Tulokset

aarnivalkea jellivaaransuomi näkymätön maailma
Ruotsi
irrbloss
Suomi
virvatuli
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Muonio
Kulttuuri taustaa sanasta
stf. Maahan kärketyn aarteen kohdalla palava tuli - virvatuli. Vertaa aarearkku.
Alkuperä
Sanakirja, Muoniolainen mies, Lars Lampinen, Unbyn. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-11-14
koppero jellivaaransuomi rakennus
Ruotsi
liten stuga, uthus
Suomi
koppero
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara Satter
Jiellivaara jellivaaransuomi paikannimi
Ruotsi
Gällivare
Suomi
Jellivaara
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara, Satter med omnejd
Esimerkki
Kävin Jiellivaarassa eilen.
Kulttuuri taustaa sanasta
I Satter även "Jellivaara".
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2023-11-10
Nuortikon Mari ihminen jellivaaransuomi satu näkymätön maailma shamaani
Ruotsi
Maria från Nuortikon
Suomi
Nuortikon Mari
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Gällivare; Nattavaara
Esimerkki
Nuortikon Mari ansågs ha tillsammans med sin piga Lotta tagit ihjäl ett stort antal människor i Nuortikon som råkade passera. Lotta lockade förbifarande till skogen, slog ihjäl dem med yxa och rånade dem. Även inköpta äldre och barn som köptes på auktion till lägsta pris avlivades efter att man fått betalt. De äldre avlivades genom att man stack en strumpsticka via armhålan till hjärtat, och la fett på ingångshålet så att det inte skulle synas. Därefter köpte man in nya seniorer och föräldralösa barn. Så talas i många byar runt Nattavaara, men med tillägget att hon aldrig tog ihjäl någon från Nattavaara. Tvärtom, en del fick ekonomiskt/materiellt stöd av henne. Tornedalens svar på Robin Hood. Detta lär ha pågått under senare delen av 1800-talet. Lotta berättade allt på sin dödsbädd. Lottas sista ord: Finns det långfil? Lotta hävdas var begravd under den första stenen utanför kyrkogårdsgrinden. Dvs utanför helig mark, vigd jord. Självmördare lades också i vissa församlingar utanför kyrkstaketet. Därför säger man vila i frid, om dem som fått vigd jord. Medan de övriga far omkring som osaliga andar och stör de levande.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vanlig kommentar i Nattavaara med omnejd: Du är säkert släkt med Nuortikon Marja! Speciellt när någon beter sig på ett störigt sätt, enligt Torbjörn Ömalm i Satter. Nuortikon-Marja, eller Maria Andersdotter Labba som var hennes riktiga namn, finns omnämnd i otaliga muntliga historier. Anledningen till att vi ännu idag kan höra om henne i historierna är dock kanske inte så smickrande för hennes egen del. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och hans hustru Ingrid Jakobsdotter. Maria gifte sig 1828, då hon var 27 år gammal, med skogssamen och sedemera nybyggaren Nils Olsson Ruokok, född 1806-05-07 i Sjokksjokksbyn. Paret blev tillsammans nybyggare i Nuortikon och enligt uppgift var pörtet, som då var Nuortikons enda, stort och med väldiga golvtiljor. Det fanns tre rutade små fönster samt i ena hörnet en låg, öppen spis. I ett annat hörn stod en skåpsäng i två våningar samt en del andra möbler. Allt möblemang var gjort hemma på gården och målat i vackra färger. Tillsammans fick paret tolv barn varav nio uppnådde vuxen ålder så man kan med god grund säga att det finns många levande ättlingar till henne idag. Maria blev änka 1859 och lämnades ensam med tre döttrar och en son som sedan dog 1862, 21 år gammal. De övriga barnen var redan så pass vuxna att de lämnat hemmet. Maria hade således ensam både en gård med djur att ta hand om, samt därtill en stor renhjord. Eftersom hon saknade manlig arbetskraft så brukade hon leja arbetsfolk från bland annat Nattavaara. Det sägs att hon var väldigt frikostig med sina arbetskarlar som varken saknade mat, dryck eller brännvin. Hon ska en gång ha anlitat Olli Öhman från Nattavaara som arbetskarl och som han visste om hennes frikostighet låtsades han då vara lite sjuk. Det tog inte många sekunder innan en sup stod till bjuds som medicin. På den tiden då det ännu inte fanns åldringsvård