. Därför finns det t ex inga bilder av Gud. Ty en avbild av Gud kan mycket lätt bli avgudadyrkan. Man projicerar sig på avbilden. Inte originalet. Enligt en kommimister: "De tio budorden, anser att fotografering också är en synd (ungefär så här: "gör dig inte till avbild av (gud) av något i himlen eller på jorden, och böj dig inte ner och tjäna den"). Jag har hört någon predikant på den yttersta högerflygeln av laestadianismen (dvs ”leeviläiset”) kalla fotoalbumet för ”Kuva-raamattu” = Bild- eller Fotobibeln, som man samlas kring för att studera och beundra."
Other
•FOTOGRAFERING SOM SYND FÖR LAESTADIANER ---- Harriet Pekkari: Det är kanske inte så lätt att förklara, varför fotografering ses som synd bland laestadianer. Här försöker jag nu luska ut det. • Man kan väl säga, att laestadianerna har alltid varit restriktiva till alla nymodigheter, som kommit under årens lopp. T.ex ansågs cykeln först vara synd, för den kunde användas till syndens utövande genom att man kunde färdas med den till sådana syndiga ställen som dansbanor. Den kallades då på meänlieli för ”huoratrilla”. • Man ändrade sedan uppfattning om cykeln, då man aåg att den kunde vara nyttig och användas rätt. Med den kunde man också fardas till bönemöten. Detta exempel visar, att synden består egentligen inte i själva föremålen, utan hur man använder dem. • Så är det också vad gällde fotografering och foton för laestadianerna. De strängare förstfödda laestadianerna i de första generationerna tog vanligen en avvaktande ställning till fotograferandet, även om det finns foton bevarade på gamla predikanter som Johan Raattama,a Isak Kuoksu, Frans Parakka m fl. • Jag minns från olika storsamlingar som jag bevistat, att när en journalist var där. att predikanterna på podiet förbjöd denne att fotografera deras gudstjänster. En gång lyckades i alla fall Uppsala Nya Tidning fotografera i Uppsala sändemännen från Lappmarken predikanterana Gunnar Jönsson och Hugo Gustafssson, när de satt nedböjda i böneställning. • En predikant i Kiruna menade, att han inte behövde något foto på sin far, då han hade en alldeles levande bild av sin far inför sina inre ögon. Margareta! Kanske att din farfar tänkte på samma sätt, att det räckte med att ni efterkommande kunde ha en levande bild av honom i ert inre. • Foton sågs av många laestadianer som avgudadyrkan, och då grundade man sig främst på ett bibelord från 2.Mos, 20:3-5, där Herren Gud (Jahveh Elohim) säger genom Moses i samband av givandet av de tio budorden: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem”. • Predikanterna predikade alltså, att det var synd av värsta formen, avguderi, att göra sig en avbild, som man dyrkade, och det menade de, att ett foto kan bli, bli till något istället för Gud, till en avgud, och det kan gälla vilken bild som helst som blir till en avgud. • Jag tror att det betyder både en konkret bild som ska dyrkas som en gud, och allt annat, som blir en avgud för en person. Din farfar ville visa lydnad för predikanternas råd att avhålla sig från fotografering. Han ville ge yttre bevis på att han var en riktig laestadiankristen, som höll sig borta från de världsliga nymodigheterna. • Det finns fortfarande extrema smågrupper av sådana lagkristna laestadianer åtminstone på den yttersta högerkanten, som på grund av förbudet mot att göra bilder i de tio budorden, anser att fotografering också är en synd (ungefär så här: "gör dig inte till avbild av (gud) av något i himlen eller på jorden, och böj dig inte ner och tjäna den"). Jag har hört någon predikant på den yttersta högerflygeln av laestadianismen (dvs ”leeviläiset”) kalla fotoalbumet för ”Kuva-raamattu” = Bild- eller Fotoblbeln, som man samlas kring för att studera och beundra. • Nu är det emellertid så, att det som förr räknades som synd och rent av var förbjudet, kan också bli tillåtet under historiens gång. Detta har till exempel skett för laestadianerna i fallet med nymodigheter som cykel, datorer, internet, radio, luciatåg och delvis klassisk musik och körsång mm. • Jag minns hur predikanten August Isaksson predikade en gång om Tv:n, när den kom och där man kunde se rörliga bilder, att den i sig själv var bara som en möbel och inte synd, utan som synd blev den genom hur man använde apparaten och vad tittade på den. • Så var det också med radion i min barndom och ungdom i mitt laestadiankristna hem. Min finska mamma ville ha en radio för att kunna höra nyheterna på finska. Varje morgon innan vi barn skulle gå till skolan, fick vi också lyssna på de finska morgonandakterna, och det kändes väldigt bra att få göra det. Däremot var det strikt förbjudet att lyssna på musik. Om det kom världslig musik, fick man genast stänga av radion. Den enda musiken som pappa accepterade var marschmusiken från sin lumpartid och sångerna han lärt sig i skolan samt psalmerna förstås. Laestadianerna gillade inte postludierna på orgel i slutet av gudstjänsterna. Jag minns, att t ex i Kiruna kyrka, att de då skyndade sig så fort de kunde ut från kyrkan och störde därigenom andakten för de andra i kyrkan. Postludium var för vissa laestadianer bara som en utgångsmusik. • TV med t ex nyheterna kan ju laestadianer, som inte har möbeln TV hemma hos sig, ändå se nu för tiden genom internet. I våra mobiltelefoner finns ju en inhyggd kamera. som laestadianerna inte kan undgå, För att t ex få ett pass, körkort och en identitetshandling måste ju alla t o m laestadianer låta sig fotograferas. Och likadant är det för dem som gör lumpen. Så fotografering visar sig kunna tjäna samhällets och människors allra bästa och kan användas rätt och behöver inte riskera att bli till avguderi, den värsta formen av synd enligt bibeln. • Men alla har ju friheten att själva bestämma om de vill låta sig fotograferas eller inte, och det måste man respektera. En del vill inte låta sig fotas för att de anser sig inte vara vackra nog och göra sig så bra på bild. En del har ju heller någon profilbild på sin facebooksida, och man undrar varför de inte har det
Source
Birger Winsa, Harriet Pekkari. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-15
huoratrilla uskonto lempinimi/haukkumanimi lainasana
Swedish
cykel, hortrilla
Finnish
polkupyörä
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Other
stf. polkupyörä. Cykeln ansågs vara ett syndigt redskap och därav benämningen hortrilla
Source
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola. Lars Lampinen, Unbyn Boden. Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-01-15