Results

Lehmäjänkkä luonto paikannimi
Swedish
myr nära Ruutti-vägskäl.
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
Niskajänkkä luonto paikannimi
Swedish
hjortronmyr nedanför Niskavaara
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
Norsiranta luonto paikannimi
Swedish
strand i Vettäsenjoki i linje med byn Norsivaara
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
Pikkulaki luonto paikannimi
Swedish
liten bergstopp nedanför Järämävaara
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Other
Nära norra vägskälet mot Satter östra.
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
Puojtakki luonto jellivaaransuomi paikannimi elläin lainasana-saame
Swedish
Puojtak, området Hermelin i Malmberget
Part of speech
erisnimi
Places
Gällivare kommun
Example
Puojtak
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-06
Rapasjänkkä luonto paikannimi
Swedish
myr i anslutning till berget/n Rapasvaarat
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
Ruuttisaari luonto paikannimi vesi
Swedish
liten ö i Vettäsenjoki nära Kotiranta (Järämä)
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
Saurajänkkä luonto paikannimi
Swedish
Saurajänkkä, namn på myr i Satterområdet
Finnish
Saurajänkkä
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Source
Järämä-Satter. Torbjörn Ömalm. Muntliga källor. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-06-12
Tallipaikka luonto paikannimi rakenus
Swedish
särskild plats och gammal skogskoja i Satterområdet
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
Vilkis luonto nimi lainasana-saame lempinimi/haukkumanimi
Swedish
smeknamn, ev. vit
Part of speech
erisnimi
Places
Vittangi
Other
I en familj i en av socknens byar (Vittangi-trakten) gåvo barnen varandra följande öknamn, som användes i dagligt tal. Vilkis kan möjligen från början vara samiska och betyda "vit".
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-19
Vähävaaranjänkkä luonto paikannimi
Swedish
myr nära byn Vähävaara
Part of speech
erisnimi
Places
Jellivaara, Järämä
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
Väinönniitty luonto paikannimi työ
Swedish
slåtteräng i Satterområdet
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä-Satter med omnejd
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
aapa luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Swedish
myr
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-11
aape, ape jellivaaransuomi lainasana-saame luonto
Swedish
myr
Finnish
suo
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Other
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-25
aarivalkea luonto uskonto satu näkymätön mailma
Swedish
en eld, en låga som visar var en skatt är begravd
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-23
alanen luonto
Swedish
nedre
Finnish
alaosa
Part of speech
adjektiivi
Places
Jellivaara
Example
Alanenjärvi
Other
Källa: Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.
Edited
2024-06-15
arro jellivaaransuomi lainasana-saame luonto
Swedish
torr gräsmark, stenig mark, morän
Finnish
ruoho, kivikkö, moreeni
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Example
Arrojoki
Other
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-25
asentokuusi luonto mies puu
Swedish
tillfälligt boende för vildmarksmän, ex. vid en gran
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Other
”erämiesten tilapäinen oleskelupaikka” ”Kuusen juurella nuotiolla vietetään yö.” - S.P
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-11
atja jellivaaransuomi lainasana-saame luonto ilma
Swedish
åska
Finnish
ukkonen
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Example
Atjavarto
Other
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-25
aukivirta vesi luonto
Swedish
öppen ström under vintermånader
Finnish
avovirta
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Other
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Edited
2024-06-12
biitsi, biitsji luonto lainasana
Swedish
beach, badstrand
Finnish
hiekkaranta, uimaranta
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Other
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som sporadiskt eller ofta förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare.
Edited
2024-06-26
haihki luonto jellivaaransuomi puu
Swedish
gammal fura med (oftast) stor krona
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Source
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-07
haijuheinä huusholli vaate luonto
Swedish
sötgräs, doftgräs
Finnish
hajuheinä
Places
Allmänt i Tornedalen/Malmfälten
Other
Användes ofta i linneskåp förr i tiden. Söt och kryddig lukt. Håller ev. skadedjur borta.
Source
Torbjörn Ömalm.
haleva luonto puu
Swedish
sälg
Part of speech
substantiivi
Places
Kolari
Other
”Raitaa ne kuttuvat halevaksi” - S.P
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-11