Tulokset

aatos ihminen
Ruotti
tanke
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Pålkima
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok
juutas uskonto ihminen
Ruotti
falsk, skamlös opålitlig person? svordom
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Parakka, mikä juutas sen vei
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
pöselö ihminen
Ruotti
stort klumpigt träfat? dum och tjock person
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Kaarakka
valski ihminen
Ruotti
falsk, opålitlig
Sanaluokka
adjektiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
stf.epäluotettava
Lähde
Matti Junes, född i finska Tornedalen. Tallennin Lars Lampinen, Unbyn Boden
keppikerjäläinen ihminen
Ruotti
utfattig person
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, Kittilä
Kulttuuri taustaa sanasta
vertaa tulikka
Lähde
Tallennin Paloheimo, Liljeblad
märsätä ihminen
Ruotti
bröla, böla (barn)
Suomi
itkeä, rääkkyä (lapsi)
Sanaluokka
verbi
Esimerkki
Jouni Kurkela: Meilä sanothiin niinki, että älä märise siinä. Se oli sillon kielto turhasta rääkymisestä ja pitkäaikaisesta - vanhoitten mielestä.
Lähde
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-01-30
lintata ihminen
Ruotti
linka, gå skadad
Sanaluokka
verbi
Esimerkki
Kittilä, kyllä se karhu voi vielä lintata kauas
Kulttuuri taustaa sanasta
< ruotti?
Lähde
Tallennin Anthoni
muffa ihminen
Ruotti
morfar
Suomi
isoisä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara. Satter, Ullatti, Kuusihuornanen, Norsivaara osv
Nuortikon Mari satu näkymätön mailma noita ihminen jellivaaransuomi
Ruotti
Maria från Nuortikon
Suomi
Nuortikon Mari
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Gällivare; Nattavaara
Esimerkki
Nuortikon Mari ansågs ha tillsammans med sin piga Lotta tagit ihjäl ett stort antal människor i Nuortikon som råkade passera. Lotta lockade förbifarande till skogen, slog ihjäl dem med yxa och rånade dem. Även inköpta äldre och barn som köptes på auktion till lägsta pris avlivades efter att man fått betalt. De äldre avlivades genom att man stack en strumpsticka via armhålan till hjärtat, och la fett på ingångshålet så att det inte skulle synas. Därefter köpte man in nya seniorer och föräldralösa barn. Så talas i många byar runt Nattavaara, men med tillägget att hon aldrig tog ihjäl någon från Nattavaara. Tvärtom, en del fick ekonomiskt/materiellt stöd av henne. Tornedalens svar på Robin Hood. Detta lär ha pågått under senare delen av 1800-talet. Lotta berättade allt på sin dödsbädd. Lottas sista ord: Finns det långfil? Lotta hävdas var begravd under den första stenen utanför kyrkogårdsgrinden. Dvs utanför helig mark, vigd jord. Självmördare lades också i vissa församlingar utanför kyrkstaketet. Därför säger man vila i frid, om dem som fått vigd jord. Medan de övriga far omkring som osaliga andar och stör de levande.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vanlig kommentar i Nattavaara med omnejd: Du är säkert släkt med Nuortikon Marja! Speciellt när någon beter sig på ett störigt sätt, enligt Torbjörn Ömalm i Satter. Nuortikon-Marja, eller Maria Andersdotter Labba som var hennes riktiga namn, finns omnämnd i otaliga muntliga historier. Anledningen till att vi ännu idag kan höra om henne i historierna är dock kanske inte så smickrande för hennes egen del. