Results

Mykkäraukanlahti paikannimi satu
Swedish
Mykkäraukanlahti, Stumstackarensvik
Finnish
Mykkäraukanlahti
Part of speech
erisnimi
Places
Narkaus, Kainhuunväylä; Kainulasjärvi, Tärendö
Example
Kainulasjärvi Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Other
Koordinater: 7456547 828293
Source
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985 Meänkieli, Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Writen down by B. Winsa
Edited
2022-07-07
Narkaus paikannimi lainasana-saame satu
Swedish
Narken
Finnish
Narkaus
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso; Tornionlaakso
Other
Lån Njarka. Udden är inte Narkåns utlopp, utan en udde som fanns mitt i selet men som försvunnit. Rolf Augustsson: Det fanns en mer utmärkande udde, tyvärr så är den borta sen drygt hundra år efter att narkens egna "vildhussar" hade försökt sabotera för flottningsföreningen. De unga männen fick inte jobb i flottningen , grävde en kanal i den smala delen för att avleda vatten från forsen i "vanha väylän reikä", det blev tvärtom. En uuen väylän reikä och mycket bättre för flottningen. Uusisaari heter ön och kvar finns en sandamella på östra sidan. Just norr om "magasinet". Forsen var nog ganska häftig vid högvatten. Hela kyläsuanto blev nog lugnare. Dem grävde en midsommarnatt , tuntturitulva, fjällfloden gjorde det mesta arbetet. Sandig jordmån blev ett lätt offer för vattnet,sen har det blivit större för varje år. Nu har det avstannat. Elof Nordmark: Farmor sa sig minnas någonting om detta Kaisa Marja alttså, Karkean Flora som var född 1867 berätta om detta men hon sa att dom grävde bara en ura vattnet gjorde resten under några år.
Source
Rolf Augustsson, Elof Nordmark Narken.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-04-04
purra satu
Swedish
bita
Part of speech
verbi
Example
Enontekiö, Sieppijärvi, (ylheinen), Vittanki, Lohijärvi, (ylheinen), Svappavaara, Parakka?, karhu... alkaa purehan siltä jalkaa (ketulta), se kettu sann että kuusen juurta purekki. Sillon ku karhu purree kuusen juurta se sannoo kettu että voi henei jalkaa puret?se jos pääsee purehan se painethan käärmhem purema ja
Other
även om vind och kyla
Source
Writen down by I. Tuovinen, Itkonen, Airila
tuumia satu
Swedish
värdera, tänka, beräkna
Part of speech
verbi
Places
Kompelusvaara tuumima tuosta piikistä,
Other
Parakka harakka sannoo älä hakkaa suksipuuksi, mulla on tässä pesä, ja pojat on. Kettu tuumii, no jos pojan mulle annat se mie en hakkaa
Source
Writen down by I. Tuovinen
tuuli satu poronhoito näkymätön mailma
Swedish
vind
Part of speech
substantiivi
Example
Jellivaara (saga) ketto sannoo ku on karhuun hampahaissa: itätuuli, itätuuli! katto, karhu ei kersinu ku erjais (ärjäsi) ette lensituuli, Parakka, pohjanen, länsi, itä ja etelä ja sitte on luet eli luotheentuuli, ja louna, muita ei, (sydost och nordost finns ej), Rautas
Other
Rautas, vindriktningen berättar vart renen har gått, samen vill under sommaren ha vinden i ryggen (ylituuli), aldrig motvind (alatuuli), viktigt var föda och snö finns från dessa förutsättningar,
pitkänen luonto uskonto länsisuomi satu fraasi
Swedish
åska
Finnish
ukkonen
Part of speech
substantiivi
Places
Soutujärvi-Skaulo, Vesisaari, Rovaniemi; Kainulasjärvi
Example
Kainulasjärvi: s oli pitkäsenilmala sanonu että jo taas jauhaa ylitalonfaari kryyniä.
