Results

Syrjäkylä eetnisyys lempinimi/haukkumanimi paikannimi
Swedish
Tokholmen, Stockholm
Finnish
Tukholma
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Example
Sieläkos sie asut, Syrjäkylässä? 08 on kans tavalinen nimitys Stokholmista.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-11-25
aarilainen rotu eetnisyys
Swedish
arisk ras, sverigesvensk
Finnish
ruotsalainen; aarialainen
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Other
Kritik mot Herman Lundborgs skallmätningar.
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-10-19
arpestyyka rakenus eetnisyys jellivaaransuomi lainasana ihminen
Swedish
arbetsstuga
Finnish
työtupa
Places
Nattavaara-området
Example
Elämä oli kovvaa arpestyykassa.
Source
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
hautakamaripulitiikka kirjakieli lainasana eetnisyys kieli
Swedish
gravkammar-/ sarkofagpolitik
Finnish
hautakamaripolitiikka
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi; Meänkieli, Meänkielen, Finska
Example
Ruottin valtio viljelee hautakamaripulitiikkaa vähemistöjä kohti. Pikku hiljaa poistethaan meänkieliki. Aiemin luki Libriksen kaikitten kirjastojen tietokannassa "meänkieli" kun kirja oli kirjotettu meänkielelä. Nyt lukkee "Språk:language:fit_t" meänkielen tilala, jopa engelskaks. Pittää olla oppinu ette tietää ette se merkittee meänkieltä. Nyt mie valtion mukhaan kirjotan tässä Fit_t:tä. Minun "suomenkieliset" kirjat saavat merkinän "Språk: finska" vaikka monen koulutetun mielestä pitäis kirjottaa "rajamelska". Suomi saapi tässä pareman aseman kun "Fit-t." Bra kommer kun sanothaan kotona! Vertaa rasifieerinki, porstuasuomi suomensuomi.
Other
På svenska samma: Sakteliga avskaffas även meänkieli. Tidigare skrevs i Libris databas där alla bibliotek ingår "meänkieli" när boken var skriven på meänkieli. Nu läser man "Språk:language:fit_t" istället för meänkieli. Numera på engelska. Enligt staten skriver jag på "Språk: language:fit_t", t o m på engelska. Mina "finska" böcker har markering "Språk: finska" trots att många lärda män och kvinnor anser att det borde stå "gränsmälska". Finskan får en bättre statut än "Fi-t". Bra kommer, säger man hemma. Detta är bara en liten skärva av det jag kallar för Sveriges gravkammarpolitik för nationella minoriteter. Jämför rasifiering, farstufinska, finlandsfinska.
Source
Birger Winsa, docent i meänkieli.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-12
henkipatto slangi eetnisyys lempinimi/haukkumanimi
Swedish
bandit, nedlåtande om romer, livsoduglig person
Part of speech
substantiivi
Places
Suomen Tornionlaakso
Example
Taimi Kehusmaa: Henkipatto oli 60-luvula poikasten lännen lehtien tarinoissa konna bandiitto, rosvo. Markku Kurkkio: Ennen mustalaisen sai Suomessa vaphaasti tappaa. Net olit henkipattoja. Arto Baas: Elinkelvoton.
Other
Väylänvartisten sanakirjan tietoja.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-03-14
kaalasvuomansuomi eetnisyys kieli
Swedish
kaalasvuomafinska
Finnish
kaalasvuomansuomi
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-11-03
kainun kieli eetnisyys
Swedish
kvänska i Nordnorge
Finnish
kvääni
Part of speech
substantiivi
Places
Nordnorge bland en del kväner
Example
En del kväner i Nordnorge menar att deras självbeteckning är kainulainen. De kallar sitt språk för kainun kieli
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2023-03-10
kallonmittaus eetnisyys ihminen mitta kieli
Swedish
skallmätning
Finnish
kallonmittaus
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, Narken
Example
Saamen- ja suomenkielisten kalloja mitathiin kuitekki vielä 1940-luvula. Ja teeven prukrammin mukhaan vielä 1952. Valtio sallaa ette suomenkielisten kalloja mitathiin, vielä 1950-luvula. Kainulasjärvessä mitathiin kalloja lapsilta jokka olit syntynheet 1934 ja piian myöheminki. Meilä on kaks toistaja jokka elävät vielä ja on kertonheet. Yks kainulasjärvilainen lissää on yhessä raportissa kertonu sammaa. Kainulasjärvessä on pelkästhään suomenkielisiä. Narkauksessa on samoin muutama jokka on selittänheet mittauksista. Tämä tapahtui joskus 1942 ja piian myöheminki. Otethiin muutaman luokan ja heiltä mitathiin kalloja. Ruottin valtion sallaa tätä. Wikipedia kirjottaa: "Den socialdemokratiska regeringen tillsatte därför den öppet antinazistiska läkaren Gunnar Dahlberg 1935 som chef för institutet. Dahlberg accepterade inte ens rasbegreppet, och ville forska mer om ärftlighetsfrågor – och då inte i rasmässig bemärkelse och beslutade att avveckla verksamheten till gagnet 1936, och till namnet 1958." Tämä on vale! Ja kun väitethään kallonmittauksia tapahtui vielä 1950-luvula.
