MEÄN SANA
Swedish
fjäll, fiskfjäll, hud
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi
Source
Writen down by Artimo
pitkäjalkanen
ruumis
Swedish
långbent, person med långa ben
Part of speech
adjektiivi
substantiivi
Places
Kemi
Source
Writen down by Kaarakka
pitkäkarvanen
ruumis
Swedish
långhårig
Part of speech
adjektiivi
Places
Kemi
Source
Writen down by Kaarakka
Swedish
långbent person
Part of speech
substantiivi
adjektiivi
Places
Kompelusvaara, Kainulasjärvi, siinäpä oikea pitkäkoipi, Kemi
Other
lekfullt nn
Source
Writen down by I. Tuovinen, Kaarakka
Swedish
långnäst person
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Source
Writen down by Kaarakka
pitkätukkanen
ruumis
Swedish
långhårig
Part of speech
adjektiivi
Places
Kemi
Source
Writen down by Kaarakka
Swedish
svårläkt sår
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi
Source
Writen down by Artimo
Swedish
ryggkota
Finnish
nikama
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Source
Kaarakka. Muisthiin: Virpi Ala-Poikela.
Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-11-08
Swedish
ögonbryn
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi, Kittilä
Source
Writen down by Artimo, Liljeblad
Swedish
ögonfrans
Part of speech
substantiivi
Places
Kuolajärvi, Kemi, silmäräpsy, Inari, silimäräpsi; Kittilä
Example
Kittilä, silmäripset om menhet silmhän ja karttaa silmää
Other
ruudulliseksi kudottu hartiasaali silmäsaalissa olivat ruudut n. 3x3 cm ja toinen musta, toinen punainen vuorotellen
Source
Virpi Ala-Poikela.
Writen down by Liljeblad, Kaarakka, Itkonen
syänsuoni, syvänsuoni
ruumis
Swedish
huvudblodåder
Part of speech
substantiivi
Example
Kittilä, Kittilä, Kemi, Parakka, missä taas lyöpi se on syänsuoni
Source
Writen down by I. Tuovinen
Swedish
hårfäste
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara, synonyymi hiustenvieri
Source
Writen down by I. Tuovinen
Swedish
hår
Part of speech
substantiivi
Source
Writen down by Birger Winsa
Swedish
nariga fötter
Part of speech
substantiivi monikko
Other
stf. ahavoitunet jalkaterät
Source
Matti Junes, född i finska Tornedalen.
Writen down by Lars Lampinen, Unbyn Boden
Swedish
öknamn på skäggig finne
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-19
Swedish
Öknamn på någon med lång hals
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-19
Swedish
öknamn på någon som har träben
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-19
Swedish
öknamn på någon med stora och fladdrande öron
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-19
Swedish
ordspråk/fras om nån som är glupsk
Places
Järämä-Satter, Jellivaara
Source
Muntliga källor.
Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-22
Swedish
bar rumpa
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Other
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Edited
2024-06-12
Swedish
luftstrupe
Finnish
henkitorvi
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Source
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-03-30
Swedish
läpp
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Source
Writen down by John josefsson
Swedish
kött
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä
Source
Writen down by Liljeblad
Swedish
döing, död människa
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Jaamikusjärvi
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-24