Öknamn på en finne som endast kunde ordet ”mössa” på svenska och ofta försökte med detta ord belysa sin vida kunskap i det svenska språket.
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Öknamn på en man som varit högröstad i yngre dagar. Skall enligt uppgift ha fått namnet under kortspel (pass!).
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Öknamn på man med mycket tjockt L-ljud. Plutta ska uttalas med betoning på L:et.
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
öknamn på person som alltidi uttalar ”freistiksi” med P
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen, mycket lokalt
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Just denna hade namnet "Sippa". Dessa tre kor var de enda som hade svenska namn eftersom de var köpta från "Sverige", som min far brukade säga. De övriga korna kom från egna uppfödda kalvar och bar namn som "Punakorva, Kruunu, Nätti, och det vackraste namnet tyckte jag var Onnenkukka". Henning Johansson från Soppero.
Öknamn på någon med ett huvud som är kalt och vitt som talg (”tali” är förfinskning av talg).
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
öknamn på någon som spottar ofta då hen röker pipa
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Aikikielinen. Stavningen och uttalet "Aihki" eller "Haihki" är vanligare. Lån från norska ek, troligen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Pannu muistiin Birger Winsa