Other
Svensk sarkofagpolitik söker forma tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska I en debattartikel i Haparandabladet hävdar ett antal tornedalingar med svenska namnformer att Svenska Tornedalingars Riksförbund är ute och cyklar när man fått till stånd en s k sanningskommission om en sekelgammal diskriminering av dem som minoritet. Ingen har någonsin blivit förtryckt, eller lärt sig att skämmas för att man kan finska. Ingen har blivit ryckt i håret eller nypt i örat när man talade finska på skolgården. I min hemby Kainulasjärvi var det Matti Kenttä som stod och lurpassade bakom skolknuten och tjuvlyssnade om man talade finska. Han ryckte fram och slet i håret eller nöp i örat och förbjöd barnen tala finska. Detta hände under 1950-talet. Senare blev Kenttä stor anhängare av meänkieli. Men här kommer nu sanningen fram av dem som aldrig ens forskat om ämnet och som kommer från Tornedalens medelklass där man förstås var välanpassad och talade svenska i hemmet. Månne om en professor i molekylärbiologi vet extra mycket om förtryck, diskriminering och skam? Vad har titlarna med saken att göra om de inte tillhör forskningsområdet? Svensk språkpolitik ville utveckla tvåspråkiga tornedalingar (säger professorerna), men resultatet blev enspråkighet. Idag vill man återigen ha tvåspråkiga tornedalingar, men det fördolda målet är fortfarande Svensk sarkofagpolitik med en vacker och rikt ornamenterad gravkammare för finska och meänkieli. Man vill ha tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska. Fejkpolitik kallas dylikt idag. Om sådant vet inte en professor i molekylärbiologi mycket om. Med verklig tvåspråkighet i Tornedalen skulle stora kostnader för välfärden reduceras och kulturen få stort uppsving. Idag finns det fortfarande dubbla offentliga sektorer längs hela gränsälven. Sverige vill behålla dubbla vårdcentraler, skolor, tandläkare, kyrkor, polisväsende, bussförbindelser, etc i en rad kommuner längs gränsälven med 3-10 000 invånare/kommun. Men säger förstås annat! Företag har dock i viss mån insett fördelarna, t ex IKEA. I Sverige skall alla tala bara svenska, sa min skolfröken till mig. I språkgränsen finns Överkalix kommun där man talade bara svenska. Överkalixborna säger idag att de ansåg oss finsktalande vara andra klassens människor. Flickorna i Överkalix ville därför inte dejta med finsktalande pajalabor. Unga män som bara kunde svenska, och s k bonska, hade hög status hos Pajalas flickor. De lärde sig detta förakt av svenska staten. Svensk socialdarwinism ansåg oss vara intellektuellt efterblivna med låga IQ-tal som man kunde påvisa långt efter att man bara talade svenska. Ett antal tornedalingar blev utsatta för skallmätning som skulle bevisa varför vi var genetiskt mer korkade. Det var samtidens uppfattning om minoriteter över hela Europa. Redan under 1800-talet ansåg t ex Friedrich Engels och Karl Marx att Europas minoriteter var "rasmässigt avskräde" som Engels fick till det. I USA ansågs finnar vara gulhåriga mongoler. Sverige avvek inte från det synsättet. På en populär utställning i Stockholm skrev svensk rasism 1919 på en skylt: Känn dig själv i din släkt och i ditt folk! Sverige var världsledande med en professor i rasgenetik som dessutom var nazist som for runt och mätte skallar på samer och tornedalingar under de mest förnedrande former. Man mätte öron, näsa, käke, skallstorlek och andra fysiska drag. Man låtsades om att man mätte skallformen. Kortskalliga skulle vara mer idioter. Men det var storleken på hjärnan man ville mäta. Det antogs helt grundlöst att vi var småskalliga. Skallmätningar förekom ännu 1952. I Kainulasjärvi och Narken under 1940-talet och kanske senare. Wikipedia skriver: "...den öppet antinazistiska läkaren Gunnar Dahlberg 1935 som chef för institutet. Dahlberg accepterade inte ens rasbegreppet, och ville forska mer om ärftlighetsfrågor – och då inte i rasmässig bemärkelse och beslutade att avveckla verksamheten till gagnet 1936, och till namnet 1958". Detta