Results

jääsäys ruoka
Swedish
jäsning
Part of speech
substantiivi
Source
Leipäkirja. Inga - Britt Uusitalo. Writen down by Lars Lampinen
kaakka lainasana ruoka jellivaaransuomi huusholli
Swedish
kagge, liten tunna
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-24
kaali lainasana ruoka jellivaaransuomi kasvi
Swedish
kål, blad, blast
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Kaalijänkkä
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-24
kalanpää kala ruoka
Swedish
fiskhuvud
Finnish
kalanpää
Part of speech
substantiivi
Places
Väylänvartisten sanakirja
Example
Aimo Viippola: Kalan päässä on vähän maukasta lihaa, lisäksi aivot ovat käytännössä terveellistä rasvaa . Säyneen. Lahnan. Ison ahvenen. Ym kookkaahkoitten kalojen päät antavat herkkupaloja kypsennettyinä savustamalla. Paistamalla ja keittämällä.
Other
Kompelusvaara: Ku on saatu viljon-kallaa, nin se päät keitethän.
Source
Birger Winsa, I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-02-21
kangosakakko ruoka
Swedish
kangoskaka
Finnish
kangoskakko
Part of speech
substantiivi
Example
Kangoskakkoja on kun pippari, mutta leivothaan Kangosessa.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2022-09-22
karra puu ruoka kasvi jellivaaransuomi lainasana-saame
Swedish
bark, skal
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Karravaara
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Edited
2024-04-24
kauppa ruoka lempinimi/haukkumanimi slangi
Swedish
matsäck, färdkost i ryggsäck
Finnish
eväslaukku, ruokalaukku
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Vinsan Kalla sanoi kulutuksessa joka päivä: Jahaa, kauppa kiini, kun oli syöny valmhiiks. Siis laukun piti panna kiini. Ruokarasti oli loppumassa.
Other
Laukkuryssäläinen merkittee kaupparyssäläinen. Niitä kulki Tornionlaaksossa talven aikana. Karjalankielessä laukku on kauppa ja piian sieltä Kalla sai kauppasanan?
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-08-15
kessäintyny särki kala ruoka
Swedish
surmört
Finnish
hapasärki
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana. Söithiin vielä 1950-luvula. Tornionlaakson hapakala eli syyrströmminki.
Other
Rolf Augustsson i Narken: Farmors far brukade fiska mört i Kaartojärvi och salta in dem i tunnor, men det är över hundra år sen. Pappa saltade in mört nån gång när han råkade få nån i älven, med nät förstås. Jokku kessäinyt siikaaki. Kerssäintyny säynäjä oli aika tavalista.
Source
Birger Winsa, Rolf Augustsson. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-08-23
kiiremuru ruoka poronhoito elläin ruumis lainasana-saame
Swedish
särskild del av renens hals
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Other
Del av renens hals som inte smakar särskilt gott men som åts av vissa direkt efter att huvudet kapats.
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
korvamuru ruoka kala
Swedish
den godaste delen av en sik
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Other
”on siian pääntyvessä, ja se on paras paikka siiassa.” - S.P
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
kupumaito ruoka lintu huusholli
Swedish
mjukost/smör som tillagades inuti fågelkrävor
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-29
kuumakoira ruoka jellivaaransuomi slangi lempinimi/haukkumanimi
Swedish
varmkorv, hotdog
Finnish
nakkisämpylä, hotdog
Places
Jellivaara
Other
Direktöversättning av det engelska ordet för varmkorv.
Source
Torbjörn Ömalm.
kuusenleipä ruoka puu
Swedish
granblomma
Part of speech
substantiivi
Places
Jierijärvi, Pajala kommun.
Example
Tuola on kuusenleipä.
Other
Kuusenleipä är granens mjuka gula blommor (innan dom blivit kottar), det sades att dom är ätbara.
Source
Maj-Lis Voss (via Robert Riekkola, 1890-1970), Jierijärvi, Pajala Kommun). Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-02-21
lällä lainasana ruoka kläppi
Swedish
välling
Part of speech
substantiivi
Places
Järämä-Satter, Jellivaara
Example
Poika tarttee lällää
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-21
lööppe, lööppi lainasana ruoka
Swedish
(ost)löpe
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Löööppi tartethaan juusthoon.
Source
Birger Winsa.
maalavatta ruoka jellivaaransuomi elläin huusholli ruumis lainasana-saame
Swedish
blodmage
Part of speech
substantiivi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-04
maalavelli ruoka jellivaaransuomi huusholli lainasana-saame
Swedish
blodvälling
Part of speech
substantiivi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-04
maitosarvi ruoka elläin huusholli työ
Swedish
mjölkhorn
Part of speech
substantiivi
Places
Svappavaara
Other
När modern var ute på slåtterarbete så matade de äldre syskonen de yngre med välling eller mjölk som hälldes i mjölkhornet.
Source
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-17
maitu jellivaaransuomi ruoka
Swedish
mjölk
Finnish
maito
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara-området
Source
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-07
moska ruoka elläin huusholli työ
Swedish
dravel, tilläggsfoder åt kor
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-30
munauu lintu jahti ruoka
Swedish
sjöfågelholk
Finnish
munapönttö
Part of speech
substantiivi
Places
Väylänvartisten sanakirja
Example
Munauusta saathiin munia.
Other
Vertaa uu
Source
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-05-15
muonapuoti ruoka kieli huusholli rakenus
Swedish
lagerbod (mat) från brukstiden
Part of speech
substantiivi
Places
Svappavaara
Other
Muona är ett gammalt ord för mat/kost.
Source
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-17
muorje luonto ruoka jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Swedish
bär
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Muorjevaara
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-30
mustaherukka ruoka kasvi
Swedish
svartvinbär
Finnish
mustaherukka
Part of speech
substantiivi
Places
Tornedalen/Malmfälten, mer vanligt i Finland
Example
Vertaa mustaviinimarja.
Other
Sana tuntematon Kainulasjärvessä.
Source
Birger Winsa.