News

kalma hautajaiset näkymätön mailma
Swedish
dödslukt, dödsvarsel
Finnish
kuoleman haju
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Parakka, Vittanki.; Svappavaara, Vittanki
Example
Svappavaara: kalma haisee, kalman haiju. Vittanki: kalma haisee ku s-oon kuollu, ja jos sitä kerran on kuolhela väki (haltiat) nii se se haisee? Se tullee niin lämmin haalea kalmanhaiju missä se kuolheenväki liikkuu.
Other
En del bybor känner dödslukten några veckor innan någon avlider. T ex poeten och den synske Mestos Pekka i Kainulasjärvi, Mestosvaara. De kan då uppkomma rykten att snart skall någon till att dö. Men man vet inte vem. I Kainulasjärvi fanns flera som kunde känna och ana när döden skulle komma ånyo på besök. Dessa personer fruktade man delvis, åtminstone barnen gjorde det. Och när döden kom sa man: Johan se tiesi. T ex ansågs Märta Fellsjö, Saajon Märta vara en som kunde känna dödsvarsel. Varsel om övernaturliga väsen, dödsvarsel
Source
I. Tuovinen, Airila, Paloheimo, Paavola, Hämäläinen, Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-17
kalma satu näkymätön mailma hautajaiset
Swedish
följeväsen, ledsagar den avlidne till graven, osynliga luktväsen
Finnish
kummitus
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
kalmak kuhisevat, kuhuväkit, kuhiaiset, ku ruumista saatethan, pienet, sen noutajat, kiehuvat sielä massa, survova
Other
Bor framförallt i kyrkogårdar och kan följa med jorden i skorna till den avlidnes hem. Skorna bör rengöras efter besök på kyrkogård. Kan tynga ner liksläden så att hästen inte orkar dra. Man kan då tippa omkull släden och banka på den så att dessa försvinner. Dessa väsen, surrar och puttrar i jorden. Är små. Harriet Pekkari: OM KALMA I FINSK FOLKTRO. I Parakka finns en ö som heter KALMASAARI, de dödas ö: Finskans ord kalma har betydelsen död, lik eller eller grav, ibland också skadlig kraft som berövar människan livet. Kalma kunde smitta genom föremål som hade tillhört avlidna eller t.ex. vatten som den avlidne hade tvättats med. Likaså kunde man få kalma av begravningsplatser, skelett eller brädor som den avlidne hade legat på. Vesikalma kunde man få från en plats där någon hade drunknat. Särskilt fruktad var keskosen kalma dvs kalma som man kunde få från en plats där ett för tidigt fött barn hade begravts. Den som hade smittats av kalma kunde bete sig sinnesförvirrat, eller nervöst. Ett varigt sår kunde vara ett tecken på att man hade drabbats. Kalma botades genom att den skickades tillbaka till de döda. I magiska formler representerades dödsriket av kyrkogården och myterna om Tuonela, Norden eller Underjorden. Därför botade man kalma genom att till exempel bada de sjuka i vatten som hade tagits från en bäck som rinner norrut eller mot solnedgången. Badvattnet bars sedan till kyrkogården. Andar, väsen som förknippades med döden kallades kalmafolket. De framlidna förfäderna betraktades som närstående och respekterades men kalmafolket förnams som en obestämd och skrämmande rörelse på begravningsplatsen . I närheten av kalmafolket skulle man vara tyst och det var olämpligt att skratta eller springa på kyrkogården då störda eller förolämpade avlidna kunde bli förargade. Uppretat kalmafolk orsakade sjukdomar hos de som hade förolämpat dem. En djärv trollkunnig kunde leja kalmafolk för sina egna behov genom att köpslå med anden som vaktade över begravningsplatsen. Detta var dock farligt då kalmafolket ibland kunde ta makten över sina värdar. Man trodde också att kalmafolket kunde vandra från kyrkogården för att hämta en dödssjuk människa till dödsriket Tuonela. Vanliga människor var oftast oförmögna att se denna dystra procession, men att den döende själv, trollkunniga och djur kunde förnimma den vandrande döden.
Source
I Tuovinen, Harriet Pekkari. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-17
pingota ihminen
Swedish
springa
Finnish
juosta
Part of speech
verbi
Places
Tornionlaakso, iänpuoli, pohjoisosa
Other
Ihmiset pinkoivat ainaki meijän nuoruuenkielessä. Kainulasjärvessä: Hevoset juoksevat ja ihmiset laukkovat. Hirvet tolvaavat. Äĺä sie lauko että et lankea ja tärvää itteästi.
Source
Veikko Pahajoki. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-15
saikka lainasana ruoka
Swedish
thé
Finnish
tee
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Minun sanat. Per Huuva: Aina meillä juothin tetä , kaneliteetä jälkhin saunan. Vanha nimi sillä oli saikka.
Other
Laina ryssän kielestä.
Source
Per Huuva.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-14
purnu jahti lintu
Swedish
snölega för fågel, snögrop för ripa
Part of speech
substantiivi
Places
Purnu.
Source
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-13
tolpio lainasana ihminen fraasi
Swedish
idiot
Finnish
idiootti
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Hän on tolpio, yksinkertanen "pärheitä kainalossa".
