Tulokset

airo vene
Ruotsi
åra
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi Ylheinen; Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi, käytä alempaa airoa, virta on kova
Alkuperä
Pannu muistiin Birger Winsa
aivastaa keho
Ruotsi
nysa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi, aivasti suorhaan pöythään
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
alamainen uskonto ihminen kirjakieli
Ruotsi
medborgare
Suomi
kansalainen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara: Ruottin alamainen; Kainulasjärvi, Vanhaa
Esimerkki
Kainulasjärvi: Ruottin alamainen oli ainua sana mitä isä käytti kun puhui Ruottin kansalaisista. Kansalainen siis ei ollu olemassa. Saattaa olla vanhaa sana ennenkun kaikin tulit kansalaiseksi. Kirjakieltä ei ollu joka puhhuu kansalaisista. Raamatun sana luultavasti. "Heti sen jälkeen kun Pietari oli neuvonut olemaan alamainen ”kuninkaalle” eli keisarille ja tämän ”käskynhaltijoille”, hän kirjoitti: ”Olkaa kuin vapaat, mutta säilyttäkää vapautenne, ei pahuuden verhona, vaan kuin Jumalan orjat."
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2020-06-07
alkuperäkansa etnisyys
Ruotsi
urbefolkning
Suomi
alkuperäkansa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar, säger utredningen. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månadslön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer. Skötesrenar ägdes av "jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en 16 år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan i detta fora har diskuterat fakta. Man refererar till sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet och barnen fick leva. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Senare potatis. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande renskötare mot ersättning sköta om renarna. Både med lagens hjälp eller frivilligt. Skogssamerna fick således inte mjölka sina egna korenar, bestämde staten i en lag. Tänk er skånska bönder som tvingas anställa danskar för att mjölka deras kor! Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan kallas för samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller tornedalingar är egalt. Tornedalingar som äger eller har ägt renmärke är urfolk!
Alkuperä
Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2020-11-25
alttari rakennus lainasana
Ruotsi
eldpall i skogskoja
Suomi
alttari
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Sarvisvaara, Nattavaara, Hakanen, Ullatti, Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
vertaa alttari timrad eldhärd mitt i skogskoja, ca 70 cm hög,
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2020-04-27
alusta
Ruotsi
område
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi5, Kainulasjärvi, kaivoksen alusta
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
analfapeetti lainasana kirjakieli
Ruotsi
analfabet
Suomi
luku- ja kirjoitustaidoton
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Alkuperä
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2020-06-16
apaja luonto
Ruotsi
bäckområde som utvidgas till större sel
Suomi
suannoksi levinnyt puro
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Plats där man kan ha nät, stort vattenområde, ej strömmande vatten.
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2017-03-03
arkku hautajaiset lainasana
Ruotsi
begravningskista
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Alkuperä
I Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-17
asema
Ruotsi
station; ställning
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Aareavaara; Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi, missäs asemassa se makkaa?
Kulttuuri taustaa sanasta
Fackord, Teknik
Alkuperä
Inge Sivlér.
autto itäsuomi luonto lainasana-saame
Ruotsi
bäcktråg, -dråg, myr-, surdråg, lummig sänka med hjortronblad
Suomi
kostea alanko, syvänne missä on puro
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi, ylheinen.; Sammeli
Esimerkki
Sammeli: auttoissa on hilloja.
Kulttuuri taustaa sanasta
Östfinska, autto s sänka med blötmark; ett belägg i Ilomantsi i övrigt nordfinskt (SMS k 462). Saamelainen laina. Lummig sänka med få granar, ibland med liten bäck, hjortronblad på marken.
Alkuperä
Pannu muistiin Birger Winsa: ordbok
Muokattu
2017-03-02
avisuuni
Ruotsi
auktion
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
bankki lainasana luonto
Ruotsi
bank, vägkant, sida
Suomi
tiensyrjä, -sivu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: Tiebankki on aika kehno, olletikki kevväilä.
Alkuperä
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-03
biisamihiiri eläin lainasana
Ruotsi
bisamråtta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jänkisjärvi; Jänkisjärvi, Kainulasjärvi
Alkuperä
Pannu muistiin Torsten Rytiniemi
bossata ihminen mies lainasana slangi
Ruotsi
bossa, vara översittare (nedl)
Suomi
määrätä (alentava)
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Velimies useasti bossailee velipoikaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Jämför hossaila
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-01-06
dyynamo lainasana
Ruotsi
dynamo
Suomi
dynamo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi, hela Tornedalen
Esimerkki
Ennen vanhaassa oli dynaamo pyöränrenkhaassa joka loi sähköä pyörälamphuun. Oli raskas polkea. Led lamput on muuttanheet asiaa.
Alkuperä
Birger Winsa.
däkki vene lainasana
Ruotsi
däck (båt, hjul)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi Kemi, Simo, Vesisaari, Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
bilterm
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Kaarakka, Räsänen, Tuovinen
ei kertoa jälkiä ilmaus ihminen
Ruotsi
ej återbesöka, ej återvända
Suomi
ei käydä, ei aukoa ovia uudesti
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi, Tornionlaakso
Esimerkki
En aio kertoa jälkiä. Mies ei kertonu jälkiä. Ei koskhaan: Mie kerron jälkiä. Aina kieltheinen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Alltid i negativ betydelse: Ei kertoa jälkiä. Iänpuolela voi jopa sanoa: Ettei ole parsinu jälkiä.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-01-22
eksi lainasana kotitalous termi
Ruotsi
fritidsyxa, liten yxa
Suomi
vapa-ajan, pieni kirves
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi: Ota eksi matkhaan!
Kulttuuri taustaa sanasta
Termen eksi av märket Exi för en särskild fritidsyxa som förekom under 1960-talet.
Alkuperä
B. Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2013-07-16
eloparsi rakennus
Ruotsi
rund träslana 3-4 m, ca 1, 2 m ovan riagolvet, ca 15-20 st per ria, 5-7 eloparsia=pisto
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi6, eloparret
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
emäpuu puu
Ruotsi
stock som låser timmerbröte
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
eno ihminen mies
Ruotsi
morbror
Suomi
eno
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Ullatti, Nattavaara, Kainulasjärvi
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2013-07-10
epokka ihminen
Ruotsi
kusin
Suomi
serkku
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Leif Hannu Kainulasjärvi.
Esimerkki
Met olema epokat.
Alkuperä
Birger Winsa.
etempännä
Ruotsi
längre fram
Suomi
edempänä
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Kainulasjärvi, eempän/n/ä
Alkuperä
Meänkielen sanakirja. Pannu muistiin lars lampinen