Results

purkapeski vaate poronhoito lainasana-saame
Swedish
renskinnsmantel
Part of speech
substantiivi
Places
Sodankylä, Vesisaari, Kittilä, Inari, Vesisaari, Muonio, Turtola.
Other
< saame. Mantel av ren med tidig höstpäls, bästa mantelkolten.
Source
Writen down by Tiesmaa, Tuovinen, Itkonen, Meriläinen
Edited
2013-04-21
kuolpuna lainasana-saame luonto
Swedish
mossig, fuktig hedrand
Finnish
sammalkostea kangas
Part of speech
substantiivi
Places
Inari, Sodankylä
Other
stenfri hedrand mellan sluttning, bäck och högre terräng; mossig, fuktig hed
Source
Itkonen, Kena. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-03-01
kieruna lintu lainasana-saame
Swedish
fjällripa, lagopus mutus
Finnish
kiiruna
Part of speech
substantiivi
Places
Parakka, Enontekiö, ylheinen, Vesisaari, Inari, Kittilä, Inari.
Other
< saame.
Source
I. Tuovinen, Itkonen, Liljeblad. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-01-08
saivo satu eetnisyys lainasana-saame
Swedish
helig dubbelbottnad sjö
Finnish
pyhä tuplapohjanen järvi, saivo
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kainulasjärvi
Other
En helig sjö, dubbelbottnad sjö. Ibland hittar man gamla offerplatser i närhet av sjöar med detta namn. Exempelvis sjön med namnet Saivo sydväst om Vasaratunturi (Dundret). När man inte fick fisk kunde man säga att sjön, ån är sannolikt dubbelbottnad och att fisken gömt sig i mellanrummet. I Kainulasjärvi trodde man att det fanns dubbelbottnade åar, åtminstone delvis.
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-06-22
laavo lainasana-saame eetnisyys
Swedish
samekåta av säckväv
Finnish
laavu
Places
Kätkäsuanto
Other
Vertaa lavvo. Från nordsamiskans lávvu
Source
Elias Viippola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2018-01-06
autto itäsuomi luonto lainasana-saame
Swedish
bäcktråg, -dråg, myr-, surdråg, lummig sänka med hjortronblad
Finnish
kostea alanko, syvänne missä on puro
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, ylheinen.; Sammeli
Example
Sammeli: auttoissa on hilloja.
Other
Östfinska, autto s sänka med blötmark; ett belägg i Ilomantsi i övrigt nordfinskt (SMS k 462). Saamelainen laina. Lummig sänka med få granar, ibland med liten bäck, hjortronblad på marken.
Source
Writen down by Birger Winsa: ordbok
Edited
2017-03-02
kumpus ruoka lainasana-saame
Swedish
blodpalt
Part of speech
substantiivi
Places
Inari, Kittilä
Other
< saame? Palt av renblod och rågmjöl, salt.
Source
Writen down by Itkonen, Anthoni
Edited
2013-04-19
kurppi lainasana-saame ruoka
Swedish
kallrökt renköttfärs
Finnish
jauhettu ja savustettu poronliha
Places
Kieruna, Jellivaara, Jokkmokk
Other
Kans kurpi. Låneord i malmfältsdialekten och meänkieli från det samiska "gurpi". Populärt i Gällivare-, Kiruna- och Jokkmokks kommuner. Kallrökt renköttfärs som är inlindad i nätfett.
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2014-12-27
kaanij lainasana-saame jellivaaransuomi eetnisyys näkymätön mailma
Swedish
underjordisk varelse, vittra
Finnish
kummitus
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaaran aluessa
Other
Samiskt inlåningsord. Från lulesamiskans "ganii". Vertaa manalainen.
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2019-10-21
vaikainen lainasana-saame hautajaiset näkymätön mailma lintu
Swedish
dödfågel, själens bärare
Finnish
kuolemanlintu, sielunkantaja
Part of speech
substantiivi
Places
Svappavaara.
Other
< saame. Fågel som hämtar den avlidnes ande, bl a dykand har den förmågan. Blir synlig lite före dödens ankomst. Kans svaikainen.
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-04-20
paltsaraja vaate eetnisyys lainasana-saame
Swedish
samekolt (utsliten, gammal)
Finnish
peski (vanha)
Example
Lapinsanoja 2006. Ord ur finsk nätsida.
Other
Stfi. vanha, karvaton peski
Source
Elias Viippola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2018-01-06
tolvata lainasana-saame elläin poronhoito
Swedish
trava
Finnish
ravata
Part of speech
verbi
Places
Täräntö.; Sammeli
Example
Sammeli: Poro tolvaa. Hirvi tolvas mennä vuomaa poikki.
