I en familj i en av socknens byar (Vittangi-trakten) gåvo barnen varandra följande öknamn, som användes i dagligt tal. Vilkis kan möjligen från början vara samiska och betyda "vit".
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Kistbyggare och synsk man i Ullatti. Han kunde se vem som skulle dö härnäst och började bygga kistan redan innan det inträffade. Barn undvek i regel honom.
Öknamn på man som ofta använde detta ord när han var full och skrytsam. Han kommenderade barn genom att skrika ”yppö!”. Då lydde de som ett skott.
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Från Masugnsbyn berättas, att en där boende kvinna varit fyndig att ge sina egna barn betecknande namn. Detta är en av dem. (Oöversättbart), torde avse, att mannen försökte sig på allt utan att åstadkomma något (fi, yrittiiii, anstränga sig).
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Pannu muistiin Järämä-Satter
”sukunimi »Huutonimi on se, miksi ihmistä käsketään.»” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Pannu muistiin Järämä-Satter