är en lögn. Staten ljuger om småskallighet och när dessa skallmätningar avslutades. Hitler utvecklade Sveriges koncept. Studieobjekten som antogs ha småskallar tvingades klä av sig nakna och stå där framför forskarnas studier. Mycket förnedrande familjebilder togs på mormor, farfar, mor, far och barn helnakna. Fotona finns kvar. De flesta var religiösa laestadianer där det fanns och finns ett förbud att avbilda sig och föreviga sin avbild. Dessa (av)bilder skulle bevisa att vi var genetiska småskalliga idioter med även andra fysiska egenskaper som bevis. Nu är det återigen professorer från en rad andra områden som inte forskat om sakfrågan som med sina titlar skall ge tyngd åt åsikter som saknar annan grund än medelklasshemmets vardagsliv. Nazisten Herman Lundborg var en högt ansedd professor. Jag studerade ett tag kartor över spridningen av småskalliga i Sverige. (Dessa finns!) Runt Uppsala universitet fanns det gott om sådana, men dessa avvisades av Lundborg som undantag. Jag är personligen övertygad om att nazisten Lundborgs andra mer fördolda uppgift var att samla adresser på folk som skall förintas när nazisterna får makten i Sverige. Universitetsfolk hyllade nazismen och motsatte sig invandring av judar. Det påstås att man även kartlade hemadresser bland hembiträden som arbetade i judiska hem. Så att de inte skulle kunna gömma sig när tiden kommer. Lika vilsegången som Lundborg, är dessa professorer i områden som de saknar sakkunskap om. Det är inte en slump att alla undertecknade har svenska efternamn och har (mer eller mindre) medelklassbakgrund. De som behöll Vaaranperä, Oja, Vinsa och Aidanpää hade svårare att få jobb, blev mer mobbade i södra Sverige, och var oftare från arbetarfamiljer. Deras förtroendekapital var lägre eftersom finska namnformer associerades med småskallighet och låga IQ-tal. På samma sätt äger idag Mohammed svårigheter att få jobb, men inte längre utifrån genetisk efterblivenhet, men utifrån en allomfattande kulturrasism som finns i Sverige. Se mer i rasifiering, kulturrasism. Birger Winsa, född i Pajala kommun med finska/meänkieli som modersmål Docent i meänkieli. Källor: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism, Skogås. Winsa, Birger 2020. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. Skogås. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Source
Birger Winsa, Jag är en lägre ras... SVT 7 mars 2021 kl 1900.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-03-09
kieliseppä eetnisyys ihminen kirjakieli kieli
Swedish
språkvetare, språklärd
Finnish
kielitietäjä
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
kirjakieli eetnisyys kirjakieli
Swedish
skriftspråk
Finnish
kirjakieli
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät; Meänkieli
Example
Meänkieli on puhekieltä. Ruotti on Tornionlaakson kirjakieli. Puhekieltä ymmärethään korvila. Kirjakieltä opithaan silmilä. Tavan valta ottaa vallan ja ahistaa puhekieltä.
Other
Kaikki puhekielet on verbiä korvile, ilman poikkeuksetta. Kaikki kirjakieli on substantiivia silmile. Jo piispa Ambrosius sanoi 2000 vuotta aikaa ette korvat näkevät enemän kun silmät. Kirjakieli luopi toisen elämämuoon joka esineelistää mieltä.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-03-02
kirjaseppä eetnisyys ihminen kirjakieli
Swedish
boklärd
Finnish
koulutettu henkilö
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
klaani eetnisyys lainasana
Swedish
klan
Finnish
klaani
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Klaanista nykysin puliisitki puhuvat. Klaaniverkostoja, ja rikolisia klaania.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-01-04
konsesjuuniporonhoito eetnisyys lainasana kieli
Swedish
koncessionsrenskötsel
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Minun äijäfaaari menetti oikeuven hoitaa omia poroja. Laki päätti ette pittää olla konsesjuuniporonhoitoa missä saamelaiset hoitavat lantalaisitten poroja. Kattoo lissää poronhoito, poromies, lantalainenm täräntöläinen etc.