Other
Västfi, pitkänen s 'åskväder' (Paunonen 1987:219). Ordet har sannolikt spridits med kristendomen. Bibeln 1776 används fortfarande av laestadianer: Matt. 28: ".. istui sen päälle. 3. Ja hän oli nähdä niinkuin pitkäisen tuli ja hänen vaatteensa olivat valkiat niinkuin lumi." Ja Matt. 24:"27. Sillä niinkuin pitkäisen tuli leimahtaa idästä ja näkyy hamaan länteen, niin on myös Ihmisen Pojan tulemus." Birger Winsa: I Kainulasjärvi sa min mamma att man skulle stänga fönster och dörrar när det mullrar. Dragvinden kunde dra blixtar in i huset. Hon sa även att man inte skulle sitta nära ett eluttag. Kulblixten följer elkabel och far ut via eluttaget. En i Järvi dog på det sättet. Min mor såg som barn en kulblixt riva ner elkabeln i Mäkihemmet. Ingen dog. Henrik Micael Kuhmunen: Min mor sa alltid till oss att släcka elden i kåtan när det var åska. Det var farligt..
Source
B. Winsa: ordbok, Tuovinen, Artimo, Aimo Palovaara.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-06-21
Kaihnuunranta eetnisyys paikannimi satu
Swedish
naturnamn
Finnish
Kaihnuunranta
Part of speech
erisnimi
Places
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Other
Kaihnuunranta är en vik norr om Mestoslinkka. På den östra sidan, söder om Vuopio. Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Wuopions mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Wuopion, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Source
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Writen down by B. Winsa
Edited
2021-03-16
vappu näkymätön mailma satu
Swedish
Valborg, 1 maj
Part of speech
substantiivi
Example
Kittilä, Kittilä, minkä verran ol lunta vappuna vaola, sev verran ol lunta erkkinä katola. Kittilä, peippo alkaa vappuna karhule laulaa, hään oj jo suomet saaret käyny, siekö se aina makkaat ja sylkee: hiilyit, hiilyit, thyi, (ja karhu lähtee pesästä)
Other
Denna dag lämnar björnen sitt ide
Source
Writen down by Isoniemi
Tervalahti paikannimi työ satu
Swedish
Tervalahti
Finnish
Tervalahti
Part of speech
erisnimi
Places
Kainhuunväylää, Mestoskosket
Example
I Tervalahti tog man isär tjärflottarna och transporterade tjärtunnorna landvägen till Linkanlahti där man byggde ihop tjärflottarna igen. Tunnrännan finns kvar vid utedasset i Mestoslinkka.
Other
Koordinater: 7451023 833107. Lär finnas en urgammal boplats: L1992:7029 Boplats RAÄnummer: Tärendö 162. Källa: Roland Jatko.
Source
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985, Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Writen down by B. Winsa
Edited
2022-07-13
uuenvuoenaatto, uuvenvuenaatto joulu näkymätön mailma satu
Swedish
nyårsafton
Finnish
uudenvuodenaatto
Part of speech
substantiivi
Places
Stenungsund/Yrttivaara
Example
Unelma Mäki: Hellän päälä sulatethiin tina kauhassa ja ämpärhiin tyhjenethiin kauha. Jos tuli rosoa, se taisi olla sairautta tulevana vuona, joku taisi tietää rahhaaki, en vain muista, mikä...
Source
Bror Wennström 1942, Väylänvartisten sanakirja. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-31
Harkun versta paikannimi mies rakenus työ satu
Swedish
Haralds verkstad
Finnish
Haraldin paja
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Harkun versta oli 1800-luvun verstaa.
