Results

pölkkylautta työ puu
Swedish
timmerflotte
Finnish
tukkilautta
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Pölkkylautan osat: airo (2), souturinkka, soutukanto, pohja, runkka, välikaski. Yks lasku = kolme pohjaa, siis 3 kerrosta pölkkyä. Neljä laskua = teli. Pohja = 25-30 pölkkyä levittäin. Tornionväylän viiminen lauttakulutus oli 1971. Kainhuunväylässä se oli loppunu ja kymmeniä vuosia ennen.
Source
Savotta. Facebook.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-12-03
rasi puu työ
Swedish
nerhuggen sved (?)
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-30
rauaskoiju puu
Swedish
hängbjärk
Part of speech
substantiivi
Source
Writen down by E. Wande
riippa, rippa rakenus lainasana puu
Swedish
ribba
Finnish
rima
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Riippa eli rippa on seinälauvoitten välissä ohu kaitanen lauta joka peittää lauvoitten skarvit.
Source
Birger Winsa.
risulautta puu huusholli työ
Swedish
särskild hemmagjord harv
Part of speech
substantiivi
Places
Svappavaara, Vittanki
Other
Bestod av en ett par meter lång tvärbjälke, på vilken man bundit eller spikat fast tiotalet björkar.
Source
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-17
sahhaa työ jellivaaransuomi puu
Swedish
såga
Finnish
sahata
Part of speech
verbi
Places
Jellivaara
Source
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-09
sarka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
stor rak fura
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Sarkarova
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-08
sivakkakoiju sivakka puu
Swedish
skidbjörk
Finnish
suksikoivu
Part of speech
substantiivi
Places
Nilivaara med omnejd
Other
I Järämä gjordes alltid skidor av björk och båtar av furu.
Source
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-13
sooka(s) luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
björkbuskage, björkbestånd
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Sookasjärvi
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-08
sorva puu
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi Kittilä
Other
hongistunut pikku mänty, ( jollaisia tapaa etenkin soilla)
Source
Jukka Korva. Writen down by Liljeblad
sorvanen luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
område rikt på torrfuror
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Naturnamnet Sorvanen
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-08
sova(s) luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
liten asp
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Sovasvuoma
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-08
spatnu luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
snårskog, snår av buskar och träd
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Spatnukielinen
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-08
suoptikka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
rotvälta
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-08
svierkku jellivaaransuomi puu lainasana-saame työ
Swedish
lekare, svirvel, trälj eller knut av vidjor
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Iso Svierkkujärvi
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-08
tarsimänty puu
Part of speech
substantiivi
Places
Ylitornio (växt, träd)
telottaa työ termi puu
Swedish
lägga timmer som underlag (flottningsterm)
Finnish
teloittaa
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi
Example
Jos oli rantapatoja piti telottaa ette saa pois puut. Panthiin borria paosta pitkittäin väylää kohti. Net olit telat. Ja niitten päälä veethiin, rullathiin pölkyt väylhään.
Source
Birger Winsa.
tervasranka työ jahti puu
Swedish
tjärved, tjärstock
Finnish
tervastukki, -puu
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tervasvalkea työ jahti puu
Swedish
tjäreld, tjärlåga
Finnish
tervastuli
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tiykkiäinen luonto puu huusholli kasvi
Swedish
klar och rinnande kåda
Part of speech
substantiivi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-05
toukheet puu
Part of speech
substantiivi
Example
Rovaniemi Rovaniemi, pittää olla toukheja pakatukshiin
Other
poronkoipiset t.m.s. pehmikkeet Cannatuspuiden alla
Source
Jukka Korva. Writen down by Tiesmaa
tulenviemä puu
Swedish
tändnäver, tunn näver
Finnish
ohut tuohi
Part of speech
substantiivi
Places
Narken
Example
Elof Nordmark: Den tunna nävern kallades för tulenviemä mycket fin och tända med. Ytskiktet i björknäver.
Source
Elof Nordmark, Narken.
tuohitylly puu huusholli työ
Swedish
näverrulle
Part of speech
substantiivi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-05
tuulenviemä huusholli jahti puu
Swedish
näver som fladdrar i björkstam, torrnäver
Finnish
tuohi
Part of speech
substantiivi
Places
Narken
Example
Tuulenviemä betyder vindddraget.
Other
Elof Nordmark: Den där nävern som gungar i björken kallades tuulenviemä var alltid torr oavsett hur mycket det regnat. Lätt att tända eld med.
Source
Elof Nordmark, Narken.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-05-15