Other
Lån svenskans stolle.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-11
askoppi lainasana huusholli
Swedish
askkopp
Finnish
tuhkakuppi
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Askoppi ja tuhkakuppi. Molempia käytethiin.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-08
kolso lintu
Swedish
svärta
Finnish
pilkkasiipi
Part of speech
substantiivi
Places
Kolari, Sieppijärvi, Sieppijärvi, Muonio, Sieppijärvi
Other
fi pilkkasiipi. Katto meriläinen. Latin Melanitta fusca
Source
I. Tuovinen, Syrjänen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-08
taikayö näkymätön mailma vaimo ihminen noita
Swedish
natt, lämpad för trolldom
Finnish
taikayö
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi
Example
Rovaniemi: Kronttiämmät kulkevat jonaki taikayönä navetoisa
Other
Yö, jota pidetään erikoisen soveliaana taikojen tekemiseen
Source
Artimo. Nedtecknad av Virpi Ala-Poikela. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-07
uhka sanaparsi
Swedish
hot
Finnish
uhka
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Rovaniemi Kemi: Se uhka kais sitä pelotti tottelemhan
Other
Uhkaa ei uhala korjaa.
Source
Paloheimo. Nedtecknare Jukka Korva. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-06
uhka
Swedish
ganska, rätt; väldig
Finnish
aika, melko
Part of speech
adjektiivi atverbi
Places
Puoltikasvaara, Svappavaara, Isovaara-Storberget, Ullatti, Soutujärvi-Skaulo, Hakanen, Leipojärvi,
Example
Leipojärvi: Uhka hyvä, Nattavaara: Uhka iso
Other
Vertaa aika id
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2024-09-05
fimppi lainasana
Swedish
fimp, cigarett-
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Other
Ennen oli paljon fimppiä tuhkakupissa. Nyt ei ole ees tuhkakuppia.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-09-04
sotkukieli eetnisyys kieli jellivaaransuomi
Swedish
skitspråk, blandspråk
Finnish
sekakieli
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Example
Monet tykkäsit ennen ette Meänkieltä oli sotkukieltä.
Other
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-04
frii lainasana
Swedish
fri, ledig, gratis
Finnish
vapa, ilmainen
Part of speech
adjektiivi
Places
Kemi
Example
Meän kieltä 1986: No ei mie tiä frii niilä oo kaikki ruoka ja 281
Other
< ruotti
Source
Kaarakka, Nedtecknare: Nikupeteri. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-04
tolvata
Swedish
springa snabbt
Finnish
juosta nopeasti
Part of speech
verbi
Other
Hirvi tolvaa.
Source
Lapin sanoja 2006. Ord ur finsk nätsida, Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-04
välhiin
Swedish
ibland
Finnish
joskus, toisinaan, välistä
Part of speech
atverbi
Places
Tornionlaakso
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-09-04
potkuriloova huusholli kläppi
Swedish
barnlåda i sparkstöttning
Part of speech
substantiivi
Places
Iänpuolen Tornionlaakso
Other
Väylänvartisten sanakirja
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-09-04
sipikka kläppi reki itäsuomi
Swedish
liten körsläde, barnsläde
Finnish
lasten kelkka, reki
Part of speech
substantiivi
Example
Vertaa potkuriloova. Sipikka oli kans lasten loova sparkkarissa.
Other
Finska dialektarkivet, östfinskt ord
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2024-09-04
murkku ilma luonto lainasana-saame
Swedish
tjocka, tät dimma
Finnish
tiheä sumu
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä
Example
Kittilä: Murkussa on tunturit.
Source
Isoniemi. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-04
maito ruoka eetnisyys
Swedish
mjölk
Finnish
maito
Part of speech
substantiivi
Places
Simo, Rovaniemi, Sodankylä, Rovaniemi, Ylitornio, Alatornio, Pajala, Jellivaara, Kompelusvaara, Parakka, Jukkasjärvi, Parakka, Rovaniemi
Example
Rovaniemi: Lehmä on maiosa. Vittanki: Keiturin maitoa kesäkylissään.
Other
Tarkempia tietoja CD:ssä. IB Uusitalo: Nue maalta ja nue veeltä mutta lisäten lehmän maito. Man skulle vara noga med att ange hur mycket man fått från land (vid jakt) och från vatten (vid fiske) men mjölken kunde man avrunda uppåt. Ehkä: Nue = nuuka.
Source
I. Tuovinen, Häll, Hannula, Artimo, Kena. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-03
huuvemetto lempinimi/haukkumanimi jahti lintu
Swedish
tjäder kölddag vintertid i trädtopp
Finnish
puumetso, lalva-
Part of speech
substantiivi
Places
Aapua
Source
Birger Winsa, IB Uusitalo. Writen down by winsa
Edited
2024-09-01
homemetto lintu jahti lempinimi/haukkumanimi
Swedish
gamtjäder
Finnish
vanha metso
Part of speech
substantiivi
Places
Aapua
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-09-01
vara: olla varoila
Swedish
beredd
Part of speech
verbi adjektiivi
Example
Kompelusvaara: Mie olin varoillani että ku se tullee mie saan sen kiini (jänis).
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-08-31
Junkka paikannimi lempinimi/haukkumanimi
Swedish
Parkalompolo
Part of speech
erisnimi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät; Vanhaa
Example
Junkka on vanhaa nimitys Parkalompolosta. Junkkalainen on parkalompolainen. En tiä miksi.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-08-29