News

porstuasuomi eetnisyys kieli
Swedish
farstufinska
Finnish
meänkieli missä on enemmän suomen kirjakielen piirteitä
Part of speech
substantiivi
Places
Pajala, Kaartinen, rajaseuvuila; Meänkieli, Suomen
Example
Porstuasuomi on sellainen meänkieli joka lähestyy suomen puolista murretta. Viralinen meänkieli on porstuasuomea. Tämä teksti tässä on porstuasuomea.
Other
Sana on keksitty noin vuonna 2000. Yks entinen STR-T:n johtokunnan jäsen käytti sannaa. Sannaa käyttävät net jokka ei halua yhteistyötä Suomen Torniolaaksolaisitten kansa ja pitävät ette meänkieli saapi liikaa vaikutheita suomen kielestä jos on yhteistyössä suomenkielisitten kansa. Vertaa vonnu, porstuasuomalainen. Tämä näkkyy käytänössä esimerkiks Feisbukin porukoissa. Meänkieliset on luonheet oman sivun missä meänkielen asioita keskustelthaan. Ja väylänvartiset on luonheet toisen sivun missä väylänvarren murretta keskustelthaan. Porstuasuomen asiat on kuitekki niin herkät ette sitä ei saa keskustella. Pittää olettaa ette meänkielen ja Meänmaan ekspertit ossaavat paremin kun meikäläinen. Ei esimerkiks ole ollu yhtään keskustelua miksi meänkielen pittää keksiä omia kielensääntöjä jokka poikkeavat suomesta. Esimerkiks poistaa b,d ja g kirjakielestä. Meänkielen sivula on noin 80 % iänpuolilaisia. Väylänvarren sivula on 95% iänpuolilaisia.
Source
En före detta styrelseledamot i STR-T och Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-11
laukkukauppias ihminen työ
Swedish
affärsryss, affärsman med varor i ryggsäck, gårdfarihandlare
Part of speech
substantiivi
Places
Erkheikki
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-07
vähemistö eetnisyys kieli
Swedish
minoritet
Finnish
vähemmistö
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Vähemistö eli minuriteetti? Ruottissa on viis vähemistöä: saamelaiset, tornionlaaksolaiset, suomenruottalaiset, juutalaiset ja romanit.
Other
Svensk sarkofagpolitik söker forma tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska Tornedalingar med svenska namnformer hävdar att Svenska Tornedalingars Riksförbund är ute och cyklar när man fått till stånd en s k sanningskommission om en sekelgammal diskriminering av dem som minoritet. Ingen har någonsin blivit förtryckt, eller lärt sig att skämmas för att man kan finska. Ingen har blivit ryckt i håret eller nypt i örat när man talade finska på skolgården. I min hemby Kainulasjärvi var det Matti Kenttä som stod och lurpassade bakom skolknuten och tjuvlyssnade om man talade finska. Han ryckte fram och slet i håret eller nöp i örat och förbjöd barnen tala finska. Detta hände under 1950-talet. Senare blev Kenttä stor anhängare av meänkieli. Men här kommer nu sanningen fram av dem som aldrig ens forskat om ämnet och som kommer från Tornedalens medelklass där man förstås var välanpassad och talade svenska i hemmet. Månne om en professor i molekylärbiologi vet extra mycket om förtryck, diskriminering och skam? Vad har titlarna med saken att göra om de inte tillhör forskningsområdet? Svensk språkpolitik ville utveckla tvåspråkiga tornedalingar (säger professorerna), men resultatet blev enspråkighet. Hur utvecklar man tvåspråkighet om det var förbjudet att läsa finska i folk- och grundskolan ända fram till början av 1970-talet? Alla blev analfabeter i sitt modersmål. Är analfabetism ett intellektuellt instrument som utvecklar tvåspråkighet? De lärde sig skämmas för sitt modersmål pga att de inte kunde tala, läsa eller skriva på riktig finska, eller finlandsfinska. Man kunde bara vår finska, eller vårt språk, sa man och tittade mot golvet med nerböjt huvud. Idag vill man återigen ha tvåspråkiga tornedalingar, men det fördolda målet är fortfarande Svensk sarkofagpolitik med en vacker och rikt ornamenterad gravkammare för finska och meänkieli. Man vill ha tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska. Fejkpolitik kallas dylikt idag. Om sådant vet inte en professor i molekylärbiologi mycket om. I språkgränsen finns Överkalix kommun där man talade bara svenska. Överkalixborna säger idag att de ansåg oss finsktalande vara andra klassens människor. Flickorna i Överkalix ville därför inte dejta med finsktalande pajalabor. Unga män som bara kunde svenska, och s k bonska, hade hög status hos Pajalas flickor. De lärde sig detta förakt av svenska staten. Svensk socialdarwinism ansåg oss vara intellektuellt efterblivna med låga IQ-tal som man kunde påvisa långt efter att man bara talade svenska. Ett antal tornedalingar