Kompelusvaara: Hirventakkuheinää eli pukimpartaa. Utbredning. Ålandsrot är en sedan länge som medicinalväxt odlad art som fortfarande hålls i odling som prydnadsväxt. Den förekommer naturaliserad på många platser i södra Sverige. Första fynduppgift är från Bohuslän, där den hittades av P. Kalm. Uppgiften publicerades i artikeln Förtekning på några örter fundna i Bohus-Län 1742 i Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1743 (Nordstedt 1920). Användning. Arten omtalas som odlad för sin rots skull redan av Plinius. Roten (Radix Enulæ) har i Sverige använts som bland annat \'bröst- och magmedel\'
Kulttuuri taustaa sanasta
latin Tragopogon pratensis Utbredning. Ängshaverrot är vanlig i södra och mellersta Sverige, men saknas helt norrut. Småhaverrot förekommer bara i södra Sverige. Tillfälligt kan också underarten guldhaverrot förekomma. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920). Användning. Nyman (1867) uppger att roten kan användas till mat och att späda skott kan användas som sparris (Asparagus officinalis). dålig hösort, men växten bör vara krukväxt i Norra Sverige
Takanvinkumus aavistaa kuoleman sanomaa. Missä kaksi tikkua mennee risthiin se tullee kuolheen sanoma, sieltä mihinkä se pissiin nokka näyttää. (När det viner i den öppna eldstaden, så förebådar det budskap om död. Där två stickor går i kors, så kommer det budskap om död från det håll som den längsta toppen visar.)
Alkuperä
Harriet Pekkari i Minun Sanat.
Pannu muistiin Birger Winsa
Rovaniemi, Kittilä: Menhän kattomham, minnek käsin ne on kulukeneet (manalaiset), onko tuhkajäljet, ne ei palaneekkaan ne manalaiset, kun on pois kulukeneet.
Kulttuuri taustaa sanasta
Kun ruumhiin sängyssä olheet oljet oli poltettu pellolla, menthiin seuraavana päivänä polttopaikalle katsomaan tuhkaa, Jos siihen oli ilmestynyt jäljet, tuhkajäljet, arvattiin, että manalaiset siinä olivat kulkeneet. Eivät olleet kaikki pahat palaneetkaan, vaan lähteneet tulesta kulkemaan. Siltä suunnalta, mihin jäljet johtivat, oli kuolija seuraavalla kerralla odotettavissa. ... savusta katsottiin, tuleeko pian toinen kuolija. Jos se näet lähti esim. taloon päin, kuoli joku pian samasta talosta.
Alkuperä
Nedtecknat av Jukka Korva, källa Paavaola.
Pannu muistiin Birger Winsa
Dearga on saamea ja merkittee lantaa. Se sana vastaa parhaiten paikannimeä Täräntö. Täräntöläinen merkittee siis lannanlevittäjä. Sehän on sama kun maanviljelijä. Saamelaisten toinen sana lannanlevittäjille on lantalainen. Lanta on suomen sana sonnale. Lantalainen on se joka jääpi vakituisesti ashuun yhteen paikhaan. Ja alkaa viljelemhään maata. Kielitietheessä on sääntö joka sannoo ette jos on kaks esimerkkiä jostaki sillon sitä väoi käyttää tietona. Täräntöläinen ja lantalainen on siis sama sana. Katto lissää lantalainen, Lannavaara, poronhoito. maanviljelistä/lannanlevittäjästä. Saameks ja suomeks.
Kulttuuri taustaa sanasta
Dearga är samiska och betyder gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för Täräntö. Lanta betyder gödsel på finska. Jordbrukare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i vetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och från kons gödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen.
Allmänt förekommande över hela Nordkalotten. Ca 20-30 belägg från Gällivare och Pajala 1985-1987. Används även allmänt i taoismen, buddismen, kristendomen och av en rad konstnärer. Den som befriar sig från fruktan ser en annan värld. Fruktan förblindar, säger tidlös konst, religioner och bönders ordspråk. Byvisdom kallas detta och därför kallade Aristoteles nous = bondförnuftet som den högsta tankeformen. Där lågt är högt och högst är lågt finns den upphöjda visdomen. Men lågutbildade kan förstås inte analysera den egna visdomen eftersom de inte äger utbildning för detta. Men om man får utbildning så förlorar man nous, eller bondförnuftet. Bokstaven/bokstäver dödar anden sa Paulus, aposteln. Och då visar det sig att inte heller i den livsformen kan man analysera varför fruktan förblindar. Akademiker skrattar förstås nedlåtande åt bondförnuftet och är övertygade om att de också äger sunt förnuft. Detta är grunden för konflikten stadens katederlärda mot landsbygdens lågutbildade. Dagens althöger mot etablissemanget. Visst är det listigt?
Pikkumettä on se mettä joka on koulun lähelä Kainulasjärvessä. Se on vain noin hehtaarin suuri. Siinä pruukathiin pittää pientä mettäkämppää rimoista rakenettu. Syksyn spiuneerinkin aikana sitä käytethiin. Sinne tuli tyttäriäki ja sielä oli paljon jännää, vaikka ei tietty miksi se oli jännää olla tyttäritten kans.