News

Juuni nimi
Swedish
Jon
Finnish
Joona
Part of speech
erisnimi
Places
Allmänt i Tornedalen/Malmfälten
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
kiitus jellivaaransuomi
Swedish
tack
Finnish
kiitos
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara-området
Source
Muntliga informatörer från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
pölkkybiili työ lainasana
Swedish
timmerbil
Finnish
kuorma-auto, tukkiauto, rekka
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Pölkkybiililä ajethaan kaikki porrit ja pölkyt kystile.,
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
kuolemanenkelit jellivaaransuomi näkymätön mailma slangi
Swedish
långtradare, lastbilar
Finnish
kuorma-auto, rekka
Part of speech
substantiivi monikko
Places
Oklart
Example
Kuolemanenkelit betyder dödsänglar.
Other
Källan Torbjörn använder detta ord frekvent vid bilfärder längst E10an mellan Gällivare och Kiruna. Ordet har oftast en tillhörande svordom före eller efter.
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
jänkälintu lintu
Swedish
grönbena,, myrsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa,
Finnish
liro, musta-, valkoviklo
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä, Kuolajärvi
Other
fi liro, musta-, valkoviklo Latin Tringa glareola, Limicola falcinellus, Tringa nebularia, Tringa erythropus
Source
Liljeblad. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
valkeavikla lintu näkymätön mailma
Swedish
gluttsnäppa, Tringa nebularia
Finnish
valkoviklo (Tringa nebularia)
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä
Example
Kittilä: Valkeavikla ku viklottaa kovasti, sillon tullee pouvat
Source
Isoniemi. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
hyykly lintu jellivaaransuomi
Swedish
gluttsnäppa
Finnish
Valkoviklo (Tringa nebularia)
Part of speech
substantiivi
Places
Jukkasjärvi-området
Source
Muntliga informatörer från Jukkasjärvi-området, Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
selkäkipu, kipeä selkä sairhaus fraasi kieli
Swedish
ryggont, -värk
Finnish
selkäkipu
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso; Vanhaa
Example
Mulla tullee selkä kipeäks kun häätyy puhua ruottia. Vanhaa sanonta.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
poro ruoka eetnisyys poronhoito
Swedish
ren
Finnish
poro
Part of speech
substantiivi
Places
Lohijärvi, Kätkäsuanto, Täräntö, Arpela, Svappavaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Rautas, Sieppijärvi, Turtola, Ylitornio, Kolari, Karunki, Muonio, Parakka, poron kynsiäki olema syönhet, hiililä paistenhet valkealla (nälkäruokana)
Example
Rautas: Poro, poatso semmonej joka ihminen hallitti.
Other
Poron ikään ja sukupuoleen liittyviä nimityksiä Ajokas – opetettu ajoporo. Hirvas – yli 3-vuotias urosporo. Härkä, ajohärkä – kuohittu urosporo. Kermikkä – poro toisena kesänään. Takkahärkä – kantoporo. Valtahirvas – kookas urosporo. Vasa – poro ensimmäisellä ikävuodellaan. Voidesutti – poron takajalan sorkanvälirauhanen. Poro voitelee voidesuttilla kasvavien sarvien kärkiä ja jättää hajumerkkejä. Poron väriin, käyttäytymiseen ja kuntoon liittyviä nimityksiä Korppi, korpinmusta – musta, tumma poro. Kisura – pieni ja raihnainen poro. Maitonokka, kalppinokka – valkeaturpainen poro. Peurakka – pitkäkoipinen, arka tai vauhko poro. Suivakka, suivakko – valkeaturpainen poro. Valkko – valkea poro. https://paliskunnat.fi/poro/poro/porosanastoa/?fbclid=IwAR1pfEToiocLgtvvoplpPk-RvXGR8pakfIucWe4VJ1TkeId6Uoho_e80M7A
Source
Tiesmaa, Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
karamälli ruoka loru
Swedish
karamell
Finnish
karamelli, karkki
Part of speech
substantiivi
Example
Karamälli, karamälli Vaaraliinen oon Jos niitä syöpii satoja Hamphaishiin tullee matoja
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-27
risla reki
Swedish
körsläde med korg
Finnish
ajoreki
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä, Jyykeä
Source
Anthoni, Rapola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-27
vankorit hevonen huusholli lainasana
Swedish
hästdragen lastvagn
Part of speech
substantiivi monikko
Places
Tornionlaakso
Example
Möjligen vankurit, vankuri, vankori.
Other
Moses Mattsson: 4-hjulig hästvagn på trähjul med järnband med bom i mitten. (Vancover = Vankorit).
Source
Moses Mattsson. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-27
potlapenni lainasana huusholli fraasi satu
Swedish
penninglös, utan pengar
Finnish
ei rahaa, rahaton
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Ei ole potlapenniä. Synonymer Gottnapenni, got no penny. Pottnapenniä.
