Källan Torbjörn använder detta ord frekvent vid bilfärder längst E10an mellan Gällivare och Kiruna. Ordet har oftast en tillhörande svordom före eller efter.
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Parakka, ja sillon jäävät kössit toisele puolele, Kompelusvaara, pöökärä ja kööpeli, kössi ja hissi, olento ja kuuletus, haltiat ja maahiset, maahiaiset ja niitten tyttäret, manalaiset ja sarviäijä
Soili Kuparinen Os Aikio: Entäs ne malkkurit, jotka syötettiin, jos haluttiin jonkun tulevan hulluksi?
Veikko Pahajoki: Olikhaan malkkurit ruumhiinmultia. (multia jokka säilytethiin kirkossa sisälä ja käytethiin siunaustilasuuessa)
Soili Kuparinen Os Aikio: Malkkuri kaivettiin kuolleen läheltä. Kylällä tiesin yhden joka syötti malkkureita ihmisille.
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Pannu muistiin Järämä-Satter
osynlig skjuts/färd, osynlig kusk, spöke (exempelvis vid begravningståg)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”kulkenut näkymättömällä ajokkaalla t. itse näkymätönnä, milloin milläkin tavalla.” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Pannu muistiin Järämä-Satter
fångst av fisk som erhållits genom att dyrka en särskild sejtsten
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”seitaa, palvoskiveä palvomalla saatu kalasaalis.” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Kemi Kemi, Alatornio, (ylheinen), Kainulasjärvi, ja pellontekoaamuna isäntä kulleki leikkasi kuivaa lihhaa ja juustoa neljäneksen, lapsile neljäne halki kaikile, Kittilä
Alkuperä
Kompelusvaara, ja keltasirkka se on ku alkaa vakoa aukasemhan ja nyt on pellonteon aika, ja on keltasirkka vaossa.
Pannu muistiin I. Tuovinen, Hannula, Kaarakka, Meriläinen
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Pannu muistiin Järämä-Satter