Tulokset

rautsa poronhoito lainasana-saame sairaus
Ruotsi
mager, sjuklig ren
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Sodankylä, Rovaniemi, Inari.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame
Alkuperä
Pannu muistiin Tiesmaa, Itkonen
Muokattu
2013-04-21
jutu lainasana-saame luonto
Ruotsi
färdväg
Suomi
matkatie
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi, Jyykeä
Esimerkki
Rovaniemi. Jyykeä: ankara jutu.
Alkuperä
Rapola, Artimo. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-04-08
jyrämö lainasana-saame luonto
Ruotsi
djupt ställe under fors
Suomi
hauta kosken alla
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Alkuperä
Artimo. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-09
kieppä lainasana-saame luonto
Ruotsi
liten sänka
Suomi
pieni syvänne, alanko, kuoppa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Alkuperä
Artimo. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-03
louthennauha poronhoito lainasana-saame rakennus
Ruotsi
sametältsrep
Suomi
laavunaru
Paikkoja
Vittanki
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame. Tvinnad el otvinnad rep för fastsättning av kåtatyget. I särskild del av lappkåta. Tvinnad rep för samekåta.
Alkuperä
Wilma Hultén. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2015-10-19
jyllä, jylläs lainasana-saame luonto vesi
Ruotsi
brant fors
Suomi
kurkkio
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Vesisaari
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa köngäs
Alkuperä
I. Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-10
koutua kala lainasana-saame vene
Ruotsi
simma
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Inari
Esimerkki
Inari: koutuukhoon se vene tuon karin ylitte.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame.
Alkuperä
Pannu muistiin Itkonen
Muokattu
2013-04-19
muti vaate etnisyys lainasana-saame
Ruotsi
samekolt
Suomi
peski
Paikkoja
Kemi
Esimerkki
Kemi: meni että muti vilahti.
Alkuperä
Elias Viippola. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2018-01-06
possu poronhoito lainasana-saame rakennus
Ruotsi
kåtas bakre del, husfars plats
Suomi
possu
Paikkoja
Enontekiö, Vittanki
Esimerkki
Enontekiö: rupes lappalainen silmimhään ku vieras poshuun istu. Vittanki: tyvi aina puusta poshom päin.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame. Vertaa posio. Lappkåtas bakre del där bara husfar får sitta. Kans posso.
Alkuperä
Wilma Hultén. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2015-10-19
jokitermä lainasana-saame luonto
Ruotsi
bäcks backe
Suomi
joenmäki
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Alkuperä
I. Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-10
kiekerö poronhoito lumi lainasana-saame
Ruotsi
renflocks betesplats
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä, Kemi, Sodankylä, Kittilä, Rovaniemi, Inari, Rovaniemi, Kuolajärvi, Sodankylä, Kittilä, Rovaniemi, Kätkäsuanto, Lohijärvi, Kätkäsuanto, Enontekiö, Kolari, Jukkasjärvi, Lohijärvi, Muonio, Ylitornio, Turtola, Enontekiö.; Vittanki
Esimerkki
Vittanki: kaivattavat toisela koparala kiekerön ja syövät itte.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame. Där de söker vinterföda, uppgrävd snö med gropar i ett område.
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen, Tiesmaa, Itkonen, Paloheimo, Liljeblad, Artimo, Paloheimo, Meriläin
Muokattu
2013-04-11
maalimakkara ruoka lainasana-saame jellivaaransuomi poronhoito
Ruotsi
blodkorv, enbart tjocktarmar används av ren till blodkorv
Suomi
verimakkara
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärvi
Esimerkki
Maala käytethään kans Markitassa ja siis Jellivaaransuomessa. Veri saamen kielessä merkittee ihmisen veri. Ja maala elläinten veri. Sen takia maalaklimppiä ja -makkaraa.
Alkuperä
I Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-12-07
mella lainasana-saame luonto
Ruotsi
strandnipa, av sand, eroderande brink
Suomi
jokitermä, rantamäki
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Purnu, Kainulasjärvi, Kittilä, Inari, Jyykeä, Kätkäsuanto, Täräntö, Kompelusvaara, Ylitornio, Enontekiö, Parakka, Vittanki, Muonio, Sieppijärvi
Esimerkki
Purnu, Kainulasjärvi, Kittilä, Inari, Kittilä, Jyykeä, Jyykeä, Kätkäsuanto, Täräntö, Kompelusvaara, Ylitornio, Enontekiö, (ylheinen), Parakka, Vittanki, Muonio, Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Häikiämellat: leveä suanto ja korkeat, Kaalasjoessa.