Other
Harkun versta/Harald Ojas verkstad drevs med remmar och hjul och hade sina rötter i början av 1900-talet innan elmotorerna blev allmänna. Harald själv bodde i en omgjord buss och var byns största uppfinnare. I bussen fanns förstås el och vatten. Han tillverkade en av Sveriges första snöscootrar. Tyvärr hade han inte tillgång till lättmetall så scootern vägde åtskilligt. Järnband. Det medförde att den gick under snön på jorden som världshistoriens första snöubåt. Han tillverkade en traktor, kallad Eulalia, som fungerade bra. Många potatisland plöjdes med Eulalia. Gul i färgen. Men en skogstraktor med grip och hydraulik blev aldrig färdigt. Det projektet var för honom övermäktigt i en simpel verkstad utan avancerad utrustning. En av Kainulasjärvis mest originella personer. På senare år flyttade han in i en självbyggd stuga. Harald var bror till mäkibon Arnold Oja och kusin med Birger Winsa. Harald var väl medveten om sin sociala position i byagemenskapen. Den var inte helt positiv. Harald levde ogift hela sitt liv.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-01-04
Jokilinkka paikannimi satu
Swedish
Jockfall
Finnish
Jokilinkka
Part of speech
erisnimi
Places
Tornionlaakso
Other
Jockfallet/ Jokilinkka som ”levererar”. Hit flyttade savolaxaren Joakim på 1600-talet och släkten är omnämd för att ha lyckats rädda byn under den stora ofredens tid på 1700-talet genom att lura en mindre rysk trupp att det var en bastu som det lockande rykte från, och att de därför skulle sätta sig en båt för en färd nedför, när de i själva verket for in i döden i den otämja fors, som ryker och ryter alltjämt.. Åtminstone enligt legenden. Många är vi som är Av Joakims släkt. Hasse Alatalo: Och just när båten med ryssarna for nerför forsnacken sade Joakim: ”Hyvin meniko mela vilahti!” /”Det gick bra för styråran blänkte till” . (Inget rim när man översätter) Sanonta/säget , är också det enligt legenden men jag misstänker att det finns många livsfarliga forsar med liknade historier
Source
Bertil Isaksson, Hasse Alatalo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-05-15
Kalsunpato satu työ termi puu
Swedish
storbröte i Kalsunlanhti
Finnish
Kalsunlahdenpato
Part of speech
erisnimi
Places
Kainulasjärvi, Narken; Narken
Example
Kalix älvs största bröte uppkom 1947 nedanför Mestoskoski i viken Kalsunlahti. 1,5 miljoner stockar. 82 man arbetade i 6-8 veckor för att riva den, enligt fd flottningsförman Heimer Taavola, Narken.
Other
Elof Nordmark: Ni kanske har hört eller kommer ihåg Kalsunpato det var miljoner stockar på torra land hela distriktets flottarlag höll på och riva den en hel sommar gissar sommaren 1947 Narken K-järvi och överkalix lag var där i tvåskift. Jag hade 3 bröder som var där dom sa att dom såga och högg och slet en stock i taget i 10 timmars skift kl 6 till 6 hela försommaren det påstods att låg 4 miljoner stockar i bröten. Birger Winsa: Två-tre lag jobbade på samma bröte och hade ingen synlig kontakt med varann. Berättade Artur Winsa i Herman Henrikssons anda att man skall lägga till minst 100% annars är det inte värt att berätta. Ni som inte vet vem herr Herman från Narken var. Han kallades för Kolkko Hermanni i byn för sin dova röst. Han var även högröstad. Det skall höras när man talar, menade Herman. Han hade rest till USA en gång och då på den tiden var det få som gjort den resan. Han besökte bl a Calumet i Michigan som kallades för Kalumeeti. Hans berättelser om USA-resan innehåller allt av gigantiska överdrifter. Jag intervjudade Kolkko Hermmanni 1985. En beskedlig och försiktig man då. 20 år senare gick jag i Kolkko Hermans fotspår i Kalumeeti. Jag nästan kände Hermans ande vila över bygden. Kalumeeti är full av släktingar från Tornedalen. Lestadianismen är kanske starkare än i Pajala.