Other
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månads lön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer: skötesrenar ägdes av " jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en tio år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan har diskuterat detta faktum. Man läser i sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande samer mot ersättning sköta om renarna. På något sätt. Med lagens hjälp eller frivilligt. Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan är samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller torendalinga är egalt. Birger Winsa Docent i meänkieli Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s
Source
Birger Winsa.
konsesjuuniporonomistaja eetnisyys poronhoito
Swedish
koncessionsrensägare
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Example
Konsesjuuniporonomistaja on punti joka ei saa lypsää omia "lehmiä"/poroja.
Other
Lapp skall vara lapp-politiken bör moderniseras! Haparandabladet november 2020. Fd överste Håkan Forsén tillämpar den gamla militärregeln om att när kartan inte stämmer med terrängen så skall man följa kartan. Nog är det välbekant för mig och många att Sametinget har en definition av samer som exkluderar mig som same och alla tornedalingar med renmärke. Hur analyserar Sametinget samiska språkprov på sedan länge döda mor-/farföräldrar? (Mycket skulle kunna skrivas om denna regel!) Det är just detta jag ifrågasätter utifrån statens egen utredning från 2006 om samiska sedvänjor och kultur. Om Håkan har belägg på att även icke-samer är renägare så är utredningen självmotsägande. Jag har inte läst detta och inga citat ges av Håkan. Det finns säkert någon som äger renar i en hage. Jag citerar utredningens huvudhållning och är väl medveten om dess fokus. Sametingets officiella definition av same vilar på beslutet om koncessionsrenskötsel från 1933. Min farfar och massor av andra renmärkesägare hade då mor-/farföräldrar som talade samiska. Håkan har tyvärr inte lärt sig vad citationstecken betyder, vilket indikerar outvecklat kritiskt tänkande. Dessa avser att författaren inte hävdar en egen åsikt, utan hänvisar med exakta ord till en källa. Om denna har fel eller inte vet jag inte. Såhär skriver Wikipedia om ämnet: ” Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut med länskungörelsen 1933…” Nästan exakt citat från utredningen. Håkan borde lämna en källa när han ifrågasätter Sametingets uppgifter. 1928 eller 1933 är ointressant. Då förlorade min farfar rätten att mjölka sina egna renkor. Den rätt som finska tornedalingar fortfarande äger. Skogssamerna fråntogs sin urgamla kultur, sedvanor och traditionsbundna rättigheter. Definitionen av same begränsades till en mindre grupp heltidsarbetande renskötare och deras släktingar. 2006 upptäcker Sametinget misstaget, korrigerar kartan. Utredningen hävdar att min far och farfar var jordbrukande samer. Detta är Sametingets och statens inofficiella ståndpunkt. 1933 års begränsning av etniciteten är enligt staten och sametinget felaktig. Den officiella kartan är fel, inte terrängen. Därför bör definitionen av same inkludera alla som är släktingar till en ägare av renmärke. Vi är jättemånga. Nästan alla tornedalingar. Definitionen av same är inte en lag huggen i sten, utan vilar framförallt på förlegade uppfattningar från socialdarwinismens tid om vilka som idkar renskötsel. Lapp skall vara lapp-politiken var ett ”genetiskt” spöke som utgick från Darwins läror som omformades till hierarkisk raspolitik. Härska genom att splittra etniciteter var en taktik. Den sista resten av denna skambelagda tid bör tvättas bort ur svensk statsförvaltning! Håkan ifrågasätter inte en enda gång vad statens utredning visar: att jag är son till en jordbrukande same. Att alla som äger renmärke och deras släktingar är skogssamer och urfolk. Detta är huvudfrågan! Detta är verkligheten som grundlägger att staten och Sametinget - som är en statlig institution - bör rita om kartan så att den överensstämmer med verkligheten. Även försvarshögkvarteret söker harmoni mellan terräng och karta. Istället för att diskutera sakfrågan pratar Håkan om kålrötter som han förväxlar med mandelpotatis. Moderniseringens vindar införde mandelpotatis som tog död på den maskstungna kålroten. Den vinden bör även omforma dagens minoritetspolitik. Birger Winsa, lantalainen, tornedaling, kvän och skogssame som ogillar titlar
Source
Birger Winsa.
koplakunta eetnisyys lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nätverk, klan, sluten gemenskap
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Kyllä tuo koplakunta ossaa.