Other
Om ren, älg. Ylheinen
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2021-11-14
Täräntö lainasana-saame eetnisyys paikannimi
Swedish
Tärendö
Finnish
Täräntö
Part of speech
erisnimi
Places
Kainulasjärvi; Täräntö, Suomen
Example
Dearga on saamea ja merkittee lantaa. Se sana vastaa parhaiten paikannimeä Täräntö. Täräntöläinen merkittee siis lannanlevittäjä. Sehän on sama kun maanviljelijä. Saamelaisten toinen sana lannanlevittäjille on lantalainen. Lanta on suomen sana sonnale. Lantalainen on se joka jääpi vakituisesti ashuun yhteen paikhaan. Ja alkaa viljelemhään maata. Kielitietheessä on sääntö joka sannoo ette jos on kaks esimerkkiä jostaki sillon sitä väoi käyttää tietona. Täräntöläinen ja lantalainen on siis sama sana. Katto lissää lantalainen, Lannavaara, poronhoito. maanviljelistä/lannanlevittäjästä. Saameks ja suomeks.
Other
Dearga är samiska och betyder gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för Täräntö. Lanta betyder gödsel på finska. Jordbrukare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i vetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och från kons gödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen.
Source
Meänkielen sanakirja. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-03-02
kokopurkapeski eetnisyys vaate lainasana-saame
Swedish
renskinnskolt, same-
Finnish
peski
Part of speech
substantiivi
Places
Turtola
Source
Elias Viippola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2018-01-07
muotka luonto lainasana-saame
Swedish
näs, landtunga mellan vatten
Finnish
niemi, maakieli järvien välissä
Part of speech
substantiivi
Places
Lohijärvi
Other
Enontekiö, (ylheinen), Vittanki, Kompelusvaara, 3-400 meters näs, Jukkasjärvi Jukkasjärvi: Maapaikka kahen veen välissä. Saamelainen laina.
Source
Itkonen, Airila, Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-07-22
gaissa lainasana-saame luonto
Swedish
högt fjäll med snöklädd topp året om
Finnish
korkea tunturi, jonka huipulla lumi pysyy kesät talvet
Part of speech
substantiivi
Other
Kebnekaise on esimerkki
Source
Lapin sanoja, 2006. Ord ur finsk nätsida. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-03-04
pirratsuikka lainasana-saame poronhoito
Swedish
cirkling av renhjord med skidor
Finnish
porolauman kiertohiihto
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: pirratsuikka se on tärkeä niilä, jos yksi jolos lähtee se menhään kääntämhään.
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2014-02-27
Ruosni lempinimi/haukkumanimi nimi lainasana-saame jellivaaransuomi satu
Swedish
smeknamn för nybyggare
Finnish
Uusrakentaja, uusasukas
Part of speech
substantiivi
Places
Satter Järämä-Satter
Example
Enligt Bror Wennström betyder ruosni den som har häftigt humör. Ett samiskt ord.
Other
Ruosni kallades även en nybyggare som var same i Selkäjärvi-Petäjävaara. Se mer i Manneraukanpalo. Nutida/dåtida smeknamn för en nybyggare i Järämä-Satter vid namn Esias Thomasson från Narkaus (Narken). 1700-talet
Source
Einar Ömalm 1924. Writen down by Torbjörn Ömalm, Birger Winsa
Edited
2020-04-11
jouku eetnisyys laulu lainasana-saame
Swedish
jojk
Finnish
saamelainen laululaji
Part of speech
substantiivi
Other
stf. ikivanha saamelainen improvisoitu alkukantaisen yksinkertainen laululaji.
Source
Yliperän kielen sanakirja. Oiva Arvola. Writen down by Lars Lampinen, Unbyn Boden 2009-04-25
Edited
2013-04-11
tsilmus elläin poronhoito lainasana-saame
Swedish
del av tarm- magkanal
Part of speech
substantiivi
Places
Svappavaara.
Other
< saame. Hos idisslare. Samaku kuninkhaanlakki.
Edited
2013-04-20
kiena lainasana-saame luonto
Swedish
backe, sluttning
Finnish
mäki, rinne
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä
Source
Anthoni. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-03-03
louvve poronhoito lainasana-saame vaate rakenus
Swedish
samekåtas täcktyg
Finnish
laavuvaate
Places
Enontekiö, ylheinen.
Other
< saame
Source
Wilma Hultén. Writen down by Birger Winsa
Edited
2015-10-19
keitas lainasana-saame luonto
Swedish
myrmarkshöjd
Finnish
suosaareke
Part of speech
substantiivi
Source
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-03-04
Mestoslinkka lainasana-saame paikannimi
Swedish
Mestoslinkka
Finnish
Mestoslinkka
Part of speech
erisnimi
Other
Mestoslinkka on Halmheen laijala. Koodinater: 7449207 833621
Source
Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-07-07