Source
Elof Nordmark, Narken. Facebook Kainulasjärvi.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-07-23
Lammaslahti paikannimi luonto huusholli satu
Swedish
Lammaslahti
Finnish
Lammaslahti
Part of speech
erisnimi
Places
Narkaus, Kainhuunväylä
Example
Koordinater: 7448939 833545
Other
Lammaslahti. Under 'iso tulva' 1937 hann tärendöborna inte få bort fåren från öarna i Saarisuanto. Många får drogs med och drunknade, några hamnade i viken nedanför Mestoslinkka där de snurrade runt i virveln och viken fick namnet Lammaslahti (Fårviken).
Source
Roland Jatko med studiegrupp. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-07-07
Lukkari paikannimi satu
Swedish
hemmansgård i Kainulasjärvi
Finnish
Lukkarin kartano
Part of speech
erisnimi
Places
Kainulasjärvi
Example
Lukkarin talo oli juuri Vanhaavaaran laijala. Koko 800 hektaaria mettää myythiin mettäpuulakile 800 kruunula. Ja pere joutui jättää talon. Yks tuli trengiks Uuvestalhoon, muut menit Amerikhaan kruuvatöihin Michiganissa. Helmer Järvenpää (1900-64) jäi naimattomaks koska hällä oli kyykkyselkä. Vitaamiinin puutheesta hän sai käyrän ja lyhyn selän. Sillä ruuhmiila oli vaikea kohata vaimoja. Ei saanu hyvvää ravintoa, se syy. D-vitamiinin puute. Helmer asui Uuventalon paikassa kymmeniä vuosia ja oli talon trenki. Vaikka vaikea ja monele olis ollu katkera tausta Helmer oli ystävälinen, taitava ja työläs mies.
Other
Enligt muntlig historia köpte SCA (hade annat namn tidigare, Hummel & Bergman ) hemmanet Lukkari i Kainulasjärvi för 800 kronor. Lukkari hemmanets ägare hade skulder på 800 kr till olika privatpersoner och kanske även till fd SCA. Hemmanet var på ca 800 hektar, så 1 krona hektaren. Hyfsat pris, även då. SCA sa att de betalar skulden om de fick hemmanet. Lukkarifamiljen blev helt utblottad, men skuldfri. Flera utvandrade till USA och gruvorna i Michigan. En del av barnen fick puckelrygg för att de inte fått d-vitamin. En av dem var Helmer Järvenpää, 1900-1964. Han blev dräng och inneboende hos oss. Bodde i hallrummet hela sitt liv. Mycket kort eftersom ryggen var krokig. Vi barn trodde han förvarade snus i puckeln, eftersom han snusade mycket. Hade han fått allsidig kost hade han kunnat gifta sig och få barn. Svårt att träffa kvinnor med den kroppen. Helmer var alltid vänlig, händig och arbetsam.
Source
Birger Winsa hört av John A Winsa Kainulasjärvi.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-14
Mäen Hermanni satu
Swedish
Herman på Backen
Finnish
Mäen Hermanni
Places
Kainulasjärvi
Other
Det var vanligt förr att man hånade och hade ett nedlåtande beteende mot folk med fysiska och psykiska handikapp. Herman Oja var poet med ett knä som inte kunde böjas. I Kursujokistugan arbetade han som skogsarbetare i en meter djp snö. Han kastade benet i snön. Karkean Jussa ritade nidbilder av Herman i kojväggen. Herman besvarade: Täälä se Jussa liettää, aikaa turhaansa viettää. Pilvilinnoja rakentaa, onneansa korkeale asettaa. Mutta luultu onni on pettävä, ja kaikki on jättävä, net ei ole kun utukuvia, toelisuuven rinnala. Den där Jussa ristar elakt om de lytta slösar sin tid till ingen nytta Sitt molnslott han byggt i lyckans land, högt och tryggt Men bedräglig är dess grund all glädje rämnar i den stund drömbilden ses klar och bara verkligheten blir kvar. Översättning barnbarnet Eva-Kaisa Jungfall. Jussa slutade rita nidbilder efter denna dikt.