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och hans hustru Ingrid Jakobsdotter. Maria gifte sig 1828, då hon var 27 år gammal, med skogssamen och sedemera nybyggaren Nils Olsson Ruokok, född 1806-05-07 i Sjokksjokksbyn. Paret blev tillsammans nybyggare i Nuortikon och enligt uppgift var pörtet, som då var Nuortikons enda, stort och med väldiga golvtiljor. Det fanns tre rutade små fönster samt i ena hörnet en låg, öppen spis. I ett annat hörn stod en skåpsäng i två våningar samt en del andra möbler. Allt möblemang var gjort hemma på gården och målat i vackra färger. Tillsammans fick paret tolv barn varav nio uppnådde vuxen ålder så man kan med god grund säga att det finns många levande ättlingar till henne idag. Maria blev änka 1859 och lämnades ensam med tre döttrar och en son som sedan dog 1862, 21 år gammal. De övriga barnen var redan så pass vuxna att de lämnat hemmet. Maria hade således ensam både en gård med djur att ta hand om, samt därtill en stor renhjord. Eftersom hon saknade manlig arbetskraft så brukade hon leja arbetsfolk från bland annat Nattavaara. Det sägs att hon var väldigt frikostig med sina arbetskarlar som varken saknade mat, dryck eller brännvin. Hon ska en gång ha anlitat Olli Öhman från Nattavaara som arbetskarl och som han visste om hennes frikostighet låtsades han då vara lite sjuk. Det tog inte många sekunder innan en sup stod till bjuds som medicin. På den tiden då det ännu inte fanns åldringsvård så auktionerades dessa stackars själar ut genom en kommunal auktion. Den som begärde den minsta summan per år för att ta hand om åldringarna vann så auktionen. De fick därefter vackert följa med sin nya vårdare till sitt nya hem. Enligt den muntliga traditionen skall Marja genom åren ha ropat in otaliga gamlingar på detta sätt men de blev oftast inte långlivade i hennes händer. Historierna säger att hon tillsammans med sin piga vid namn Lotta efter en tid höll fast de gamla och därefter stack en strumpsticka genom armhålan och in till hjärtat. Eftersom summan betalades ut per år så blev det hela en ekonomisk vinst. Huruvida detta verkligen har skett finns inga som helst bevis på, och det kan naturligtvis vara så att allt bara var elakt prat. Enligt historien hade Marja trots att hon var änka det väldigt gott ställt med både en stor renhjord och nötkreatur hemma på gården. Att en ensam kvinna klarade sig bra kunde nog naturligtvis sticka ordentligt i ögonen på vissa under en tid då de flesta hade svårt att få mat på bordet och fullt med svältande barn hemma i stugan. Trots det elaka pratet om henne så säger historien att Maria var mycket gästvänlig. Hennes gård låg på vägen mot Gällivare och alla som skulle dit från Nattavaara och övriga platser omkring hade vägen förbi Marjas pörte i Nuortikon. Till fots, skidor, bakom ren eller häst så stannade man till hos Marja och blev då bjuden på de förfriskningar som gården kunde erbjuda. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och hans hustru Ingrid Jakobsdotter. Maria gifte sig 1828, då hon var 27 år gammal, med skogssamen och sedemera nybyggaren Nils Olsson Ruokok, född 1806-05-07 i Sjokksjokksbyn. Paret blev tillsammans nybyggare i Nuortikon och enligt uppgift var pörtet, som då var Nuortikons enda, stort och med väldiga golvtiljor. Det fanns tre rutade små fönster samt i ena hörnet en låg, öppen spis. I ett annat hörn stod en skåpsäng i två våningar samt en del andra möbler. Allt möblemang var gjort hemma på gården och målat i vackra färger. Huruvida historierna om henne är sanna eller inte kommer vi nog aldrig få reda på men hon verkar ha varit en udda kvinna som nog hade en hel del skinn på näsan. I en notis i tidningen Norrbottens Kuriren från år 1870 kan vi läsa följande om henne; ”Berygtadt mål afdömt. Lappnybyggare enkan Maria Andersdotter från Nuortikon i Gellivare socken, en 68 årsqwinna hwilken under en längre tid, så som det icke utan skäl förmodas, biträdd af mer eller mindre syndige rådgifware, emot Landskanslisten Dahl, använd alla intrigens wapen för att