blev utsatta för skallmätning som skulle bevisa varför vi var genetiskt mer korkade. Det var samtidens uppfattning om minoriteter över hela Europa. Redan under 1800-talet ansåg t ex Friedrich Engels och Karl Marx att Europas minoriteter var "rasmässigt avskräde" som Engels fick till det. I USA ansågs finnar vara gulhåriga mongoler. Sverige avvek inte från det synsättet. På en populär utställning i Stockholm skrev svensk rasism 1919 på en skylt: Känn dig själv i din släkt och i ditt folk! Sverige var världsledande med en professor i rasgenetik som dessutom var nazist som for runt och mätte skallar på samer och tornedalingar under de mest förnedrande former. Man mätte öron, näsa, käke, skallstorlek och andra fysiska drag. Man låtsades om att man mätte skallformen. Kortskalliga skulle vara mer idioter. Men det var storleken på hjärnan man ville mäta. Det antogs helt grundlöst att vi var småskalliga. Hitler utvecklade Sveriges koncept. Studieobjekten som antogs ha småskallar tvingades klä av sig nakna och stå där framför forskarnas studier. Mycket förnedrande familjebilder togs på mormor, farfar, mor, far och barn helnakna. Fotona finns kvar. Dessa bilder skulle bevisa att vi var genetiska småskalliga idioter med även andra fysiska egenskaper som bevis. Nu är det återigen professorer från en rad andra områden som inte forskat om sakfrågan som med sina titlar skall ge tyngd åt åsikter som saknar annan grund än medelklasshemmets vardagsliv. Nazisten Herman Lundborg var en högt ansedd professor. Jag studerade ett tag kartor över spridningen av småskalliga i Sverige. (Dessa finns!) Runt Uppsala universitet fanns det gott om sådana, men dessa avvisades av Lundborg som undantag. Jag är personligen övertygad om att nazisten Lundborgs andra mer fördolda uppgift var att samla adresser på folk som skall förintas när nazisterna får makten i Sverige. Universitetsfolk hyllade nazismen och motsatte sig invandring av judar. Det påstås att man även kartlade hemadresser bland hembiträden som arbetade i judiska hem. Så att de inte skulle kunna gömma sig när tiden kommer. Lika vilsegången som Lundborg, är dessa professorer i områden som de saknar sakkunskap om. Det är inte en slump att alla undertecknade har svenska efternamn och har (mer eller mindre) medelklassbakgrund. De som behöll Vaaranperä, Oja, Vinsa och Aidanpää hade svårare att få jobb, blev mer mobbade i södra Sverige, och var oftare från arbetarfamiljer. Deras förtroendekapital var lägre eftersom finska namnformer associerades med småskallighet och låga IQ-tal. På samma sätt äger idag Mohammed svårigheter att få jobb, men inte längre utifrån genetisk efterblivenhet, men utifrån en allomfattande kulturrasism som finns i Sverige. Mer ingående diskussioner om kulturrasism, diskriminering och språkplanering i: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism, Skogås. Winsa, Birger 2020. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. Skogås. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-07
kräfta sairhaus lainasana
Swedish
cancer
Finnish
syöpä
Part of speech
substantiivi
Places
Juoksengi; även syöpä
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-07
kanseri lainasana sairhaus
Swedish
cancer
Finnish
syöpä
Part of speech
substantiivi
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-07
hyyky lainasana eetnisyys slangi
Swedish
svensk
Finnish
ruotsalainen
Part of speech
substantiivi
Places
Turtola Suomen Pello
Other
Vertaa vonnu, Suomen vonnu, hurri, porstuasuomalainen slangi
Source
Heli Eero, Väylänvartisten sanakirja.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-06
kinttunokka ruumis
Swedish
plattnäsa
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Source
Liljeblad. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-06
kylmäsuku eetnisyys
Swedish
kåtalappsläkte
Part of speech
substantiivi
Example
Rovaniemi: aivan se on kylmässukua.
Source
Aejmelaeus. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-06
Mikko nimi eetnisyys satu
Swedish
Mikko, en samisk nybyggare
Finnish
Mikko
Part of speech
erisnimi
Places
Meänkieli; Dokkas
Other
Den första nybyggaren i Dokkas.
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2020-10-06
porstuasuomalainen eetnisyys kieli
Swedish
farstufinne, finskvänlig meänkieliaktivist
Finnish
suomenystävä
Part of speech
substantiivi
Example
Nuot riethaan porstuasuomalaiset luovat Meänmaata ja Meänmaan flakua., Gränstrakterna i Torne älvs nedre älvdal.