Source
I. Tuovinen, Liljeblad, IB Uusitalo, Eva-Kaisa Jungfall. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-10-28
Slarkk, Slarkki jellivaaransuomi nimi satu slangi
Swedish
Clark
Part of speech
erisnimi
Places
Tornedalen/Malmfälten
Other
En skröna om en pojke som blev döpt till Slarkk under 30-40 talet. Vid folkräkning i en okänd by blev en familj tillfrågade varför deras son fått ett så pass egendomligt namn som Slarkk varvid de svarade på bruten svenska att; "Juu teet är jy Slarkk, efter Slarkk Kaapeli” (Clark Gable).
Source
Torbjörn Ömalm. Ursprungskällan är okänd.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-24
Uhtua paikannimi satu
Swedish
Uhtua
Finnish
Uhtua
Part of speech
erisnimi
Places
Kalix älv i Tärendö; Tärendö
Example
Uhtua ligger i södra delen av Tärendö. Udde vid Kalixälven. Göran Larsson: Jag har också grunnat på namnet Uhtua. Det påstås ha legat en gård där, förfäder till Perttus som sedermera bosatte sig i Pahtakorva/Saukkolahti. Det enda namn som inte är av gammal hävd är Kalaapakos, som jag myntade tidigt sjuttital, efter att jag sett en naturfilm om Galapagosöarna. En strandbit med två stora stenar som jag på något sätt förknippade med Galapagos. Användes inom vår släkt.
Other
https://www.facebook.com/photo?fbid=389674517806325&set=a.292826864157758
Source
Göran Larssons Facebooksida. Han är från Tärendö.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-06-04
Vettasjärvi paikannimi satu
Swedish
Vettasjärvi
Finnish
Vettasjärvi
Part of speech
erisnimi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät; Vettasjärvi
Example
Sven Erik Knekta: Min koppling till Vettas är via min morfar och mor. Det sägs att den första som bosatte sig i Vettasjärvi var "Ullatinraukka", att han slog ihjäl sin vägvisare för att ingen annan skulle hitta hit. När en annan nybyggare bosatte sig på andra sidan sjön, lär han ha sagt: "Tänk, nu kan man inte ens gå ut och pissa utan att någon annan ser det!". Sedan dess känns redan Vettasjärvi nästan överbefolkat...
Other
Vertaa Ullatti, Nattavaara, Hakanen. Kainulasjärvis första invånare enligt folksagan var samen Paloraukka. Det var vanligt i sagan att man inte ville ha grannar närmare än ca 3 km. På yxhuggs avstånd. Om yxhugget hördes var det för nära. Även S Paulaharju berättar samma historia.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-31
istutusaika huusholli ruoka satu
Swedish
tid för potatissättning
Finnish
perunan istututusaika
Part of speech
substantiivi
Places
Väylänvarsi; Lars, Vanhaa
Example
Lars Mäki: Första Maj-n aikana ! Jos aiko varemin istuttaa (panna). Maahan ei saanu panna ennenko talon (vanhaa ihminen) kävi avvojaloin polkasemassa, vähän niinku pyöhräyttämällä syvemäle valmisheen karhithuun multhaan! Sanoit että lämpimän maan istutus viikkoaki myöhempi sauttaa kylmän maan ja saapii ennenki syömäpotut !
Source
Lars Mäki.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-31
potlapenni lainasana huusholli fraasi satu
Swedish
penninglös, utan pengar
Finnish
ei rahaa, rahaton
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Ei ole potlapenniä. Synonymer Gottnapenni, got no penny. Pottnapenniä.