tillegna sig en honom (Dahl) tillhörig renhjord dömdes fredagen den 11 dennes till straffarbete under 1,5 års tid samt till förslust medborgeligt förtroende under en tid af 6 år. Denna process jemte många andra likartade tycktes wittna omen oförklarlig karaktlöshet lindrigast sagdt okunnighet, hwad beträffar edens betydelse.Den åldriga förbryterskan, om hwilkens hjelpsamhet motsägande rykten för öfrigt ha mycket godt att berätta, har intagits för undergående af ådömda straff. För att wara af lappbörd, ter hon särdeles intelligent ut, men f-n är ju också intelligent.” Därtill skriver Samuli Paulaharju i sin bok ”Kiveliöitten Kansaa” eller dess svenska namn ”Ödebygdsfolk” om en händelse som Marja var inblandad i. Hon verkar också ha varit väl förtrogen med trollkonster eller snarare hur man skyddar sig mot dem; ”En annan stark nåjd var Halsus i Ripats, men hans underjordiska fick i alla fall inte bukt med Marja i Nuortikontu, som var en karsk lappgumma. Marja var på väg hemåt till Nuortikontu i sin släde när hon hörde dunder och dån bakom sig. Hon körde av vägen åt vänster och röt: ”Vägen är fri!” Någonting brusade förbi, men det var ingenting som syntes. Gumman fortsatte sin väg – och nu mötte hon något som kom marken att darra. Marja kör igen av vägen till vänster och ryter: ”Vägen är fri!” I en väldig väril kör det osynliga folket åter förbi. Nu får gumman brått hem, slänger släden omkull i farten, rusar in i pörtet bak lyckta dörrar och får fatt i sin stora bibel. Och strax dundrar det igen som om en väldig renhjord var i rörelse, någonting kör runt gården – det dönar i hela Nuortikontu. Och nu är det någon bak dörren, nu krafsar det någon på fönstret…Då ställer gumman bibeln framför sig, slår näven i bordet och ryter: ”Inte en tum närmare!” Det brummar till, och så far dundret sin väg – snart hörs bara ett avlägset sus från Ripatshållet. Därborta får Halsus en besvärlig natt. De underjordiska ger sig nu på honom, och gubben får sitta i eldskydd hela långa natten.” Marja avslutade sitt liv 1888-03-07 på gården hemma i Nuortikon och uppnådde en ålder av 87 år. En långt liv vid denna tid och historierna om hennes liv lever ännu kvar idag, vilket pekar på att denna kvinna var något utöver det vanliga. Hennes piga Lotta ska enligt den muntliga traditionen ha erkänt alla mord för prästen på sin dödsbädd och bett om förlåtelse för det hemska hon gjort. Huruvida det är sant eller ej vet vi inte. Enligt Paulaharjus sagesmän ska Marja ligga begravd under kyrkogolvet i Gällivare, förmultnad i sin renskinns-pesk och Marjas gamla rengärden ligger numera förmultnade i Nuortikonto ödebygder. Den ökände "Ruosni" var Johan Erik Anundsson-Ruosne f. 1846. Han var son till Anund Andersson-Ruosne som i sin tur var son till ovannämnde A.A-Ruosne-Labba,Nuortikon Marias äldre bror. Tilläggsefternamnet Ruosne lär vara samiska och betyda "den som har häftigt humör"och ska ha getts av någon präst. Rune B.Samuelsson nämner i sin bok "Nybyggare i Sameland"att ovannämnda Anund dödades i ett knivslagsmål så det hände ruskiga saker om allt detta är sant. Bror Wennström, är källan, Se mer under ordet Manneraukanpalo Om henne kan ni läsa i Manalaisitten kirja - Andarnas bok. www.meankielenforlaaki.se. Stora delar av denna text är ett rent citat från Tommy Rapps jättefina sida om Gällivares historia. Mer i https://lappmarken.wordpress.com
Lähde
Nattavaarabor och folk i byarna runt omkring. Samt Tommy Rapp och Torbjörn Ömalm.. Tallennin 2009-12-29 Birger Winsa
Muokattu
2021-07-27
heipa ihminen
Ruotti
hej då, hejs svejs
Suomi
nähdään
Sanaluokka
interjektio
Paikkoja
Tornionlaakso
Esimerkki
Gällivare unga människor i Gällivare kommun på svenska.