Other
Ordet är relativt nyskapat, kanske 2000? Första gången jag hörde ordet var från en före detta styrelseledamot i STR-T. Ordet används av personer som ogillar samarbete med finska Tornedalen. Individer som hävdar meänkieli och vill samarbeta med finska Tornedalen betecknas som farstufinnar.Se även farstufinska, porstuasuomi. Förmodligen är alla som är för Meänmaa mer eller mindre porstuasuomalaisia. Porstuasuomalaisella on enemän suomensuomen sanoja kun esim. ehkä, perusta, pian, auto etc. Se även termen rasifiering och om meänkieli grammatik som en etnicitetsskapare.
Source
En före detta styrelseledamot i STR-T och Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-05
rasismi eetnisyys lainasana
Swedish
rasism
Finnish
rasismi
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät; Pitkin
Example
Kulltuurieroja on pitkin rajaväylää jokka on rakentanheet kulttuurimuuria, jokka ei ole rasismia. Rasismi on kun uskot ette joku porukka on jeneettisesti kehnompi. Ruottin tornionlaaksolaiset on sammaa "heimoa" kun suomalaiset. Arabialaiset vihhaavat juutalaisia. Se on kulttuurirasismi, koska arabian kieli ja sen heimot kuuluvat samhaan semiittisheen kieliryhmään kun juutalaiset. Mutta kulttuurirasimi voi ilman muuta muuttua rasimiks, kuten anttisemitismi Euruupassa ja musliimi maissa. Kulttuurirasismi on sama kun mitä kuttuthaan rajarasismiks. Katto rasifeerinki ja vonnu.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-04
sau huusholli
Swedish
familj, husfolk, hushåll
Finnish
savuittain, huonekunnittain, perhekunnittain vanhaa
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Source
Virpi Ala-Poikela, Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-30
familja ihminen lainasana
Swedish
familj
Finnish
perhe
Part of speech
substantiivi
Example
Meän kieltä 1986: saapi san assuu täälä monta familjaa mikkä oon Suomesta ni koko 3137
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-30
kiltteri lainasana puu
Swedish
råvara för trästaket, korta trästörar
Finnish
seiväs
Part of speech
substantiivi
Places
Inari, Vesisaari
Other
puusta, < norja
Source
Itkonen, Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-30
tärpätti lainasana metesiini
Swedish
terpentin
Part of speech
substantiivi
Example
Kainulasjärvi, ströks på hästens sår
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-20
Jumalan valtakunta uskonto
Swedish
Guds rike
Finnish
Jumalan valtakunta
Part of speech
substantiivi
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-19
Älä pane kissaa makkaran vahiksi. sanaparsi
Swedish
Sätt inte katten som vakt över korven.
Example
Älä pane kissaa makkaran vahiksi.
Source
S. Honkanen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-19
spiraalimakkara lainasana ruoka
Swedish
knackwurst
Part of speech
substantiivi
Places
Juoksenki
Other
slang
Source
Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-19
lumiaita rakenus lumi
Swedish
snöstaket
Finnish
lumiaita
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät; Pitkin
Example
Lumiaitoja oli ennen aikhaan pitkin teitä jokka kuljit vuoman rannala, esimerkiks Mestosvuoman syrjälä Kainulasjärvestä Jellivaarhaan päin. Puusta tehtyjä korkeita aitoja jokka toppasit lumimyrskyn peittämhään tien.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-18
kilhu ihminen
Swedish
pigg, rask
Finnish
vilkas, reipas, ripeä
Part of speech
atverbi
Places
Rovaniemi, Sodankylä, Son
Example
Rovaniemi: kilhu äijä. Sodankylä: kilhu son sauvomhàn.
Source
Juha Jänkälä. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-14
häätaa jellivaaransuomi vukaalharmunii
Swedish
fösa, köra ut, visa ut, fördriva
Finnish
häätää
Part of speech
verbi
Example
Moskojärvi: mie lähin sitä häätahan ulos.
Other
Mycket sällan i Nattavaara. Kans hääta.
Source
Intervjuer 1985-1992. Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2020-09-13
kyörätä ihminen
Swedish
köra iväg, schasa, sjasa iväg, fösa, köra bort
Finnish
ajaa, häätää pois
Part of speech
verbi
Source
Meänkielen sanakirja, Yliperän sanakirja. Lars Lampinen Oiva Arvola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-13
kyörätä jahti
Swedish
utöva drevjakt
Part of speech
verbi
Places
Gränstrakterna
Example
Meänraatiu: Heilä on isot maat ja iso jahtiporukka. Siksi het kyöräävät hirviä eikä vain käytä koiria jahissa. Kukkolassa kyöräthään hirviä
Source
Meänraatiu, Pajala. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-13
mossotella ihminen
Swedish
sura
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi
Example
Mithään se nyt mossottelee?
Source
Bertil Isaksson, Facebook, Minun sanat. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-09-12