Uutisia

tiukka ihminen
Ruotsi
sträng, stram, hård
Suomi
ankara
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Kätkäsuanto, Vittanki
Esimerkki
Kätkäsuanto: Yhä tiukemelle se ottaa (huvudvärk). Vittanki: Mutta kriivaria se pittää tiukala, häätyy istua ku kuppisarvi liikahtamatta.
Alkuperä
I Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-02
laapat suksi lumi
Ruotsi
skiduslingar
Suomi
kehnot sukset
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Väylänvarsi, iänpuoli
Kulttuuri taustaa sanasta
Facebook, Väylänvartisten sanakirja. Vertaa klaappa.
Alkuperä
Facebook, Väylänvartisten sanakirja. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-01
kekspertti lainasana työ ihminen kirjakieli
Ruotsi
kexpert, påhittig person
Suomi
kekseliäs henkilö, kekspertti
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Meänkielen
Esimerkki
Ekspertti tutkii, kekspertti keksii. Kekspertit keksivät esimerkiks meänkielen gramatiikkaa eli kielioppia.
Kulttuuri taustaa sanasta
Nytt ord i meänkieli. Experten undersöker, kexperten hittar på, t ex meänkieli grammatik, dess stavning och fonologi. Jfr rasifieerinki, porstuasuomi, rajarasismi etc.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-01
klaappa suksi lainasana slangi
Ruotsi
skidusling
Suomi
kehno kulunut suksi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Sieppijärvi, Täräntö, Sieppijärvi.; Ylitornio, Täräntö
Esimerkki
Ylitornio: sivakkaklaappa. Täräntö: mitättömäk klaapat.
Kulttuuri taustaa sanasta
Plural: klaapat.
Alkuperä
I. Tuovinen, Tiesmaa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-01
täräntöläinen etnisyys lainasana-saame kieli
Ruotsi
tärendöbo
Suomi
täräntöläinen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät; Täräntö, Finska, Tärendö
Esimerkki
Dearga är samiska ordet för gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för ortnamnet Täräntö. Lanta är det finska ordet för gödsel. Lantalainen är således Jordbrukare, gödselspridare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i språkvetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och kogödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen, Lannavaara.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-26
maksatauti sairaus
Ruotsi
leversjuka
Suomi
maksatauti
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Alatornio, Kemi
Alkuperä
Häll, Kaarakka. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
maksavika eläin sairaus
Ruotsi
leversjuka (ko)
Suomi
maksavika
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara: Se ehtyy lehmä ja alkaa lihohan, syöpi ku hevonen ja ei anna maitoa? Lahata sen häätyy, liha kyllä käytethän, mutta maksa ei.
Alkuperä
I Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
minuriteetti etnisyys lainasana
Ruotsi
minoritet
Suomi
vähemmistö
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
hautajaispuhe hautajaiset
Ruotsi
begravningstal
Suomi
hautajaissaarna
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Meän kieltä 1986: Sven Heikkilä Sakot sai. Proasti Per Boreman piti hautajaispuhetta Matarengin kirkossa, ko entistä poromiestä 960
Alkuperä
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
hammastikku kalastus
Ruotsi
redskap för nättillverkning
Suomi
verkkotikku
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Leipojärvi
Esimerkki
Leipojärvi: Hammastikku ja verkkotikku.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa kalvuin
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2021-02-25
lasturanne luonto kotitalous työ puu
Ruotsi
vedhuggningsplats, splint-
Suomi
halkomapaikka, ranne
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Kulttuuri taustaa sanasta
Arbetsplats där man hugger splintved.
Alkuperä
Artimo. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
puurante ranne puu
Ruotsi
vedbacke
Suomi
pihan halkomapaikka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2021-02-25
rante kotitalous puu
Ruotsi
vedbacke
Suomi
polttopuun halkomapaikka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Esimerkki
Pihamaala, esim. jossain saunan ja tuvan välimaastossa, polttopuiden tekopaikka halkovajan ulkopuolella.
