Tulokset

Hakkaa puuta, hakkaa puuta, älä hakkaa minua näkymätön maailma shamaani sananlasku työ
Ruotsi
en magisk ramsa som mumlades innan man använde yxan
Paikkoja
Svappavaara, Vittanki
Alkuperä
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
Harkun versta paikannimi mies rakennus työ satu
Ruotsi
Haralds verkstad
Suomi
Haraldin paja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Harkun versta oli 1800-luvun verstaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Harkun versta/Harald Ojas verkstad drevs med remmar och hjul och hade sina rötter i början av 1900-talet innan elmotorerna blev allmänna. Harald själv bodde i en omgjord buss och var byns största uppfinnare. I bussen fanns förstås el och vatten. Han tillverkade en av Sveriges första snöscootrar. Tyvärr hade han inte tillgång till lättmetall så scootern vägde åtskilligt. Järnband. Det medförde att den gick under snön på jorden som världshistoriens första snöubåt. Han tillverkade en traktor, kallad Eulalia, som fungerade bra. Många potatisland plöjdes med Eulalia. Gul i färgen. Men en skogstraktor med grip och hydraulik blev aldrig färdigt. Det projektet var för honom övermäktigt i en simpel verkstad utan avancerad utrustning. En av Kainulasjärvis mest originella personer. På senare år flyttade han in i en självbyggd stuga. Harald var bror till mäkibon Arnold Oja och kusin med Birger Winsa. Harald var väl medveten om sin sociala position i byagemenskapen. Den var inte helt positiv. Harald levde ogift hela sitt liv.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-01-04
Kalsunpato satu työ termi puu
Ruotsi
storbröte i Kalsunlanhti
Suomi
Kalsunlahdenpato
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Kainulasjärvi, Narken; Narken
Esimerkki
Kalix älvs största bröte uppkom 1947 nedanför Mestoskoski i viken Kalsunlahti. 1,5 miljoner stockar. 82 man arbetade i 6-8 veckor för att riva den, enligt fd flottningsförman Heimer Taavola, Narken.
Kulttuuri taustaa sanasta
Elof Nordmark: Ni kanske har hört eller kommer ihåg Kalsunpato det var miljoner stockar på torra land hela distriktets flottarlag höll på och riva den en hel sommar gissar sommaren 1947 Narken K-järvi och överkalix lag var där i tvåskift. Jag hade 3 bröder som var där dom sa att dom såga och högg och slet en stock i taget i 10 timmars skift kl 6 till 6 hela försommaren det påstods att låg 4 miljoner stockar i bröten. Birger Winsa: Två-tre lag jobbade på samma bröte och hade ingen synlig kontakt med varann. Berättade Artur Winsa i Herman Henrikssons anda att man skall lägga till minst 100% annars är det inte värt att berätta. Ni som inte vet vem herr Herman från Narken var. Han kallades för Kolkko Hermanni i byn för sin dova röst. Han var även högröstad. Det skall höras när man talar, menade Herman. Han hade rest till USA en gång och då på den tiden var det få som gjort den resan. Han besökte bl a Calumet i Michigan som kallades för Kalumeeti. Hans berättelser om USA-resan innehåller allt av gigantiska överdrifter. Jag intervjudade Kolkko Hermmanni 1985. En beskedlig och försiktig man då. 20 år senare gick jag i Kolkko Hermans fotspår i Kalumeeti. Jag nästan kände Hermans ande vila över bygden. Kalumeeti är full av släktingar från Tornedalen. Lestadianismen är kanske starkare än i Pajala.
Alkuperä
Elof Nordmark, Narken. Facebook Kainulasjärvi.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-07-23
Linkankota työ rakennus paikannimi
Ruotsi
Linkankota, Mestoslinkkastugan
Suomi
Linkankota
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Narkaus, Kainhuunväylä
Kulttuuri taustaa sanasta
Koordinater: 7449290 833462. Stugan är en gammal flottarstuga.
Alkuperä
R Jatko studiegrupp, Narken. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-07-12
Paarma slangi vene työ termi
Ruotsi
15 hästkrafters båtmotor, Johnsson
Suomi
venemotori
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Narken
Esimerkki
Rolf Augustsson: 15 hevosvoiman Johnsson venemuturia kuttuthiin paarmaks. Mercury oli 20 hevosvoimaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Paarma, broms för att ljudet från en mindre 15 hk motor lät som en broms som surrade. Sades i flottningen i Kalixälv 1970-talet.
