Kainulasjärvi Kainulasjärvi: Näpperä pyssy mutta kyllä se oli näperellä ette se olis osanu pyssylä. Kyllä se oli niin näperellä ette olisin sauttanu sen
Alkuperä
2005-12-04 Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2025-04-07
näperällä
Ruotsi
när, på gränsen/vippen till
Suomi
lähellä
Paikkoja
Jukkasjärvi
Esimerkki
On näperällä ette putoa. Är på vippen till att falla.
Pga försvenskningspolitiken hade man svårare att få jobb och få social status med finska efternamn. Många skämdes med ett finskt efternamn. Massor bytte därför från finska till svenska efternamn. Ofta med direkt översättning. Här några exempel:
Oja - Tillberg, Fällsjö, Gramner, Rannestam, Ryngmark,
Lampa - Kevnell,
Vinsa - Hamstig,
Poromaa -Rehnmark,
Katajamaa - Enmark,
Alatalo - Nergård,
Rova - Hed, Hedmark, Hedenhult,
Uusitalo - Nygård,
Kiviniemi - Stenudd,
Lehtipalo - Lövbrand,
Särkimukka-Mörtlund, Mörtvik,
Mäkitalo-Berggård,
Lehto- Lund,
Pudas - Ahlsund,
Savilahti -> Lervik -> Lerwick. I USA,
Katajamaa - Enmark,
Aidantausta - Gärdelid,
Rantatalo- Strandgård,
Haapalahti-Aspvik,
Poromaa - Renlund, Renmark, Rehnsteth,
Mäkitalo - Backgård,
Alatalo - Nergård,
Haapasaari - Aspholm,
Törmä - Backe,
Mettävainio - Skogfält,
Uusitalo - Nygård,
Rantatalo - Strandgård,
Kulttuuri taustaa sanasta
Hetta -> Mörtberg (efter berget Särkivaara) Bland de allra första som försvenskade sitt namn. Redan på 1700-talet. Långt före den stora vågen av namnbyte på 1930-talet.
Nuottaniemi - Notsten,
Rantala - Strand, Strandelin,
Honkamaa - Furmark,
Nenämaa - Lomhed,
Ruisniemi - Rågnäs,
Ruisniemi - Röjvall,
Kuoppala - Wahlberg,
Paavo - Palmklint,
Karjalainen - Ekersund,
Jokiaho - Tedestam,
Lehto - Lunderius,
Haarala - Grenemark,
Nulu - Nuldén,
Jatko - Ängsund/Engsund,
Vissa namn gick ju andra vägen. Som Stålnacke som förfinskades till Teräsniska. I bakhuvudet har jag också för mig att Koberg/Lehmivaara gick den vägen. Men dessa namn är ju försvinnande få i jämförelse.
Sanontoja sauna voimasta: Kivele kipu, pahale vaiva, ihmisele liha paranutkhoon. Niin kun se ollu on.
Kulttuuri taustaa sanasta
I svenska Tornedalen bastar man ofta på julaftons morgon, eller eftermiddag. I Finland på Tapanidagen den 26 december. Basturegler enligt Bengt Aili:
Bastun var en tempel på gården där man måste respektera varandra med vissa regler .
1. Aldrig gräla i bastun
2. Stirra inte på varandras kroppar undvika kärleks akt.
3. Undvika kroppsliga odörer
4. Borsta ryggen på varandra.
5.jämlikhet och lika värde oavsett rang.
6. Vädra ut bastun efteråt och de dåliga tankarna som renads av ångorna.
Idag vet vi att bastu har en botande effekt. Nordens mindfullness, ett meditationscenter som bl a sänker blodtrycket permanent med regelbundet bastubadande.