Kulttuuri taustaa sanasta
Sanamuoto oli usseimiten rantheela.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
poromies etnisyys poronhoito kieli
Ruotsi
renskötare
Suomi
poromies
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät; Sjukdom, Kainulasjärvi, Hela, Området, Muonio, Finska, Winsa
Esimerkki
Karkean Uno oli poromies Kainulasjärvessä, vaikka ei omistanu poromerkkiä eikä ollu saamelainen. Sannoo Unon poika Unon Ingvari. Tornedalens renägare: - Kräv er rätt! Slutreplik om jordbrukande samer. I Haparandabladet november 2020. Sametingets utredning bör läsas med ofärgade läsglasögon. Då kommer man till samma slutsats. Håkan Forsén borde känna till att bara 10 % av samerna är medlemmar i en sameby. Renbeteslagen från 1886 reglerade förhållandet bofasta och nomadsamer, mellan jordbruk och renskötsel. Lapp-privilegiet innebar att övriga samer blev utan rättigheter. 90% är trottoarsamer: fd jordbrukare, officerare, akademiker och bussförare. Som docent analyserar man kulturkartor. Officerare ser strategier i krigskartor. Som skogssame är renskötsel och etnicitet av intresse. Håkan, läs utredningen som en kulturkarta! Koncessionsrenskötsel är inte en bisats. Utvecklingen gick från jägare/fiskare, nomadsame till bofast same. Idag finns inga nomadsamer. Många samer hävdade förr att bara nomadsamer var äkta samer, något som staten gillade: OBS citat: ”Riktiga samer skulle inte bo i hus – det kunde i princip endast medges dem som på grund av ålder och sjukdom inte längre orkade med renskötseln.” Kvinnor föregick och blev bofasta. Deras barn upptäckte fördelar med handel och jordbruk. Obs citat: ”Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar.” Inte ett ord på 100-tals sidor om att renmärken ägdes av icke-samer. Den som påstår annat ljuger! Arbetets specialisering medförde att samer blev nomadiserande affärsmän i samiska produkter och körde renfordon till marknader. De fick kontroll över produktionskedjan och blev bofasta. Som Elon Musk med sin Tesla. ”Av detta skäl hade köpmän i städer som Umeå och Luleå på 1600- talet egna renar som sommartid hölls som skötesrenar hos samer. Med renarna kunde köpmännen i kuststäderna ta sig till och från de stora lappmarknaderna i Lycksele och Jokkmokk.” Inte var det östermalmsgossar som ägde renfordon och sålde samisk kultur. I Kainulasjärvi hade bofasta samer under min barndom renen som dragdjur. ”Så sent som på 1920-talet ansåg skogsfolk i det nordligaste Norrbotten att renen var oumbärlig, och stred intensivt mot försöken att lagstiftningsvägen förbjuda skötesrenar” ”Renbeteslagen 1898 förbjöd skötesrenar för bofasta i Jämtlands och Västerbottens län.” Citat: ”1919 års lappkommitté konstaterade att skogssamer fanns i hela området från Torneälvens utlopp till Rånefjärden i väster…. Till stor del – men inte uteslutande – ägdes renarna av bofasta jord- och skogsbrukande markägare, av vilka en del men inte flertalet var av samisk etnicitet.” Bara nomadsamer var samer, inte bofasta. Lapp skall vara lapp-politiken styrde staten och formades delvis av samerna själva. Citat: ” Vi har ansett att koncessionsområdet i sin helhet – trots att detta sedvanerättsligt inte är uteslutande samiskt – skall anses ingå i renskötselområdet.” ”Det ligger dock inte inom vårt uppdrag att uttala oss om samebyarnas klassificering. Detta hindrar inte att vi som vår uppfattning uttalar att det med hänsyn till hur renskötseln bedrivs och till att denna till alldeles övervägande del även i ett historiskt perspektiv är samisk finns fog för att Muonio sameby bör omklassificeras till att vara skogssameby.” Så även med övriga koncessionsbyar. Jag åt inte dagens röda majrovor. Men närmast kålrötter i t ex kålrotslåda som jag idag äter med behag. Finska nauris betyder majrova som inte längre är min barndoms välsmakande men maskstungna rovor. Birger Winsa
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
poronhoito etnisyys poronhoito
Ruotsi
renskötsel
Suomi
poronhoito
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Finska, Son, Winsa
Esimerkki
