News

tämmätä lainasana
Swedish
stämma, stämma överens
Finnish
täsmätä
Part of speech
verbi
Places
Väylänvartisten sanakirja
Other
stf. täsmätä
Source
Matti Junes, född i finska Tornedalen, Lars Lampinen, Unbyn Boden. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-30
tämmätä huusholli lainasana termi
Swedish
inbjuda till fest
Finnish
kutsua pitoihin
Part of speech
verbi
Places
Rovaniemi; Rovaniemi
Example
Rovaniemi: Kuttumies kävi tämmäämäsä (häihin).
Source
Artimo. Nedtecknat Jukka Korva. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-30
pouvata näkymätön mailma lainasana ilma
Swedish
förespå, spå (väder)
Finnish
ennustaa
Part of speech
verbi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: Jos alkaa poutimhan. Kompelusvaara: Linnunrata näyttää tulleeko kova lumitalvi ja millä aijala tullee lunta. Se on syys on iäm pää ja kevä on lännen pää. Mikkelin aikana se pouvathaan.
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-29
poovata lainasana näkymätön mailma
Swedish
spå
Finnish
ennustaa
Part of speech
verbi
Example
Kemi, Kittilä: Poovari joka kortillaki poovaa.
Other
Vertaa pouvata.
Source
Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-29
kontoomi lainasana vaimo mies
Swedish
kondom
Finnish
kondomi
Part of speech
substantiivi
Example
Vertaa kortonki.
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-29
jauhoklimppi lainasana ruoka
Swedish
mjölklimp
Finnish
jauhokakko
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Example
Kainulasjärvi: Mjöl, vatten och salt blandades till klimpsmet och kokades i saltat vatten. Klimpen åt man antingen i sitt spad med en smörklick, eller med lingonsylt.
Other
Vertaa vesiklimppi. Källa: Ingvar Oja, Kainulasjärvi.
Source
Ingvar Oja, Kainulasjärvi.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-28
Tapani joulu leikki
Swedish
tjugosjätte december
Finnish
Tapaninpäivä
Part of speech
substantiivi
Example
Se oon Tapaninpäivä ja silloin pruukathaan kylästellä. Pankaa vaatheet pääle ja lähtekää sukulaisia, kaveria ja tuttuja kattomhaan. Annandag jul. Det är det idag och då brukar man hälsa på hos varandra. Så klä på dig och gör ett besök hos släkt, vänner och bekanta., Kainulasjärvi den dagen kör man ikapp med ren eller häst från hus till hus (lek)
Source
I Tuovinen, Inga Britt Uusitalo.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-27
joulukoira joulu näkymätön mailma
Swedish
julhund
Finnish
joulukoira
Part of speech
substantiivi
Example
Meän kieltä 1986: Joulukoirat syövät, niin sanothiin. Tuohmaan Pekka. Uskoteltiin, että jos jouluna ei ollut mitään uutta vaatekappaletta yllä joulukoirat saattoivat tulla ja syödä. Jällivaara
Source
https://kaino.kotus.fi/sms. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-27
hamppu lainasana kalastus länsisuomi
Swedish
liten not
Finnish
pikku nuotta
Part of speech
substantiivi
Other
Västfinskt ord SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Source
Vahtola 1980:297. Nedtecknat Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-27
kafferi huusholli lainasana
Swedish
(kall)skafferi
Finnish
kylmäsäiliö
Part of speech
substantiivi
Example
Vertaa kahveri.
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-27
holotna lainasana luonto
Swedish
frusen, kall
Finnish
vilu, kylmä
Part of speech
adjektiivi
Places
Muonio, Tornio
Example
Anne Lähteenmäki: Pakkaa täälä Raumalaki olehmaan niin holotna, että hamphaat kalisee. Ei met täälä olla totuttu näin kylhmään. Minun sukulaiset sielä Torniossa hokivat tuota holotnaa.
Other
Ryskt lån?
Source
Muonionsanoja 2006. Muoniolainen mies. Nedtecknat Lars Lampinen.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-27
tiernata lainasana
Swedish
vandra omkring, gå runt
Part of speech
verbi
Places
Rovaniemi, Kemi
Example
Ruottin stjärna? Rovaniemi Kemi: Mitä siinä tiernaat myöthänsä?
Source
Kaarakka. Nedtecknat av Jukka Korva. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-24
tierna lainasana luonto
Swedish
respekterad stjärna
Finnish
kunnioitettu tähti
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-24
pesäpäivät näkymätön mailma
Swedish
8-9 dagar före juldag, bakdagar
Part of speech
substantiivi monikko
Places
Meänkieli; Kompelusvaara, Rovaniemi, Alatornio, Kemi, Kainulasjärvi
Example
Kompelusvaara, Kompelusvaara: Jos net on kokohnaan sumuset niin se tullee huono satheinen kesä. Jos alussa ja lopussa tai koko aika on kirkasta se tullee paistekkesä, Rovaniemi, Alatornio, Kemi. Kainulasjärvi: Aurinko mennee peshään 3 päivää joulun aikana.