Other
Engelska lånord påstås vara av Lars Ylvin: Vi har fått några ord från engelska språket till vår Tornedalsfinska/meänkieli av hemvändande utvandrare till USA. Gottnapenniä= got no penny Plenttamonia=plenty money. Hobo=hobo=tokig eller hullu på finska. Kaara, hulikaani, kämppä etc. Bengt Rytiniemi: Vet inte om ordet ”pofoori” används i någon annan del i Tornedalen. Här i Jänkisjärvi används det. ”Pofoori” = kraft, kraftfull. Kommer nog från engelska ordet ”power”. Möjligen Beaufor, vindstyrka. Svante Spolander: Min morbror Seth Francki for till Amerika på 30-talet och kom på besök i Kukkola på 60 talet. Han kallade "garage" för "caratalli". Ingemar Luttu: Horjop och viljoplis kunde min farmor efter fyra år som piga i USA. Hurry up & will you please Lars Ylvin_ Och min farbror som var på besök i Kangos, sa åt Amalia, hans fru piain met renta cara? Hyr en bil!
Source
Tornedalens historia på Facebook, Minun sanat och Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-26
krenkata lainasana
Swedish
cykla snett
Part of speech
verbi
Example
Marianne Stigler: Krenkata betydde väl att cykla under ramen på en herrcykel. Gunnar Kreku: Ett ord jag hörde som barn: "krenkata" som betydde "cykla". Från engelskans "crank". Som jag minns det kom ordet från en bybo som bott i USA.
Other
Ei ollu lapsen pyöriä niin met krenkkasima mies pyörässä.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-26
pihkajukara
Swedish
klump kåda i rutten stock som innehåller en larv
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi
Other
Vertaa pihkapuras
Source
Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-26
pihka puu metesiini
Swedish
kåda
Finnish
pihka
Part of speech
substantiivi
Places
Meänkieli; Sieppijärvi, Kompelusvaara, Täräntö, Pajala, Kittilä, Rovaniemi, Kemi
Other
Kåda används som medicin och som plåster på svullnader och var. Ibland uppblandat med fett som kokas
Source
I. Tuovinen, Artimo, Kaarakka, Liljeblad. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-26
pihka ruoka
Swedish
tuggummi
Finnish
purukumi
Part of speech
substantiivi
Places
Juoksengi, Jukkasjärvi
Example
Pihka är torkad kåda som tuggas i mun.
Source
Lars Lampinen, Bengt Johansson-Kyrö. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-26
poikaneula huusholli
Swedish
säkerhetsnål
Finnish
hakaneula
Part of speech
substantiivi
Places
Ullatti
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2021-09-26
taipperineula huusholli lainasana
Swedish
säkerhetsnål
Finnish
hakaneula
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Other
Taipperi < engelska daiper, blöja.
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-26
Matti sanaparsi näkymätön mailma
Swedish
Tjugofjärde februari, Matti och 21 september
Finnish
Matti
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä, Kittilä,; Kompelusvaara, Kittilä
Example
Kompelusvaara: Mattina köyhäm pihti katom pääle. Kittilä: Ennen Mattia jos hiostaa seinhän (sullaa lumi), merkittee pahoja ilmoja efter denna dag behöver inte den fattige bränna törved som ljus
Other
Eilen oli Syysmatin päivä. Matteus lukkee almunakassa. Sanothaan Matteusta syysmatiksi ja kevämatti taas oon Mattiaksen päivänä 24/2. Nämät Matit oon toisten vastakhaisia- yks valon toinen pimeän. Sanothiin ette lehmät olit syys- ja talven ummessa ja ette Kevämatti alotti maijonsaanin. IB Uusitalo; Mattina puithiin riihiä ja pyöritethiin puromyllyjä. Jos vesi mennee riitheesheen Mattina niin tullee pitkä, lauha syksy ja taas toisin päin. Noh! Näkkeepä sen kunka Nyt käypii…
Source
I. Tuovinen, Liljeblad, Isoniemi, Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-24
lettyvä sairhaus elläin
Swedish
sjuk (nötdjur)
Finnish
sairas
Part of speech
adjektiivi
Places
Inari
Example
Inari: vasikka ol lettyny.
Source
Itkonen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-24
ulosanto kieli
Swedish
talförmåga, god predikare
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-24
kapsäkki vaate lainasana
Swedish
kappsäck
Finnish
väsky, matkalaukku
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi, Kainulasjärvi
Other
< ruotti
Source
Paloheimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-21
vihnakko luonto
Swedish
snålblåst
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Kainulasjärvi: Vvihnakko puhaltaa, vihna tuuli., Uppsala: När det är snålblåsigt.
Source
lars.r.johansson@svenskakyrkan.se 1951. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-21