News

kousata ihminen
Swedish
idka sträng uppfostran, uppfostra till lydnad
Part of speech
verbi
Places
Kemi, Ylitornio, (ylheinen), Vittanki, Täräntö, Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Enontekiö, Kainulasjärvi, Sataheikki kousasi poikaansa
Source
I. Tuovinen, Tapainen, Tiesmaa, Airila, Paloheimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-06-03
Vahtasi ko lehmä uutta kesänavettaa. loru fraasi
Swedish
Bevakade som en ko nya sommarladugården.
Places
Aapua
Example
- Silmät olit suuret ko rahantekiällä päässä. -Oli se hias, liikkuu ko täi tervatikussa.
Source
Thomas Johansson, Minun sanat.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-06-02
vongata jahti
Swedish
lurpassa, passa, stå på pass
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi: ylheinen san.; Alatornio, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Ylitornio, Vanhaa, Kolari, Jukkasjärvi
Example
Alatornio, (ylheinen), Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Ylitornio, (vanhaa sana), Kolari, Jukkasjärvi: Vuongottaa
Other
Främst jaktterm. Vertaa vuongottaa.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-27
vuongottaa, vuonguttaa jahti
Swedish
sitta på pass och vänta på byte
Part of speech
verbi
Places
Enontekiö, (ylheinen), Jukkasjärvi
Other
Vertaa vongata
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-27
piruila uskonto
Swedish
jävlas
Finnish
piruilla
Part of speech
verbi
Places
Rovaniemi
Other
Kans pirruilla
Source
Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-25
tratata ruoka lainasana viina slangi
Swedish
stordricka, supa
Finnish
ryypätä paljon
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi
Example
Joka trattaamalla juopi se kyllä trikhaan pääsee. Trattasit juoa litroittain. Kyllä mennee tratata kahviaki.
Other
Lån från svenska tratt?
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-25
snolka jellivaaransuomi lainasana
Swedish
snål
Finnish
visu
Part of speech
adjektiivi
Places
Dokkas; Dokkas, Ullatti, Kompelusvaara
Example
Dokkas: Ei se ole snolka - kyllä se kahvia saattaa antaa. Ullatti: Senkin snolka. Kompelusvaara: Nolka.
Source
Ivar Palo, Ullatti. B. Winsa: ordbok. Lars Tunviken. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-23
nuuka jellivaaransuomi ihminen
Swedish
snål; precis, noggrann
Finnish
visu
Part of speech
adjektiivi
Places
Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Jellivaara, Kompelusvaara, Inari, Ullatti
Example
Kemi Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Jellivaara, Kompelusvaara: Niin nuuka että söis paskansakki toisen kerthaan. Inari: Se poika ei olekhan nuuka. Ivar Palonivari, Ullatti: Nuuka.
Source
I. Tuovinen, Airila, Artimo, Meriläinen, Itkonen, Miettinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-23
killi elläin lainasana
Swedish
getkilling
Part of speech
substantiivi
Places
Vittanki, Jukkasjärvi
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-20
kitsi elläin lainasana
Swedish
getkilling
Part of speech
substantiivi
Places
Jyykeä
Source
Rapola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-20
kitsakka ihminen
Swedish
snål, sniken, girig
Part of speech
adjektiivi
Places
Kompelusvaara: Kitsakka elämällensä.
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-20
paskakärpänen kiiski
Swedish
spyfluga, husfluga
Finnish
paskakärpänen
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät; Rovaniemi, Kainulasjärvi, Kompelusvaara
Example
Rovaniemi Rovaniemi, Kainulasjärvi, Kompelusvaara: Paskakärpänen se paskantaa toukkia.
Source
I. Tuovinen, Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-20
pätsi, pätti rakenus länsisuomi
Swedish
bakugn utomhus
Finnish
ulkopesä, -uuni
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi; Aapua
Example
Även pätti i Aapua, enligt S Paulaharju. Pätti bör ha varit den allmänna termen. Som mettä, inte metsä.
Other
Västfi, pätsi s \'uteugn\'; karelska \'ugn i pörte\' (Vuorela 1975:318f). Sama sana kun Buda-pest. Pest unkarian kielessä merkittee ulkopesä. Pätsi meänkielessä.
Source
Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-20
pätsi työ rakenus termi
Swedish
masugn
Finnish
pätsi
Part of speech
substantiivi
Places
Vivungi, Kiruna kommun
Example
Kan vara ett helt nytt ord på masugn.
Other
Det finns viss evidens för att de äldsta masugnarna i Tornedalen där man redan under järnåldern smälte myrmalm och sjömalm kallades för pätsi. Men vi har ju förstås inte ordet pätsi som bevis. https://www.ltu.se/research/subjects/Historia/Nyheter-och-aktuellt/Slaggfynd-omkullkastar-historien-1.160288?fbclid=IwAR07pWh3loZBPD2rb7uC-0_FxThXwwxmeA7JgURjGFC9xdUsF3tKsRt_l3E Se även https://fi.m.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4tsi?fbclid=IwAR1yfJ4_TSt-xAQYbtgqnOrHyVyakXt8p9b-ipMq5lUD_yw7WkmrNXO8in4
Source
Ivar Palo, Ullatti. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-18
Pättimäki paikannimi
Swedish
Pättimäki
Finnish
Pättimäki
Part of speech
erisnimi
Places
Kuivakangas
Example
Vertaa pätsi. Pättimäki ugnsbacke.
Other
Mikaela Omark: Apropå det finns det en plats i Kuivakangas som heter Pättimäki. (Pätti = utomhusugn, se Tornedalica II s. 155.)
Source
Mikaela Omark. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-18
pätsi fraasi
Swedish
varm plats
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi: Kuuma ku pätsisä.