Other
Dagar kring jul när solen står still, 9 dagar med början från Anna-dagen, börjar vid Niilo-dagen, klara bodagar skapar god skörd och sommar, oklara dagar dåligt år.
Source
I. Tuovinen, Artimo, Nirvi, Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-23
klinkku: mennä klinkhuun rakenus työ lainasana
Swedish
gå snett (spik)
Finnish
menee väärään, vinoon
Part of speech
verbi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Example
Nikkari löi vasarala naulan klinkhuun. Mennee klinkhuun sanothaan jos lyöpi vinosti naulan kantaa.
Other
Vertaa klinkata. Svenskans klinka spik t ex i båttillverkning.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-20
fiirata lainasana ihminen
Swedish
falla ur minnet, glömma
Finnish
unohtaa
Part of speech
verbi
Places
Turtola Pello
Example
Mie olen jo sen ikänen, että mulla alkaa tuo muisti jo fiirata.
Source
Heli Eero.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-19
unhottaa, unhouttaa
Swedish
glömma
Finnish
unohtaa
Part of speech
verbi
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-19
falskata: muisto falskaa lainasana ihminen
Swedish
vara glömsk; glömma; tappa minnet
Finnish
unohtaa
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi: Muisto falskaa.
Source
B winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-19
pirritalo lempinimi/haukkumanimi rakenus slangi
Swedish
barnrikehus
Finnish
talo rakenettu lapsiperheille
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Pirritaloja rakenethiin Kainulasjärvessä.
Other
I Pajala kallades området med många barnrikehus för Vittula. Barnrikehus var hus byggda för familjer med många barn. De fick lån med låg ränta. Folkhumorn har översatt ordet till pirritalo som betyder kukhus. Och Vittula för Fittområdet.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-19
meänkieli eetnisyys kirjakieli kieli
Swedish
meänkieli, tornedalsfinska
Finnish
meänkieli
Part of speech
substantiivi
Places
Pajala kommuns växel 100427; Kainulasjärvi, Pajala, Meänkieli, Tärendö, Kommun, Finska
Example
Kainulasjärvi Pajala: Suomi eli meänkieli niinku se on. I Tärendö kommun sa man lite skamligt under 1970-talet och titta ner på golvet: Vi talar inte riktig finska, bara detta vårt meän kieltä. Finnarna skrattade åt vår finska. Vi hade svårt att veta vad som var finlandsfinska. Alla dialekter och riksspråket var finlandsfinska. Men inte dialekten längs gränsen. Lapset on yhtä luonon kans. Akadeemikkerit on yhtä kulttuurin kans. Siinä välissä on meänkielisiä ja heikkoja lukupäitä.
Other
Termi meänkieli alethiin käyttämhään 1980-luvun loppupuolela. Ensin erotettu, meän kieli, ja sitten meänkieli yhistetty sana. Oli tärkeä erottaa suomen kielestä, sen takia ei hyväksytty tornionlaaksonsuomi. Se sai viralisen aseman kun Ruotti tuunusti meänkielen alueen yheksi viraliseksi kieleksi. Moni on epätyytyväinen sanan kansa, joutava, lapselinen etc. Meänkieli perustuu Pajalan ja Matarengin murtheishiin. Jos olis ollu vain yhtenhäinen suomi se olis vaikuttnau nekatiiviesti meänkielheen. Ei yksikhään Ruottin Tornionlaaksossa syntyny jolla ei ole suomalaisia vanheempia ossaa kirjottaa virheetöntä meänkieltä. Kun yrittävät siittä tullee meänkielen suomi. Meänkieliset olisit olheet jatkokssaki toisen luokan kansalaisia sekä Suomessa ette Ruottissa. Kaikki raha vähemistölle olis menny ruottinsuomalaisile ja Suomessa syntynheile. Koska meänkieliset ei ossaa suomea kun lukea ja puhua. Meänkieli antoi heile sosiaalisen aseman. Toinen syy on tietysti kulttuuriraja mitä Ruottin valtio on rakentanu toista sattaa vuotta. Meänkieli förstår intuitivt med hjärtat. På svenska förstår man reflekterande. Insiktens utveckling går från textlösa verb till skriftens substantiv. Av denna orsak högläste man ända till medeltiden när skriften bland lärda teologer fick kontroll över medvetandet. Katolicismen började strukturera en religiös offentlighet med samma instrument. Först då kunde man tydligt skilja mellan ord, bisatser, meningar och stycken. Meänkielitalarna i Pajala kan än i denna dag ofta inte separera ord från person, kasus eller tempus. De vet ofta inte vad som är verb eller substantiv. Trots att de talar korrekt, kan alla bokstäver och kan svensk grammatik. Men meänkieli är en textlös livsform som svenska språket inte når. De förstår spontant meänkielis ord, metaforer och ordspråk. Men om man frågar dem hur och vad de förstår så kan de förstås inte berätta detta. I alla textlösa språk fattas analytisk färdighet som ersätter