Ojäst bröd, osyrat bröd, tunt av korn- el vetemjöl, socker och sirap tillsätts. Lappbröd likt rieska som ej pickas, gräddas i öppen ugn halvt stående mot en stenhäll. Vertaa rieska.
Junosuanossa on kans Pärkämäkoski. Piian ei muaala? Merkitys piian koskenkaula, -niska. Laina eteläsuomen murtheishiin viron kielestä pärk seppel. Viron kielen etymologia: pärg : pärja : pärga 'rõngakujuline v ovaalne lille-, oksa- vm põimik; rõnga- v ringikujuline moodustis; peaehe'
Tüve vasted võivad olla saami bárgidit 'palmikut punuda', bárggaldat 'palmik, punutud pael', ersa pargo 'korv', mokša parga 'tohust torbik' ning võib-olla ka karjala (puna)päre 'peakaunistus'. Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel v peapael' ja baltisaksa Pärg, Perg, Pärk 'eesti tüdrukute peaehe'.
Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Vuopios mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Vuopio, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Other
Ordets ursprung och betydelse är okänt. Möjligen estniskt lån till finskan. Vuopio och Kaihnuunranta på andra sidan. Stor vik uppåt. Selet avsmalnar innan forsarna. Mestoslinkkaforsarna nedanför Pärkämä. Kallas för Pärkämäkosket och länge ner Linkankosket. I Kainulasjärvi berättas att det fanns på äldre tid en fiskekoja vid stranden av Pärkämä, i själva viken. Mäkigubben, Mäen Äijä lär ha använt den under sina fisketurer till älven.
Estniskan har lånat ordet pärkä till sydfinska dialekter, pärkä i betydelsen krans, seppel på finska. Finskans äldsta ord för hals är seppel. Kaula kom senare som ett lånord. Seppel fick betydelsen krans., Jag tror Pärkämä betyder forshals, eller mer modernt forsnacke. Mestossuanto avsmalnar i Pärkämä och strömmen ökar. Farlig forshals. Estnisk etymologi: Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel' Vi har flera ord som bara finns i Tornedalen/nordfinskan och i södra Finland. T ex säserä rank om båt finns bara här och i Tavastland. Och ordet kana trekanten, spetsen i båtför fanns förr om åren bara i Tornedalen och vid Ladogas strand. De första nybyggarna kom med båt. Kana båtför är okänt idag, tror jag? Eller? Men helt allmänt under 1930-talet. Pärkämä kan kanske inkluderas till denna skara. Bästa förklaringen. Finska forskare har inte hittat något bättre. Ett förslag är svenska lånet bärga. Men ordet bärga förekommer inte ens i tornedalssvenskan. Och inga pärja-namn finns. Båtlänning/Valkamaa i Pärkämä finns. Men man drog upp båten. Vettää venheet maale. Ingen bärgar båten upp på land. Inte ens på ren svenska.
Source
Albin Oja, Kainulasjärvi, Birger Winsa.
Writen down by Birger Winsa
Kompelusvaara, se on tämä suomen kieli, huokea se on, eihän siin ole lipotuksia, eihän siin ole niitä teräviä, ei näpperiä niinku niissä muissa (kielissä)
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Kompelusvaara, Alatornio, Korpilompolo, Ylitornio, Enontekiö, Jukkasjärvi, Jellivaara, Parakka, Kompelusvaara: Oikhein krapisee vikatheessa se lappalainen. Svappavaara: Net ei ole nykyset lappalaiset muuta ku panna hännäm persheessen ja laukottaa kivelihön, sinne omhan tunturhiinsa, ettei vuotuttais jäljekhän. Ullatti.
Source
I. Tuovinen, Aejmelaeus, Kaarakka, Paavola, Artimo.
Writen down by Birger Winsa
Skogsberg nära Joikam (Sjungberget) i Gällivare kommun. Ordet Raha är från vildrensjägaren Rahak.. Vildrensjägaren Rahaks sten vid Slanka, Rahavaara, Gällivare. Säg- nerna förtälja, att i denna sten tog Rahak fast med den ena handen under det han med den andra höll kasttömmen, tillverkad av rensenor, med vilken han kastat fast en stor skogsvildrenstjur. Sedan virade han kasttömmen runt stenen och fick på så sätt bättre grepp om vildrenstjuren, som han sedan avlivade. Som tack för lyckad fångst offrade han sedan vildrenstjurens horn och ben till offerguden under Saggaguoika, några km S därom vid Lina älv. Under brunsten i slutet av september kommo ofta vildrenstjurar till Rahaks lilla tamrenhjord.
Source
Gustav Adolfs akademienInstitutet för språk och folkminnenDialekt- och folkminnesarkivet i UppsalaSkånska landsmålsföreningenSvenska landsmålsföreningen i Helsingfors (1904-). Svenska landsmål ock svenskt folkliv: tidskrift. Uppsala: J.A. Lundell..