Alkuperä
Rolf Augustsson, Narken.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-04-01
Pumminiemi työ paikannimi
Ruotsi
Pumminiemi
Suomi
Pumminiemi
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Narkaus, Kainhuunväylä
Kulttuuri taustaa sanasta
Koordinater: 7446227 836972. Flottningsbommen fastsattes i denna udde.
Alkuperä
R Jatko, studiegrupp, Narken. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-07-10
Viiluhemmi työ rakennus lainasana paikannimi
Ruotsi
Viiluhemmi
Suomi
Viiluhemmi
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Narkaus, Kainhuunväylä
Kulttuuri taustaa sanasta
Koordinater: 7449032 833731. Flottarkoja.
Alkuperä
R Jatko studiegrupp, Narken..
aikamies mies työ
Ruotsi
dagavlönare förr
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Söderström. Sirén, K. (1985). Sanningen om Liikavaara-Frans. Malmberget.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-17
alttarikota jellivaaransuomi rakennus lainasana-saame työ
Ruotsi
särskild skogskoja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun, sydöstra delen
Alkuperä
Samzelius, H. (1905). Sagor och sägner, skrock och öfvertro från finnbygder och lappmarker.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
apuri työ jellivaaransuomi
Ruotsi
hjälpare, medhjälpare
Suomi
auttaja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Apurijärvet
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-25
broslata lainasana työ puu
Ruotsi
brossla, dra timmer till släde
Suomi
apulastaaja vetää tukkeja kelkkaan
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Tornionlaakso
Kulttuuri taustaa sanasta
Svenska brossla.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-14
heinärunsu työ kasvi
Ruotsi
hösudd, höhög, höboll
Suomi
heinänippu
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää:.
holhuja työ jellivaaransuomi
Ruotsi
förmyndare
Suomi
holhooja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Moskojärvi
Esimerkki
Moskojärvi: Vaimo joutui holhuja.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-31
hukti luonto jellivaaransuomi astevaihtelu lainasana-saame työ
Ruotsi
sved, svedjeplats
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Haakuhuktijänkkä
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
jänkänniitty työ luonto
Ruotsi
myrslåtter
Suomi
suoniitty
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kaira jellivaaransuomi rakennus lainasana-saame työ
Ruotsi
kil
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kairavuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kalso työ
Ruotsi
dålig, slö (om exempelvis en yxa)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kalsojärvi
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kekspertti lainasana työ ihminen kirjakieli
Ruotsi
kexpert, påhittig person
Suomi
kekseliäs henkilö, kekspertti
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Meänkielen
Esimerkki
Ekspertti tutkii, kekspertti keksii. Kekspertit keksivät esimerkiks meänkielen gramatiikkaa eli kielioppia.
Kulttuuri taustaa sanasta
Nytt ord i meänkieli. Experten undersöker, kexperten hittar på, t ex meänkieli grammatik, dess stavning och fonologi. Jfr rasifieerinki, porstuasuomi, rajarasismi etc.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-01
kilvo jellivaaransuomi lainasana-saame työ
Ruotsi
sådd, såning, plats där man sår
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kilvokielinen. Finns även en by i kommunen som heter Kilvo.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kilvonen termi paikannimi lainasana-saame työ
Ruotsi
plats där man sår, område för sådd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kivijyskä työ
Ruotsi
bergsprängning
Suomi
kallioammutus
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-11-04
klinkku: mennä klinkhuun rakennus työ lainasana
Ruotsi
gå snett (spik)
Suomi
menee väärään, vinoon
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Esimerkki
Nikkari löi vasarala naulan klinkhuun. Mennee klinkhuun sanothaan jos lyöpi vinosti naulan kantaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa klinkata. Svenskans klinka spik t ex i båttillverkning.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-12-20
knappiherra työ ihminen slangi
Ruotsi
länsman, fjärdingsman
Suomi
polisi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Knappherre är konkret betydelse. En man med guldfärgade knappar är polis.
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
koneryysy työ kotitalous
Ruotsi
utsliten maskin
Suomi
paljon käytetty kone, romu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Vanhaa
Esimerkki
Koneryysy on vanhaa käytetty kone.
Kulttuuri taustaa sanasta
Piian jellivaaransuomea. Katto ryysy.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-18