Lapp skall vara lapp-politiken bör moderniseras! Haparandabladet november 2020. Fd överste Håkan Forsén tillämpar den gamla militärregeln om att när kartan inte stämmer med terrängen så skall man följa kartan. Nog är det välbekant för mig och många att Sametinget har en definition av samer som exkluderar mig som same och alla tornedalingar med renmärke. Hur analyserar Sametinget samiska språkprov på sedan länge döda mor-/farföräldrar? (Mycket skulle kunna skrivas om denna regel!) Det är just detta jag ifrågasätter utifrån statens egen utredning från 2006 om samiska sedvänjor och kultur. Om Håkan har belägg på att även icke-samer är renägare så är utredningen självmotsägande. Jag har inte läst detta och inga citat ges av Håkan. Det finns säkert någon som äger renar i en hage. Jag citerar utredningens huvudhållning och är väl medveten om dess fokus. Sametingets officiella definition av same vilar på beslutet om koncessionsrenskötsel från 1933. Min farfar och massor av andra renmärkesägare hade då mor-/farföräldrar som talade samiska. Håkan har tyvärr inte lärt sig vad citationstecken betyder, vilket indikerar outvecklat kritiskt tänkande. Dessa avser att författaren inte hävdar en egen åsikt, utan hänvisar med exakta ord till en källa. Om denna har fel eller inte vet jag inte. Såhär skriver Wikipedia om ämnet: ” Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut med länskungörelsen 1933…” Nästan exakt citat från utredningen. Håkan borde lämna en källa när han ifrågasätter Sametingets uppgifter. 1928 eller 1933 är ointressant. Då förlorade min farfar rätten att mjölka sina egna renkor. Den rätt som finska tornedalingar fortfarande äger. Skogssamerna fråntogs sin urgamla kultur, sedvanor och traditionsbundna rättigheter. Definitionen av same begränsades till en mindre grupp heltidsarbetande renskötare och deras släktingar. 2006 upptäcker Sametinget misstaget, korrigerar kartan. Utredningen hävdar att min far och farfar var jordbrukande samer. Detta är Sametingets och statens inofficiella ståndpunkt. 1933 års begränsning av etniciteten är enligt staten och sametinget felaktig. Den officiella kartan är fel, inte terrängen. Därför bör definitionen av same inkludera alla som är släktingar till en ägare av renmärke. Vi är jättemånga. Nästan alla tornedalingar. Definitionen av same är inte en lag huggen i sten, utan vilar framförallt på förlegade uppfattningar från socialdarwinismens tid om vilka som idkar renskötsel. Lapp skall vara lapp-politiken var ett ”genetiskt” spöke som utgick från Darwins läror som omformades till hierarkisk raspolitik. Härska genom att splittra etniciteter var en taktik. Den sista resten av denna skambelagda tid bör tvättas bort ur svensk statsförvaltning! Håkan ifrågasätter inte en enda gång vad statens utredning visar: att jag är son till en jordbrukande same. Att alla som äger renmärke och deras släktingar är skogssamer och urfolk. Detta är huvudfrågan! Detta är verkligheten som grundlägger att staten och Sametinget - som är en statlig institution - bör rita om kartan så att den överensstämmer med verkligheten. Även försvarshögkvarteret söker harmoni mellan terräng och karta. Istället för att diskutera sakfrågan pratar Håkan om kålrötter som han förväxlar med mandelpotatis. Moderniseringens vindar införde mandelpotatis som tog död på den maskstungna kålroten. Den vinden bör även omforma dagens minoritetspolitik. Birger Winsa, lantalainen, tornedaling, kvän och skogssame som ogillar titlar
Kulttuuri taustaa sanasta
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månads lön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer: skötesrenar ägdes av " jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en tio år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan har diskuterat detta faktum. Man läser i sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande samer mot ersättning sköta om renarna. På något sätt. Med lagens hjälp eller frivilligt. Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan är samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller torendalinga är egalt. Birger Winsa Docent i meänkieli Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
sontatunkio työ eläin etnisyys
Ruotsi
gödselstack
Suomi
sontatunkio
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Esimerkki
Sontatunkio oli ennen joka talossa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Jämför lanta, Täräntö och lantalainen, Orsaken till varför ordet lanta förlorades i meänkieli är att den betecknade jordbrukare, bofasta gödselfolk som spred gödsel och mänsklig avföring där de sedan odlade majrovor och senare potatis. Nomadiserande samer började kalla dem för gödselfolket, lantalaiset. Täräntö betyder göselstack. Tänräntöläinen är följaktligen lantalainen, gödselfolk. Se även poromies, konsesjuuniporonhoito, alkuperäkansa.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-24
lantalainen lainasana etnisyys kieli
Ruotsi
bonde, hemmansägare, jordbrukare; gruvarbetare
Suomi
maanviljelijä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara, Soutujärvi-Skaulo.; Nilivaara, Moskojärvi
Esimerkki
Nilivaara: Lappalaiset kuttuva meitä lantalaiseksi. Moskojärvi: Lappalaisekki on tulheet lantalaiseksi.
