MEÄN SANA
Ruotsi
myr
Suomi
suo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-25
Ruotsi
treårig tjurren som tappat hornen
Suomi
nulppo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
ett mycket kortlivat popband (duo) i Satter på sextiotalet
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Järämä
Alkuperä
Järämälaiset. Torbjörn Ömalm..
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
tvåårig sik
Suomi
kahden vuoden siika
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
horunge, skällsord för lösaktiga flickor (gammalt)
Suomi
huora
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Ullatti, Järämä
Kulttuuri taustaa sanasta
Vissa hårdföra laestadianer använde detta uttryck.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
en honren som ej fått eller mist sin kalv under ett särskilt år
Suomi
runo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
strömbrytare
Suomi
katkaisija
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Järämä
Kulttuuri taustaa sanasta
En rolig språklig feltolkning av ett ord.
Alkuperä
Järämälaiset. Torbjörn Ömalm..
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
uttryck förr om ett udda beteende associerad med en by i Gällivareområdet. Nedlåtande
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Ullatti med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
Allt möjligt klantigt och märkligt beteende kunde vara "vuomakonstit".
Alkuperä
Ullattilaiset. Torbjörn Ömalm..
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
Clark
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Tornedalen/Malmfälten
Kulttuuri taustaa sanasta
En skröna om en pojke som blev döpt till Slarkk under 30-40 talet. Vid folkräkning i en okänd by blev en familj tillfrågade varför deras son fått ett så pass egendomligt namn som Slarkk varvid de svarade på bruten svenska att; "Juu teet är jy Slarkk, efter Slarkk Kaapeli” (Clark Gable).
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Ursprungskällan är okänd..
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
stång?
Suomi
tanko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Ev. ett samiskt lånord med annan betydelse.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
honren som aldrig kalvat
Suomi
vaadin joka ei ole saanut vasikkaa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Kulttuuri taustaa sanasta
Även "stainakka" används.
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
åttaårig sik som måste delas från ryggen vid saltning
Suomi
suuri siika
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
sentråd (djursena)
Suomi
suonilanka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Purnu, Raatukkavaara. Tornedalen/Malmfälten
Esimerkki
Suonilankaa poruista.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
Ruotsi
dika
Suomi
ojittaa
Sanaluokka
verbi
Alkuperä
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
Ruotsi
dika
Suomi
ojittaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Täytyy tiikaa jos liian paljon vettä maassa.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
Ruotsi
den här, det här
Suomi
tämä
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
Ruotsi
full, fullt
Suomi
täynnä
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Koku sekki oli täyna.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
Ruotsi
önska, be om något
Suomi
tahtoa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
Ruotsi
nät
Suomi
verkko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-22
Ruotsi
ännu, än, fortfarande
Suomi
vielä
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Jellivaaransuomi ellaa viela.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-22
Ruotsi
kyl
Suomi
jääkaappi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
"Tjyyli" är kanske vanligare.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-22
Ruotsi
sandås
Suomi
santaharju
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
Ruotsi
flake, fågelfälla
Suomi
sadin
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Hakkasbygden
Esimerkki
Olen satimilla pyytäny lintuja.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa sain.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
Ruotsi
utter, utterbräda
Suomi
saukko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13