så auktionerades dessa stackars själar ut genom en kommunal auktion. Den som begärde den minsta summan per år för att ta hand om åldringarna vann så auktionen. De fick därefter vackert följa med sin nya vårdare till sitt nya hem. Enligt den muntliga traditionen skall Marja genom åren ha ropat in otaliga gamlingar på detta sätt men de blev oftast inte långlivade i hennes händer. Historierna säger att hon tillsammans med sin piga vid namn Lotta efter en tid höll fast de gamla och därefter stack en strumpsticka genom armhålan och in till hjärtat. Eftersom summan betalades ut per år så blev det hela en ekonomisk vinst. Huruvida detta verkligen har skett finns inga som helst bevis på, och det kan naturligtvis vara så att allt bara var elakt prat. Enligt historien hade Marja trots att hon var änka det väldigt gott ställt med både en stor renhjord och nötkreatur hemma på gården. Att en ensam kvinna klarade sig bra kunde nog naturligtvis sticka ordentligt i ögonen på vissa under en tid då de flesta hade svårt att få mat på bordet och fullt med svältande barn hemma i stugan. Trots det elaka pratet om henne så säger historien att Maria var mycket gästvänlig. Hennes gård låg på vägen mot Gällivare och alla som skulle dit från Nattavaara och övriga platser omkring hade vägen förbi Marjas pörte i Nuortikon. Till fots, skidor, bakom ren eller häst så stannade man till hos Marja och blev då bjuden på de förfriskningar som gården kunde erbjuda. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och hans hustru Ingrid Jakobsdotter. Maria gifte sig 1828, då hon var 27 år gammal, med skogssamen och sedemera nybyggaren Nils Olsson Ruokok, född 1806-05-07 i Sjokksjokksbyn. Paret blev tillsammans nybyggare i Nuortikon och enligt uppgift var pörtet, som då var Nuortikons enda, stort och med väldiga golvtiljor. Det fanns tre rutade små fönster samt i ena hörnet en låg, öppen spis. I ett annat hörn stod en skåpsäng i två våningar samt en del andra möbler. Allt möblemang var gjort hemma på gården och målat i vackra färger. Huruvida historierna om henne är sanna eller inte kommer vi nog aldrig få reda på men hon verkar ha varit en udda kvinna som nog hade en hel del skinn på näsan. I en notis i tidningen Norrbottens Kuriren från år 1870 kan vi läsa följande om henne; ”Berygtadt mål afdömt. Lappnybyggare enkan Maria Andersdotter från Nuortikon i Gellivare socken, en 68 årsqwinna hwilken under en längre tid, så som det icke utan skäl förmodas, biträdd af mer eller mindre syndige rådgifware, emot Landskanslisten Dahl, använd alla intrigens wapen för att tillegna sig en honom (Dahl) tillhörig renhjord dömdes fredagen den 11 dennes till straffarbete under 1,5 års tid samt till förslust medborgeligt förtroende under en tid af 6 år. Denna process jemte många andra likartade tycktes wittna omen oförklarlig karaktlöshet lindrigast sagdt okunnighet, hwad beträffar edens betydelse.Den åldriga förbryterskan, om hwilkens hjelpsamhet motsägande rykten för öfrigt ha mycket godt att berätta, har intagits för undergående af ådömda straff. För att wara af lappbörd, ter hon särdeles intelligent ut, men f-n är ju också intelligent.” Därtill skriver Samuli Paulaharju i sin bok ”Kiveliöitten Kansaa” eller dess svenska namn ”Ödebygdsfolk” om en händelse som Marja var inblandad i. Hon verkar också ha varit väl förtrogen med trollkonster eller snarare hur man skyddar sig mot dem; ”En annan stark nåjd var Halsus i Ripats, men hans underjordiska fick i alla fall inte bukt med Marja i Nuortikontu, som var en karsk lappgumma. Marja var på väg hemåt till Nuortikontu i sin släde när hon hörde dunder och dån bakom sig. Hon körde av vägen åt vänster och röt: ”Vägen är fri!” Någonting brusade förbi, men det var ingenting som syntes. Gumman fortsatte sin väg – och nu mötte hon något som kom marken att darra. Marja kör igen av vägen till vänster och ryter: ”Vägen är fri!” I en väldig väril kör det osynliga folket åter förbi. Nu får gumman brått hem, slänger släden omkull i farten, rusar in i pörtet bak lyckta dörrar och får fatt i sin stora bibel. Och strax dundrar