Kulttuuri taustaa sanasta
Bd 1429. Lantalainen var/är en beteckning på sysselsättningen som skapar etnicitet. Icke-renskötare, bonde, gruvarbetare. Lanta betyder gödsel. Folk som sprider gödsel på åker är jordbrukare. Lantalainen är gödselfolk. Täräntö är parallellfall. Dess närmaste ord på samiska är dearga som betyder gödsel. Täräntölainen är således jordbrukare. Täräntö är följaktligen jordbrukarbyn, eller mer konkret gödselstack. Motsats lapp/same. Lantalainen betecknar kulturformen jordbrukare och bofast. En yrkestitel, som det påstås att även ordet lapp betyder, en renskötare och nomad, icke-bofast. Samerna själva ansåg för 100 år sedan att bara nomadiserande renskötare var samer. De som av olika orsaker blev jordbrukande samer med renskötsel som bisyssla var inte längre samer. Det var grunden för koncessionsrenskötseln. Kvinnor och äldre ville bli bofasta. De upptäckte att jordbruk gav med bröd och mjölk på ett lättare sätt än att vara nomadiserande renskötare. Se renskötsel. Wikipedia skriver om Lannavaara: Byn kallades i slutet av 1800-talet för Lantavaara (svenska: Gödselberget) då invånarna i Nedre Soppero hade åkrar i Lannavaara och förde hit gödsel.
Alkuperä
J. Johansson, Moskojärvi. B Winsa egna källor, Wikipedia. Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2021-02-24
jää nalkhiin eläin keho
Ruotsi
bli fast, inte komma loss vid samlag
Suomi
naidessa ei pääse irti
Sanaluokka
verbi
Kulttuuri taustaa sanasta
stf. naidessa ei pääse irti
Alkuperä
Matti Junes, född i finska Tornedalen. Pannu muistiin Lars Lampinen, Unbyn, Boden, Birger Winsa
Muokattu
2021-02-24
poimanen lainasana-saame lintu
Ruotsi
fjällvråk/duvhök?
Suomi
kanahaukka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Norra delen av Pajala.
Kulttuuri taustaa sanasta
Tveksamt om ordet används av tornedalingar, borde vara fjällvråk. Ej belagt i äldre källor. Pekka Sammallahti Saamesta, boaimmáš 'piekana/fjällvråk'
Alkuperä
Facebook, Pekka Sammallahti. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-24
Joka kissaa kiittää, ei sillä muuta elläintä ole. sananlasku
Ruotsi
ordspråk
Esimerkki
Joka kissaa kiittää, ei sillä muuta elläintä ole.
Alkuperä
V. Nuotio. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-23
kura käsi itäsuomi lempinimi/haukkumanimi ihminen vasen
Ruotsi
vänsterhänt person
Suomi
vasenkätinen henkilö
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
kura s enbart Kolari östfinsk 'vänster' (Kyllikki Rantala k 6124, SMSA). kura käsi s enbart Kolari östfi 'vänsterhänt person'; jfr korea käsi 'högerhand' (K Rantala 6125, SMSA).
Alkuperä
K Rantala / Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-23
neljäruutunen
Ruotsi
fyrglasig
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi. Meän kieltä 1986: ja siinä oon neljäruutunen klasi, 28
Alkuperä
Meän kieltä 1986. Pannu muistiin 2007-08-01 Birger Winsa
Muokattu
2021-02-22
karjankynsi näkymätön maailma eläin
Ruotsi
tidig morgon
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä; Kittilä
Esimerkki
Kittilä: Karjankynthen sattaa tullee päiväksi kuiva ilma (jos sattaa ku laskee ulos lehmät).
Kulttuuri taustaa sanasta
fras
Alkuperä
Isoniemi, Mattila. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-22
luokosää sää luonto
Ruotsi
uppehållsväder, höbärgningsväder
Suomi
helle, kuiva ilma, pouta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, Kainulasjärvi
Alkuperä
Kaarakka. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-22