Pekka Sammallahti: Saamen skuŋka 'mörkö; umpimielinen henkilö'
Kulttuuri taustaa sanasta
Min farmor pratade om Skonki. Vet inte om det egentligen skulle stavas så, men det var så det lät. Hon föddes 1910 i Nattavaaraby och bodde där i hela sitt liv. Min pappa är också född där och bor där igen sedan ett antal år. När jag var liten pratades mycket finska, särskilt bland de äldre som en del inte gärna pratade svenska, men även flera släktingar i min pappas generation pratade hellre finska än svenska (han är född på 40-talet).
Skonki var en figur som kunde komma från berget eller kanske från skogen om man som barn var olydig eller allmänt uppspelt och busig, eller om man skulle akta sig för något som kunde vara farligt. Min farmor använde det ungefär som man på svenska skrämt barn med att trollet kommer.
Lotta Simonsson, Nattavaara: Jag har undrat om Skonki är en mytisk figur, eller om det allmänt kan betyda troll. Eller om hon själv hittat på honom. Egentligen vet jag inte om Skonki är EN figur, kanske är det flera.
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare. Används ofta av källan Torbjörn.
Kaikki paikannimet Kainulasjärvessä: https://ma-paikannimet.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=8db37b4b36c6492cb9778128ceb77989&fbclid=IwAR3dXw-eH7tvIp4cdpMQJTkTyUW929WK-0YIU_geTwHjsfjhu1sFjpsa9pw
Kittilä: On simunav vyöki syystalvesta; sitä kattotham miten oravia saa sinä talvena. Jos simunam päivästä laskee kakstoista ethempäin, ku sen ensimäisev vyön näkkee, ei tarvittep palijo muuta, onko silloo hyvät ilimat vai onko pakkaset, oravat ei Kittilä, simu siltoja tekkee, antti aisoja pannee, nikolau nijjoo kiinin net sitte, Kittilä, [aika:] Viikkoa ennem pyhämiestem päivää, [säätietoa:] jos kylmää ennen simoa, kyllä nes simunan suvet tulevah, net on tavalisestis simunan suvet, luonoj juoksu, Rovaniemi, Rovaniemi, simuna siltaa tekkee, martti maallep pääseepi