Example
Anton Hennix Raukoloa: Men nu när nämner det så känns ordet pätsi bekant. Därifrån kommer ju: ”Kuuma ko pätsi”
Source
Kaarakka, A Raukola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-18
klinkuttaa ihminen
Swedish
halta
Finnish
ontua
Part of speech
verbi
Places
Alatornio, (ylheinen), Kemi
Source
Häll, Paloheimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-17
Lukkari paikannimi satu
Swedish
hemmansgård i Kainulasjärvi
Finnish
Lukkarin kartano
Part of speech
erisnimi
Places
Kainulasjärvi
Example
Lukkarin talo oli juuri Vanhaavaaran laijala. Koko 800 hektaaria mettää myythiin mettäpuulakile 800 kruunula. Ja pere joutui jättää talon. Yks tuli trengiks Uuvestalhoon, muut menit Amerikhaan kruuvatöihin Michiganissa. Helmer Järvenpää (1900-64) jäi naimattomaks koska hällä oli kyykkyselkä. Vitaamiinin puutheesta hän sai käyrän ja lyhyn selän. Sillä ruuhmiila oli vaikea kohata vaimoja. Ei saanu hyvvää ravintoa, se syy. D-vitamiinin puute. Helmer asui Uuventalon paikassa kymmeniä vuosia ja oli talon trenki. Vaikka vaikea ja monele olis ollu katkera tausta Helmer oli ystävälinen, taitava ja työläs mies.
Other
Enligt muntlig historia köpte SCA (hade annat namn tidigare, Hummel & Bergman ) hemmanet Lukkari i Kainulasjärvi för 800 kronor. Lukkari hemmanets ägare hade skulder på 800 kr till olika privatpersoner och kanske även till fd SCA. Hemmanet var på ca 800 hektar, så 1 krona hektaren. Hyfsat pris, även då. SCA sa att de betalar skulden om de fick hemmanet. Lukkarifamiljen blev helt utblottad, men skuldfri. Flera utvandrade till USA och gruvorna i Michigan. En del av barnen fick puckelrygg för att de inte fått d-vitamin. En av dem var Helmer Järvenpää, 1900-1964. Han blev dräng och inneboende hos oss. Bodde i hallrummet hela sitt liv. Mycket kort eftersom ryggen var krokig. Vi barn trodde han förvarade snus i puckeln, eftersom han snusade mycket. Hade han fått allsidig kost hade han kunnat gifta sig och få barn. Svårt att träffa kvinnor med den kroppen. Helmer var alltid vänlig, händig och arbetsam.
Source
Birger Winsa hört av John A Winsa Kainulasjärvi.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-14
kylmettyä itäsuomi
Swedish
frysa, förfrysa
Finnish
paleltua, vilustua
Part of speech
verbi
Places
Purnu, Järämä, Isovaara, Storberget, Nilivaara, Nattavaara, Soutujärvi, Skaulo
Example
Purnu, Järämä: Ne (päätheet saurassa) kohta kylmetyithiin jos oikhein satoi, Isovaara-Storberget: Kylmettyy jalka aina, huono verikulku ette kylmettyy jalka - veri ei sirkele, Nilivaara: Kylmettyi illala, Nattavaara: Pane vaatheita ettet palelu eli kylmety, sama asia? ei ole iso väli, Nattavaara: Mamma sano: pane vaatetta ettet kylmety, se ei sanonu palelu, Soutujärvi-Skaulo: Syksylä kylmettyisin ko oli niin kylmä, Soutujärvi-Skaulo: Nukkua puitten alla, hevoset vieressä kylmettynheet, Soutujärvi-Skaulo: Minne sielä mettäsä kylmetyttiin ja olthiin ko ei ollu koijia.
Other
Vertaa jäätyä, paleltua. Pajalassa paleltua kun Jellivaarassa kylmettyä
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2021-05-14
kinneröitteä ruumis metesiini
Swedish
må illa av förfrysning
Part of speech
verbi
Places
Rovaniemi, Kemi, Kompelusvaara, Ullatti
Example
Rovaniemi, käsiä kinneröittee Kemi, Kompelusvaara, pakkanen kinneröittää käsiä. Ullatti: Sormia kinneröittee., Rovaniemi, Kittilä, palelee ja oikhein pahhaa tekkee niin se kinneröittee
Other
må illa med frusen kropp i stark värme? känna stickningar och sveda när fingar blir allt kallare
Source
Liljeblad, Artimo, Tuovinen, Ivar Palo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-12
Jumalan terve uskonto
Swedish
Guds frid, hälsningsfras med omkramning bland laestadianer
Part of speech
interjektio
Places
Muonio
Source
Tapio Lähteenmäki. Nedtecknat av Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-12
Jumalan rauha uskonto
Swedish
Guds frid, hälsningsfras med omkramning bland laestadianer
Finnish
Jumalan rauha
Part of speech
interjektio
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-12
Päätä särkee ja persettä porottaa (sanothaan pilkaten sille joka valittaa vaivoja). fraasi sanaparsi
Part of speech
verbi
Places
Kompelusvaara; Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: Päätä särkee ja persettä porottaa (sanothaan pilkaten sille joka valittaa vaivoja). Kompelusvaara: Porottaa se päätäki ja kausapaa.
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-12
mykkä ihminen
Swedish
stum
Finnish
mykkä
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Kompelusvaara, Kätkäsuanto
Example
Kemi Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Kompelusvaara: Älä tehe itkeästi mykäksi?ei auta mykäks tekeminev vain, pakko puhua. Kätkäsuanto: Mykäh ja kuuroh.
Source
I. Tuovinen, Syrjänen, Artimo, Liljeblad, Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-12