Kainulasjärvi Kainulasjärvi, (kun ruumis on vietty huonheesta ulos) ja kirfheelä lyötyp pihtipielheen kolme kertaa kumphaanki, (ja sanottu): pois kaikki!
Sen verran lunta Erkkinä aian takana mitä Marjana katonpäälä. Den snömängd som finns på taken på Mariadagen ( gamla Marie Bebådelsedag, 5/4) finns bakom gärdesgården på Erikdagen.
Alkuperä
tornedalica 1968:6, Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
(ylheinen), Parakka kissa mennee peshään se tietää kylmää? tuulta tai kylmää tietää jos se puuta eli seinä kynsii? pihlajanmarjat ja käärhmeet tietävät kovvaa lumitalvea
Sirkkijärvi anses ha dubbla bottnar och är en vuoskujärvi med skyddsandar. Det var skyddsandarna som beslutad eom man fikc fisk i en sådan dubbelbottnad sjö.
Kompelusvaara, Kompelusvaara, mitä on Marjana kattoim päälä, sitä on Erkkinä aitain loukossa?välistä on Marjana liikkumatol lumi katoila, ja siltäki Erkkinä sula
Päiväna Perttulin perästä ei katoa kaste kalhveesta eikä kuura haon alta. Dagen efter Bartolomeus torkar inte dagg i skugga och tinar inte rimfrost under riset.
Alkuperä
tornedalica 1968:6, Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
Parakka tuhkapussia kantamhan joutuvat tyttäret joit ei ole naitu, måste flickor bära som ej är gifta - haft samlag? (före sina yngre systrar, kansan usko)
Parakka, vesìsuoni se tulee jostaki kivèn ravòsta juoksee. Niitä on hellassa suonia
Kulttuuri taustaa sanasta
med en videkvist som bryts av och som har barken kvar kan man finna vattenådror, man lägger händerna på varsin sida om knäna och sedan söker man tills rotändan på videgrenen böjs neråt, men alla har inte denna gåva,
Undertecknad har en del förfäder begravda på denna plats. ”Akamellan vainajat, haltijat.” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Pannu muistiin Järämä-Satter