upplevd förståelse. Textlösa analogiserar spontant och tillämpar intuitiv induktion som instrument. I Ryssland genomfördes under 1930-talet omfattande studier på analfabeter där man fann att deduktiv härledning saknas nästan fullkomligt. Allt sammanförande tänkande baserar sig på känslor och erfarenheter.Abstrakta ord är i fåtal, som i meänkieli. Textlösa saknar 3-dimensonionella tomma rum, och abstrakt geometriskt tänkande. Psykologen Jung sa att textlösa talar och tänker hjärtats språk, något som pajalaborna bekräftar. Hjärtats språk betyder lågt självmedvetande och svagt theory of mind. Om de lär sig analytisk färdighet på modersmålet förstår de inte längre på samma sätt. De förlorar det snabba tänkandet och vinner det reflekterande långsamma intellektet. Från intuitiv induktion till analytisk deduktion, så kallat vetenskapligt tänkande. I den distanserade livsformen förstår man på ett nytt sätt som kallas för kunskapsrationalitet. Deduktivt resonerade är att äta böcker. Talspråket är levt liv. Skriftspråket är levd kultur. Där du är ett med talspråket lever du hjärtats nuflöde. Men akademiker tror att man inget förlorar och bara vinner ökad förståelse. I det ökande gapet mellan intuition och deduktion uppstår tids- och rumlös konst, religioner och politiska krafter. Barn är ett med naturen. Akademiker är ett med kulturen. Däremellan finns talare av meänkieli och folk med svagt läshuvud. Mer diskussion i: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism. Skogås
Source
Writen down by 2010-04-20 Birger Winsa
Edited
2021-12-19
talkata lainasana ihminen
Swedish
tjata
Finnish
nalkuttaa, jankuttaa
Part of speech
verbi
Places
Vittanki, Kompelusvaara (Täräntö)
Example
Sannolikt från engelskans talk.
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-18
talkata ihminen
Swedish
pladdra (ej tjata, som det betyder för yngre)
Finnish
lörpötellä, höpöttää
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2021-12-18
haltia lainasana-saame joulu eetnisyys näkymätön mailma
Swedish
tomte, underjordiskt väsen
Finnish
haltija
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Other
Kans haltija. Birger Winsa: Jag är sannolikt den enda levande människa som träffat en same/människa som pratat med och sett en livs levande tomte. Den levande tomten utan navel som var Jenny Nyströms förebild finns i Tornedalen. Samerna levandegjorde via Nyström bilden av en tomte. Böndernas hustomtar är gråa men korta som äkta tomtar, som inte har navel, lärde mig min dotter. Lyft på skjortan om ni vill kolla på äkthet. 1985 intervjuade jag Sannan Jussa i Narken, Pajala som var född i en lavvo, kåta. Ni vet nog inte vad lavvo är. Det är ett tält, indianernas teepee. Han föddes i tältet mitt i skogen 1895. Han var från födseln nästan ett med naturen. Föga skillnad. Först i vuxen ålder började han bo stadigvarande i ett hus. Nomad till dess som bara kunde samiska och finska. 1985 berättade han för mig om sitt enda möte med äkta navellösa tomtar. En midsommarnatt väckte de honom i skogen när han sökte efter sina renar. Han sov vid en lägereld. Jussa/Johan var raijo, ansvarig för samebyns alla renar, Mestos sameby. Paret frågade vart stigen bär. Jussa berättade och frågade var hans renar är. De visste och berätta att de var vid en myr. De var ett par, en vacker ung kvinna och ung man (tonåringar) i röda kläder, ca 150 cm långa. Mycket trevliga, ödmjuka och snälla. I mitt språk meänkieli kallas de för haltia, liksom i samiska. De är även skogens och naturens väktare. De är snälla bara om du är snäll med naturen och följer dess regler. När Jussa såg mitt lite skeptiska leende blev han sur: - Tror du att jag som 90-åring som strax skall dö berättar sagor för dig. Jag berättar vad jag sett och hört. Du skall inte flina över mina erfarenheter! Jag ångrade djupt mitt skeptiska leende. Har ofta tänkt på vad naturmänniskan Jussa sett, erfarit med sina sinnen och hört. Jussa fann sina renar där tomtarna hade beskrivit!
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-17
blinkuttaa; plinkuttaa lainasana laulu
Swedish
blinka; plinka (piano, orgel)
Finnish
välkyttää
Part of speech
verbi
Example
Tähet blinkuttavat. Mutta kyllä urunkäyttäjä saattaa plinkuttaa urun tanjenttia. Tähti ei ossaa plinkuttaa.
Other
Hyvä esimerkki kuinka ruottin p ja b on hyvä lainata meänkielheen koska molemissa kielissä on ph, kh, th. Kuten paletti-baletti, pyssi-byssi, piili-biili etc
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-17