Other
Vertaa klaani.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-01-04
korppisääri eetnisyys lempinimi/haukkumanimi
Swedish
kalixbo, överkalixbo
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Example
Kainulasjärvessä se on karppisääri.
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-11-02
kurituskoulu kläppi eetnisyys
Swedish
uppfostringsanstalt
Finnish
kasvatuslaitos
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Lapset jokka ei kuuntelheet pölätethiin kurituskoulula. Sinne lähätethiin Rudolf Hannu Kainulasjärvestä, ja hän ei koskhaan tullu takashiin. Kurituskouluja oli Gotlandissa ja Ölandissa. Saarissa sen takia ettei lapset saattanheet karata takashiin kotia.
Source
Birgit Löfroth, Kainulasjärvi. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-08
kuupää eetnisyys nimi lempinimi/haukkumanimi
Swedish
samernas namn på finnar, ryssar och karelare i Kaalasvuoma-området
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Other
Se ordet "palsturi"
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-01-31
lahpalainen eetnisyys jellivaaransuomi
Swedish
same, lapp
Finnish
saamelainen
Places
Nattavaara-området
Other
Idag nedlåtande term för officiellt bruk av ordet.
Source
Muntliga källor från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-10-01
lannanpaula eetnisyys jellivaaransuomi vaate
Swedish
helsvart skoband, lantalainen/jordbrukares skoband, snöskyddsband
Finnish
paula, kengännauha, lumensuoja nauha
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Example
"...lannanpauloila lantalaisila on aina mustat paulat."
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
lanta, lantalainen eetnisyys lainasana-saame lempinimi/haukkumanimi
Swedish
svensk, finne, fastboende, icke-same (öknamn)
Finnish
lantalainen (lanta)
Part of speech
substantiivi
Places
Turistsida skapad i finska Lappland har en ordlista på nordfinska ord. https://www.tunturisusi.com/lappi/
Example
Turistsidor i finska Lappland har en tydlig åsikt om betydelsen av lantalainen: "lanta, lantalainen = saamelaisten suosima haukkumanimi erit. ruotsalaisista ja suomalaisista - talossa asuja, ei lappalainen." Samernas omtyckta ÖKNAMN, i synnerhet om svenskar och finnar - fastboende icke same. Men alla lantalaIset känner inte igen den negativa betydelsen. I en del byar kan ordets negativa mening ha neutraliserats och försvunnit.
Other
Källa för ordet: Tässä pienessä sanastossa osa sanoista periytyy lapinkielestä, eli saamesta 1800-luvulta, osa ehkä norjasta ja ruotsista - ja osa taas nykypäivän suomen kielestä. Saamenkieliset sanat, jotka kursiivilla, Samuli Paulaharju, T.I. Itkonen, Kullervo Kemppinen. Lähteenä myös Nykysuomen sanakirja ja eräät muut alan teokset, sekä Paliskuntien yhdistys. Lähteenä myös: Martti Anneberg; Alta Vita - Porokulttuurin ja Lapin luonnon tietosanakirja. Enligt Ante Aikio ett samiskt pejorativt lånord. Lanta ‘Finland (as opposed to Lapland; pejorative)’ [EXP] < PS *l*nt( (S–K; YSS 567), cf. SaaS laedtie ‘farmer, person with a fixed residence’, SaaL ládde ‘Swede’, SaaN láddi, SaaI läddi ‘Finland (as opposed to Lapland)’. The Saami word derives from Scandinavian, cf. Old Norse land ‘land’ < *landa-
Source
https://www.tunturisusi.com/lappi/, Aikio, Ante. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-01-12
musliinihuivi lainasana vaate eetnisyys uskonto
Swedish
hijab, särskild tygsjal
Finnish
huivi
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Elis Aidanpää. Nedtecknat av Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-10
nyypykkari eetnisyys lainasana ihminen
Swedish
nybyggare
Finnish
uusrakentaja, uudisraivaaja
Places
Jellivaaran
Example
Nyypykkarit Jellivaaran aluessa ennen olit sekä Suomesta ja sekä mettälappalaisia., Relativt allmänt i Tornedalen/Malmfälten
Source
Torbjörn Ömalm.
palsturi eetnisyys nimi
Swedish
samernas namn på finnar och karelare i Kaalasvuoma-området
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Other
Även Kuupää användes. Likt palsturi men innefattar även ryssar.
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-01-31