Kainulasjärvi Kainulasjärvi, (tuonenkoira) se on yhtä ku ampiainen onnellintu jos se näin pirtissä lentää. Ja harmaja hämhäkki
Alkuperä
Kätkäsuanto, pääkstiitiäinen on kanssa onnellintu (mettämiehele hyvvää saalista) Parakka, se oon onnenlintu pääskynen ja kaikki pikkutiaset.
Pannu muistiin I. Tuovinen
Parakka, i den riktning som hunden ylar kommer dödsbud , gäller ej lapphundar, enligt sagesmannen, Kompelusvaara ulvooki harvotellen, tietää ikäviä, minnek käsin se kattoo sieltä tullee jotaki ikävää
Kittilä, kun urpiaiset pakkaavat kevättalvella noin huonetten ympärille, niin tullee nöyrä uosi Kittilä, kevhäilä kun net tullee tännek kartanhon, sanothan että tullee kylmä kevä, syyskesälä kun net parveilevah ja jyriseväh, pahhaa säätä
Kainulasjärvi Kainulasjärvi, kaikki net on siinä säkissä, kalmalaiset niissä mullissa? ruuhmiin nenäsormi oli nimetön sormi pittää olla siinä multasäkissä. Sitä net sitten panevat sitä multaa sillä kuolheen sormela juomhaan ja panevat pirut menemhän (toisheen imhisheen). Eikä niitä mihinkhän saa heittää, net menevät yhtä kenheesseen, jos net irti pääsevät...mutta ei osanukhaan... ja s oli piruissa lopun ikäänsä. net pystyit hänheen sillon ku hään näki sen sormisäkin ja pölästyi. valkeina joukhaisina net enimpäin tulit. ja se on lapsissaki vielä ne pirut (misslyckades med nåjdkonsten och fick själv jävlarna som förs över till nästa generation).
Kans haltija. Birger Winsa: Jag är sannolikt den enda levande människa som träffat en same/människa som pratat med och sett en livs levande tomte. Den levande tomten utan navel som var Jenny Nyströms förebild finns i Tornedalen. Samerna levandegjorde via Nyström bilden av en tomte. Böndernas hustomtar är gråa men korta som äkta tomtar, som inte har navel, lärde mig min dotter. Lyft på skjortan om ni vill kolla på äkthet. 1985 intervjuade jag Sannan Jussa i Narken, Pajala som var född i en lavvo, kåta. Ni vet nog inte vad lavvo är. Det är ett tält, indianernas teepee. Han föddes i tältet mitt i skogen 1895. Han var från födseln nästan ett med naturen. Föga skillnad. Först i vuxen ålder började han bo stadigvarande i ett hus. Nomad till dess som bara kunde samiska och finska. 1985 berättade han för mig om sitt enda möte med äkta navellösa tomtar. En midsommarnatt väckte de honom i skogen när han sökte efter sina renar. Han sov vid en lägereld. Jussa/Johan var raijo, ansvarig för samebyns alla renar, Mestos sameby. Paret frågade vart stigen bär. Jussa berättade och frågade var hans renar är. De visste och berätta att de var vid en myr. De var ett par, en vacker ung kvinna och ung man (tonåringar) i röda kläder, ca 150 cm långa. Mycket trevliga, ödmjuka och snälla. I mitt språk meänkieli kallas de för haltia, liksom i samiska. De är även skogens och naturens väktare. De är snälla bara om du är snäll med naturen och följer dess regler. När Jussa såg mitt lite skeptiska leende blev han sur: - Tror du att jag som 90-åring som strax skall dö berättar sagor för dig. Jag berättar vad jag sett och hört. Du skall inte flina över mina erfarenheter! Jag ångrade djupt mitt skeptiska leende. Har ofta tänkt på vad naturmänniskan Jussa sett, erfarit med sina sinnen och hört. Jussa fann sina renar där tomtarna hade beskrivit!
Alkuperä
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
Kompelusvaara, niin nep piit että s oli käärmheitten emä, se luolapohja, emäkäärme, jonka Heikkavaina oli tuossa vuomala nähny, jok oli niinku housun sääri ja silmät niinku lamphaala
Parakka Parakka, varis se kerran viekotteli sammakoa maale, tule kultasolki maale. En tulke sie minun mookkaat. Tule vain maale en mookkaa. Jos mie sinun mookkaan multa silmänin haljetkhoon.ja persheenin revetkhön. Se tuli sammakko, varis söi sen. Mitäs paskan valasta
Rovaniemi, Rovaniemi, Kuolajärvi, Jyykeä, Vesisaari, Kittilä, ku varhain tullee pääskynen se tietää etät tullee pohjanen
Kulttuuri taustaa sanasta
tarkempia tietoja CD:ssä, vertaa rulli, akka, ukko, (yssnade på deras ljud under påsknattne i en trevägskorsning el på dörrtröskeln till ett hus som flyttats två gånger, olika ljud olika förväntade händelse, fiolspel=bröllop, psalm=begravning etc