Results

Laurin päivä, Lauri näkymätön mailma ilma
Swedish
tionde augusti, Larsdagen
Finnish
Laurinpäivä
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä, Kainulasjärvi
Example
Kittilä: Laurista Reekinam päivähän kaks viikkoa (syksy). Kainulasjärvi: Laurista jo repo koiven koihùu heittää (tullee ruskeaks). 10 elokuu=Laurinpäivä: Lauri lehtiin kussee, Lintu lenthoon, kala karhiin, mies kenkhään ja tuohus näkyviin. Muu: Pääskyset Laurina lauhmaan ja Perttulina pois.
Source
I. Tuovinen, Isoniemi. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-08-10
losku luonto vesi ilma
Swedish
slask
Finnish
loska
Part of speech
adjektiivi
Places
Rovaniemi
Example
Rovaniemi: tuommoset kengät panhan tämmöselä loskula.
Source
Hämäläinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-02-21
louna huusholli ilma luonto
Swedish
sydväst
Finnish
lounas
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Other
Ei käytetä, vertaa länsietelä.
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-05-07
polttaa näkymätön mailma kalastus ilma
Swedish
solstrålar som färgar moln rödgula, kopparfärgade
Part of speech
verbi
Example
Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, polttaa ruskaa pilfhiin
Source
Writen down by I. Tuovinen, Tapainen
öyry luonto vesi ilma
Swedish
ånga, rök
Finnish
höyry
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä; Kittilä
Example
Kittilä: tuulenöyry.
Other
Vertaa tuulenöyry.
Source
Isoniemi. Writen down by Birger Winsa
Edited
2014-06-28
päivännousu ilma
Swedish
soluppgång
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Source
Writen down by Kaarakka
Ei talvi tule taakse kattomatta, eikä kesä kertomatta. Pyhämiesten suvi poistaa lumen. sanaparsi ilma
Swedish
Vintern kommer inte utan tillbakablickar. De heliga männens tö tar bort snön. Sommarn kommer inte utan berättelser om det kommande.
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-10-17
atja jellivaaransuomi lainasana-saame luonto ilma
Swedish
åska
Finnish
ukkonen
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Example
Atjavarto
Other
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-25
etela jellivaaransuomi paikannimi ilma vukaalharmunii
Swedish
söder, södern, syd
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara med omnejd
Source
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-07
kaamostaa ilma jellivaaransuomi luonto
Swedish
midvintra, mörkna
Part of speech
verbi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Other
Vertaa kaamos. Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Edited
2024-06-26
kaamostaivas luonto ilma jellivaaransuomi
Swedish
klar himmel under midvintermånaden
Finnish
pilvetön talvenajan taivas
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Other
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Edited
2024-06-26
kaste ilma sanaparsi
Swedish
dagg
Finnish
kaste
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Elokuu on se aika kun kaste ei kalvetta jätä. Den tid när daggen inte lämnar skuggan.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-08-28
kevakesa vukaalharmunii ilma jellivaaransuomi
Swedish
försommar, vårsommar
Finnish
keväkesä
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara med omnejd
Other
Källa: Matti Kenttä (1988).
Edited
2024-06-29
kylma jellivaaransuomi ilma vukaalharmunii
Swedish
kyla, kall, köld
Finnish
kylmä
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara-området
Example
Oikhen kylmaa ulkona tänapäivana.
Other
Vertaa kylmaa.
Source
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-03
nuorta jellivaaransuomi paikannimi ilma lainasana-saame
Swedish
norr (riktning)
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Nuortajärvi (Abborrtjärn i Gällivare hette så innan ca 1950-60-talet)
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-02
ommakka luonto jellivaaransuomi ilma lainasana-saame
Swedish
dis, lätt dimma
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Ommakkavuoma
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-02
pilve, pilvet luonto jellivaaransuomi ilma
Swedish
moln
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Source
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-10
pokkaintua ruoka kala jellivaaransuomi kalastus ilma
Swedish
när frusen fisk förstörs av för tidigt kommande varmt väder
Part of speech
verbi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Example
”Jäädytetty kala menee pilalle, pokkaintuu, jos tulee suvi-ilmat” - S.P
Source
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-05
satet luonto jellivaaransuomi ilma vesi
Swedish
regn
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara
Source
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-10
skaamosaika jellivaaransuomi ilma lainasana-saame
Swedish
midvintertid, när det är som mörkast under året
Part of speech
substantiivi
Places
Killinki, Kaitum
Other
”lap. skabm-aike = auringoton sydäntalven aika” - S.P
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
teukka luonto jellivaaransuomi ilma lainasana-saame
Swedish
dimma
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-14
triikintalvi luonto ilma
Swedish
snörik vinter
Finnish
lumirikas talvi
Places
Kangos; Lars, Kangos, Hela
Example
Lars Ylvin: Triikintalvi, är ett begrepp i Kangos från gamla tider. Ett gäng Kangosbor skulle avverka skog och köra timmer I Tärendöområdet, Triikivaara. Det kom enorma mängder snö den vintern så dom fick inte många timmer sågade och ännu mindre köra fram virket med hästar. Man sa att man fick skotta snö hela tiden. Man pratar om flera meters snödjup och de avtal man hade gjort med skogsbolaget resulterade i att man blev skyldig bolaget pengar och för några slutade det illa. Jag kommer ihåg att när det snöade mycket en vinter, så sa man att "taitaa tulla Triikintalvi" "det kanske blir Triikintalvi Triikivinter"
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-08-02
tuhnulumi lumi ilma vesi
Swedish
lätt snöfall, små snöflingor på hösten eller senvåren
Part of speech
substantiivi
Places
Järämä-Satter, Jellivaara
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-21
tunkea ilma
Swedish
kvav
Finnish
hiostava, painostava, kuuma
Part of speech
adjektiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Tunkea ilma. Tunku ilma
Source
Minun sanat, Facebook.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-18