Other
Engelska lånord påstås vara av Lars Ylvin: Vi har fått några ord från engelska språket till vår Tornedalsfinska/meänkieli av hemvändande utvandrare till USA. Gottnapenniä= got no penny Plenttamonia=plenty money. Hobo=hobo=tokig eller hullu på finska. Kaara, hulikaani, kämppä etc. Bengt Rytiniemi: Vet inte om ordet ”pofoori” används i någon annan del i Tornedalen. Här i Jänkisjärvi används det. ”Pofoori” = kraft, kraftfull. Kommer nog från engelska ordet ”power”. Möjligen Beaufor, vindstyrka. Svante Spolander: Min morbror Seth Francki for till Amerika på 30-talet och kom på besök i Kukkola på 60 talet. Han kallade "garage" för "caratalli". Ingemar Luttu: Horjop och viljoplis kunde min farmor efter fyra år som piga i USA. Hurry up & will you please Lars Ylvin_ Och min farbror som var på besök i Kangos, sa åt Amalia, hans fru piain met renta cara? Hyr en bil!
Source
Tornedalens historia på Facebook, Minun sanat och Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-26
runo satu kirjakieli
Swedish
dikt
Finnish
runo
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Täälä se Jussa liettää, aikaa turhaansa viettää, pilvilinnoja rakentaa, onneansa korkeale asettaa. Mutta luultu onni on pettävä ja kaikki on jättävä. Net on vain utukuvia toelisuuen rinnala.
Other
Mäen Hermanni kirjotti tämän mettäkämpän seinäle koska Jussa piirsi samale seinäle ilkeitä pilkkaavia kuvia hänestä kuinka hän kulki lumessa kummalisesti viskomalla toista jalkaa laithaan. Hermannila oli yks suora jalka mitä ei menny suijuttaa ja silti mettätöissä meeterin lumessa. Jussa lopetti kiusaukset lukemalla Hermannin kertomusta. Hermanni haki vaimoa Haaparannan avisin kautta: Ystävälinen pitkä roiska mies paikka paikoin liianki pitkiä oikopaikkoja hakkee ystävälistä vaimoa. Hermanni sai vaimon mutta se ei ollu ystävälinen. Ordet runo finns inte i meänkieli. Man sa att Herman Oja skrev detta, utan precisering. Idag säger man dikti.
Source
Birger Winsa hört av John A Winsa Kainulasjärvi.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-03-07
telttabiiu, telttafilmi lainasana satu leikki
Swedish
tältbio
Finnish
telttaelokuva
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Joka kesä tuli telttabiiu Kainulasjärvheen. Met lapset karkasima välistä teltan alta ja pääsimä sisäle ilman maksoa. Istuthiin puupenkilä ja kattothiin Åsa-Nisseä. Oli aika suuri hälinä kylässä kun kuultiin ette telttabiiu on tulossa. Teltta panthiin pysthöön Vanhaan koulun ulkopuolele, missä maipraasut nykyaikana palavat ja missä on simbasänki. Katosi kätevästi kun teevee otti yli 1960-luvun alussa.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-03-23
typheyttäjä metesiini noita itäsuomi satu
Swedish
blodstämmare
Finnish
verenpysäyttäjä
Places
Kainulasjärvi, Tornionlaakso; Finska
Example
Vertaa pysähtää, Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Ylheinen sanonta oli ettei saanu kehua voimitten kans ja typheyttäjällä piti olla hyvät hamphaat. Ja kun siirethiin taiot seuraavalle sukupolvele hamphaitten kunto ja henkilön muraali oli tärkeät ominaisuuet. Siksi ei typheyttäjä halua praamia hänen lahjoista julkisuuesta. Yks typheyttäjä meni ja selitti omale vaimole lahjoisthaan ja ei menny pitkhään mies menetti taitonsa. Valitti ette oli kehunu omale vaimole syyksi. Vaikeinta oli ette typheyttää tuttavia ja sukulaisia jokka eppäilit. Tavalista on ette typheyttäjä saattaa typheyttää verenvuotoa telefoonin kautta. Mutta typheyttäjä ei saa maksoa vaatia keltä se typheyttää verenvuoon. Mutta saattaa antaa vain kysymättä. Saapi ottaa vasthaan mutta ei vaatia.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-06-13