det igen som om en väldig renhjord var i rörelse, någonting kör runt gården – det dönar i hela Nuortikontu. Och nu är det någon bak dörren, nu krafsar det någon på fönstret…Då ställer gumman bibeln framför sig, slår näven i bordet och ryter: ”Inte en tum närmare!” Det brummar till, och så far dundret sin väg – snart hörs bara ett avlägset sus från Ripatshållet. Därborta får Halsus en besvärlig natt. De underjordiska ger sig nu på honom, och gubben får sitta i eldskydd hela långa natten.” Marja avslutade sitt liv 1888-03-07 på gården hemma i Nuortikon och uppnådde en ålder av 87 år. En långt liv vid denna tid och historierna om hennes liv lever ännu kvar idag, vilket pekar på att denna kvinna var något utöver det vanliga. Hennes piga Lotta ska enligt den muntliga traditionen ha erkänt alla mord för prästen på sin dödsbädd och bett om förlåtelse för det hemska hon gjort. Huruvida det är sant eller ej vet vi inte. Enligt Paulaharjus sagesmän ska Marja ligga begravd under kyrkogolvet i Gällivare, förmultnad i sin renskinns-pesk och Marjas gamla rengärden ligger numera förmultnade i Nuortikonto ödebygder. Den ökände "Ruosni" var Johan Erik Anundsson-Ruosne f. 1846. Han var son till Anund Andersson-Ruosne som i sin tur var son till ovannämnde A.A-Ruosne-Labba,Nuortikon Marias äldre bror. Tilläggsefternamnet Ruosne lär vara samiska och betyda "den som har häftigt humör"och ska ha getts av någon präst. Rune B.Samuelsson nämner i sin bok "Nybyggare i Sameland"att ovannämnda Anund dödades i ett knivslagsmål så det hände ruskiga saker om allt detta är sant. Bror Wennström, är källan, Se mer under ordet Manneraukanpalo Om henne kan ni läsa i Manalaisitten kirja - Andarnas bok. www.meankielenforlaaki.se. Stora delar av denna text är ett rent citat från Tommy Rapps jättefina sida om Gällivares historia. Mer i https://lappmarken.wordpress.com
Alkuperä
Nattavaarabor och folk i byarna runt omkring. Samt Tommy Rapp och Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin 2009-12-29 Birger Winsa
Muokattu
2021-07-27
koppakiiski hyönteinen jellivaaransuomi
Ruotsi
insekt; skalbagge
Suomi
koppakiiski
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara Satter
Kulttuuri taustaa sanasta
Koppa(s)kiiski även i Pajala kommun. Möjligne i betydelsen insekt enbart i Gällivare.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2020-04-10
jaakata, jahata, jahaa, jaakaa metsästys jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
jaga
Suomi
metsästää
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Sarvisavaara, Soutujärvi, Skaulo, Leipojärvi
Esimerkki
Sarvisavaara, Soutujärvi-Skaulo, Leipojärvi: Hän jahtasi.
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2021-11-29
harkkaa? harkata jellivaaransuomi
Ruotsi
räfsa ihop
Suomi
haravoida
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Sanoks: on vaikea harkata, eller on vaikea harkaa, harka, harkkaa, John? Kyssyy Birger Winsa. Nämätkin käytethään: harkata, harkaa,
Alkuperä
John Josefsson. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2023-07-03
pliisu lainasana keho jellivaaransuomi nainen lainasana-saame
Ruotsi
mutta, fitta
Suomi
pliisu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Pliisu bör vara ett lånord eftersom ordbörjan har två konsonanter. Ordet kan eventuellt härstamma från lulesamiskans "liesso" som betyder (vargens) håla.
Muokattu
2024-05-20
sturaani jellivaaransuomi
Ruotsi
något fult, som ser för djävligt ut
Suomi
ruma olento, esine
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Järämä, Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Något oklar betydelse och härkomst. Känns inte som ett svenskt inlåningsord. Ev. från samiska eller överkalixmål.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2019-09-26
kohma jellivaaransuomi alkoholi
Ruotsi
bakfull
Suomi
kohma
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Jellivaara Sarvisvaara
faffa, fahva jellivaaransuomi lainasana ihminen mies
Ruotsi
farfar, morfar
Suomi
isoisä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Järämä-Satter, övriga Gällivare kommun. Tornedalen.