Kulttuuri taustaa sanasta
istället för heipä hei
Lähde
Torbjörn Ömalm 1981. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2023-02-07
faari lainasana mies länsisuomi ihminen
Ruotti
pappa, farfar, morfar
Suomi
isoisä.
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa vaari, äijäfaari, äiji vfi, faari s farfar; morfar (ALE 465, SMSA).
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin lars lampinen
Muokattu
2013-05-04
havillinen ihminen
Ruotti
ledig, fri
Suomi
havillinen
Sanaluokka
adjektiivi
korttimies ihminen
Ruotti
kortspelare
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
hunteerata ihminen lainasana
Suomi
miettiä
Lähde
Väylänvartiset sanakirja.
Muokattu
2013-04-21
porista ihminen
Ruotti
prata, berätta, samtala
Suomi
puhua, keskustella
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Ylitornio, (ylheinen)
Esimerkki
Puhua, praatia, porista. Posmottaa, sompottaa, pauhata. Sitä saattaa sanoa mielipitheitä monela laila. Sannoo IB Uusitalo Aapuassa.
Lähde
Tapainen, Lampinen, Meänkielen sanakirja. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-21
tihrustaa ihminen
Ruotti
stirra
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Täräntö ilkeät tihrustaa
huuhentaali haukkumanimi ihminen
Ruotti
bydåre
Suomi
kylähullu
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
Kans hoohentaali. Tavoiltaan omaperäinen henkilö,
Lähde
Väylänvartiset sanakirja. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2013-08-11
förvalttari lainasana ihminen
Ruotti
förvaltare
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Meän kieltä 1986: Herra sano: Kuas se nyt oon se uskolinen ja viisas förvalttari, jonka sen herra pannee sen 9425
Lähde
Tallennin Birger Winsa
vääräleuka ihminen haukkumanimi slangi
Ruotti
spjuver
Suomi
humoristi, ihminen joka on hyvä vitsaihleen tai joka puhhuu levottomia, kaksimielisiä juttuja, ja siitä ei aina tiä uskoakko vai ei
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Väylänvartisten sanakirja
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-21
jyrö ihminen
Ruotti
egendomlig person, enstöring
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Enontekiö
Lähde
Tallennin Itkonen
lojuuttaa hevonen ihminen
Ruotti
slå med piska, piska
Suomi
ruoskia
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Rovaniemi
Esimerkki
Rovaniemi: lojuutti hevosta pitkälä karhakala.
Lähde
Tallennin Artimo
Muokattu
2013-05-10
lankomies ihminen häät
Ruotti
svåger
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Alatornio, ylheinen, Kemi.
Lähde
Tallennin Häll, Kaarakka
Muokattu
2013-04-13
hiprakka viina ihminen
Ruotti
fyllerist, överförfriskad
Suomi
hutikka
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
stf. hutikka, törkeää lievempi juopomustila
Lähde
Yliperä kielen sanakirja. Oiva Arvola. Tallennin Lars Lampinen, Unbyn Boden
Muokattu
2013-07-25
hepakka ihminen itäsuomi
Ruotti
svagsint, svamlig
Sanaluokka
adjektiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
östfinska, hepakka a \'svagsint, svamlig\'; endast sydöstra Tavastland, sydöstfi och Tärendö (SMS).
Lähde
Tallennin Birger Winsa