Esimerkki
Fammu ja faffa.
Alkuperä
Pannu muistiin Torbjörn Ömalm Rågsved
Muokattu
2013-05-04
litua jellivaaransuomi puu
Ruotsi
stapla, trava
Suomi
pinota, taplata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara: lidutham puita leihan.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa latoa
Alkuperä
Airila. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-08
iislaninjekala kasvi ruoka lainasana jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
islandslav, cetraria islandica
Suomi
isohirvenjäkälä, islanninjäkälä
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Användes till brödbak. Jäkälä. Leiväntekhoon käytethiin nälkävuosina.
Alkuperä
I. Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-11-21
kaanij lainasana-saame jellivaaransuomi etnisyys näkymätön maailma
Ruotsi
underjordisk varelse, vittra
Suomi
kummitus
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaaran aluessa
Kulttuuri taustaa sanasta
Samiskt inlåningsord. Från lulesamiskans "ganii". Vertaa manalainen.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2019-10-21
sakara ihminen jellivaaransuomi itäsuomi keho
Ruotsi
lillfinger
Suomi
pikkusormi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2020-04-01
mettu lintu jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
tjäder
Suomi
metso
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Sarvisvaara med omnejd
Alkuperä
Torbjörn Ömalm.
skoulu jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
skola
Suomi
koulu
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Skoulua olen kayny.
Alkuperä
Birger Winsa.
Muokattu
2015-01-07
hoppla lainasana jellivaaransuomi sauna alkoholi slangi
Ruotsi
mäsk, hemgjord alkoholdryck
Suomi
kotikeitto (mieto viini/olut)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Satter med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
"Hoppla" dracks i bastun. En dryck, svagdricka som man tillförde jäst och socker och lät jäsa till alkohol. Även bara vatten, jäst och socker som fick jäsa till mäsk.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-01-29
Pläkk Helvetti alkoholi jellivaaransuomi lainasana slangi
Ruotsi
Black Velvet (kanadensisk whisky)
Suomi
visky
Sanaluokka
erisnimi
Esimerkki
Järämä-Satter: Mycket lokalt slang ord.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-06-12
leipa ruoka jellivaaransuomi astevaihtelu vokaalisointu
Ruotsi
bröd
Suomi
leipä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara, Jellivaara
Esimerkki
Svappavaara: ja kyrsaksi leipaa ja voita. Jellivaara: leipa ja puuro,.se vetela tehthin, mistapa net olit maijot silloin. ...s oli sitte halsterileipä. Killa sita aukivalkian voimala paistethan jauhoistaki.
Kulttuuri taustaa sanasta
Kans leipä.
Alkuperä
I Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2023-02-10
aksu jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
yxa
Suomi
kirves
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
gammalt ord - eventuellt samiskt
Alkuperä
Torbjörn Ömalm, Satter, Gällivare. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-08
Ulu jellivaaransuomi lempinimi/haukkumanimi mies
Ruotsi
Olof, Olle
Suomi
Olli
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara Satter med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
Kans Uluu
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2016-02-06
kevät länsisuomi näkymätön maailma luonto jellivaaransuomi
Ruotsi
vår: mars-maj
Suomi
kevät
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Parakka, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Jyykeä, Lohijärvi, Arpela, Svappavaara, Kompelusvaara
Esimerkki
Parakka: jos sattaa lumen ja on lehti puussa tullee pitkä kevät. Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Jyykeä, Jyykeä, Rovaniemi, Lohijärvi, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Svappavaara, Lohijärvi, Kompelusvaara: tavalisina kevinä pruukaa niitä isoja kirsisääskiä olla., Jellivaara, Parakka: kurki keväälä huutaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
västfi, kevä s \'vår\'; östfi kevät, även kevät i fiVi (ALE 543, SMSA). Kans kevä, keva/t/.
Alkuperä
I. Tuovinen, Artimo, Rapola, Hämäläinen, Liljeblad, Isoniemi, Paloheimo. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2020-01-13
kuorkutta/a/ jellivaaransuomi keho
Ruotsi
klara strupen, harkla
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Gällivare kommun
Alkuperä
Pannu muistiin John Josefsson