Alkuperä
I. Tuovinen, Sjöström, Itkonen, Aejmelaeus, Tiesmaa, Rapola, Anthoni, B. Winsa:. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-05-05
sevä lainasana-saame lumi
Ruotsi
hård vårskare
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kolari, Enontekis
Kulttuuri taustaa sanasta
Lär användas allmänt i Enontekis. Jämför <a href="http://meankielensanakirja.com/sana/id/3784">hesvoshanki</a>
Alkuperä
Mikko Jokinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2014-04-21
staalo shamaani näkymätön maailma etnisyys satu lainasana-saame
Ruotsi
jätte, troll
Suomi
jättiläinen, taruhahmo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso
Esimerkki
I grannskapet av Stalo bodde en same, som hade många barn, vilka Stalo fångade på det sättet, att han gillrade slakar, under vilka han hade en fettbit till agn. När samen sålunda förlorat flera barn, blir han omsider betänkt på utväg att hämnas. För detta ändamål doppar han sig i en källa, och låter sina ludna skinnkläder tillfrysa och stelna till is omkring sig. Därpå går han till Stalos gillrade slaka och lägger sig därunder, låtsande vara död. När Stalo kommer för att vittja, och finner samen under gillret, utbryter han: "Ha! Förstod jag icke att fettbiten skulle narra den gamle även!" Tager så den i hans tanke stenfrusna samen under armen och bär honom till sin kåta, där han lägger honom på ett bräde att upptina. Emellertid går han ut med sina bägge söner för att göra ett tråg, vari köttet skulle läggas när han sönderlemmade samen, vilken under tiden noga lyssnar till jättens samtal med sina barn, och förser sig med en av Stalos yxor. En stund därefter skickar Stalo den yngre sonen after en käckel (mindre skarv-yxa) varmed han ville urhålka tråget. När gossen inträder och kastar ögonen på samen, ropar han i dörren: "Pappa, pappa! De små ögonen välva i huvudet på honom!" Varpå Stalo svarar: "Åh! De har visst länge sedan stelnat." När gossen, som samen dödat med yxan, icke återkommer, sänder Stalo den äldre sonen, vilken samen, som nu ställt sig vid dörren, hugger till döds vid inträdet, härmar därpå gossen röst, och säger sig ej hitta käckeln. Stalo går då själv att söka den, men får sin bane vid det han träder huvudet inom dörren. Därefter spolierar samen honom, tar hans kläder på sig, sätter jättens stora kittel på elden och kokar det sönderlemmmade köttet av Stalo och barnen. Mot aftonen, då köttet var kokat, kommer Ruotakis (Stalos hustru) hem. Samen låtsar vara hennes man, sitter med ryggen vänd åt Ruotakis, äter något renkött, men bjuder henne att äta av det han upptagit ur kitteln och lagt på ett träfat. Ruotakis äter, men säger: "Det smakar som mitt eget kött", vartill samen, härmande Stalos röst, svarar: "Jag skar mig i fingret då jag. sönderlemmade samen, och som det blödde tämligen, så är väl smaken därav." Men när Ruotakis märker att bland köttet finns ett finger som av en gammal skada var okänd, vill hon gripa till sina glasögon för att bättre undersöka förhållandet. Men då hon uppstiger för att ta dem från gömstället, störtar samen henne huvudstupa i den på elden kvarvarande kitteln, med sitt heta köttspad, varigenom även hon fick sin bane, och sålunda utrotades hela detta Stalos hus. Från Linder (1849), s. 213-214 (se bilder). Renskrivet med moderniserad stavning från originalet med svenskt alfabet.
Kulttuuri taustaa sanasta
Harriet Pekkaris berättelse: · En trefaldig anfader till mig, som var bl a min ff mf ff fm far, hette Joseph Olofsson Juuso och var tillsammans med Simon Henriksson Simu de två första bebyggarna i byn Kangos på 1600-talets mitt. Denna min förfader Juuso besegrade den Stalo, som huserade i Kangos, när han kom dit. · En ättling av släkten Kangoinen, hemmansägaren Albin Mäkitalo i Kangos (1891-1964), har upptecknat en sägen om Simon och Juuso och deras förhållande till Stalo. När Simon kom till Kangos upptäckte han, att det i Lumivaara öster om Lainio älv bodde en Stalo och hans hustru. Albin Mäkitalo kallar Stalo för DALO, för så heter han på meänkieli. Så här lyder denna sägen: · "Innan de första bofasta nybyggarna kom till Kangos, beboddes trakten av lappar och ett jättefolk som kallades ’dalo’. Dessa dalor var ett riktigt rövarpack. Sin utkomst fick de genom att stjäla lapparnas renar. Med anledning härav var det en ständig strid och fiendskap mellan lappar och dalor. · Bland lapparna fanns det skickliga nojder eller trollkarlar. Dessa hade med sin trolldom och andra konster utrotat dalorna så att det bara fanns några kvar, då den första nybyggaren kom till Kangos. Han var finne och hette Simu. Han slog upp sina bopålar vid en vik av älven. De få dalor, som ännu var kvar, bodde i en grotta i Lumivaara (snöberget) som ligger i obygden öster om Lainioälven. Från Lumivaara gjorde dalorna sina rövarfärder ut till bygden. · När nu Simu hade fått pörtet färdigt, gick han en dag ut för att söka efter naturliga ängar och i övrigt inspekterade trakten. Under tiden skulle hustrun koka laxsoppa. Just som hon hade fått soppan färdig steg en storväxt man in i stugan. Han hade långt ovårdat skägg. Han begärde att få smaka av soppan. Hustrun tordes inte neka, men sade. Det här är en nygrundad gård, så att det finns varken slev eller skopa så du får dricka ur gryten. Dalon drack allt ur grytan. När dalon hade gått kom Simu hem. Han var hungrig och frågade om hustrun hade kokat soppa. Ja men dalon drack upp allt, svarade hustrun. Varför gav du soppan åt dalon, sade Simu. Jag vågade inte neka ty han var så stor att han knappt kunde rymmas i vår stuga, svarade hustrun. Nog skall jag lära honom, tänkte Simu, · Följande dag gick Simu ut för att lägga snaror för vildrenar. Hustrun kokade nu fågelsoppa. När hon fått soppan färdig kom dalon åter. Även nu drack han upp soppan för henne. När dalon hade fått soppan i sig skulle han gå, men just som han steg ut ur stugan kom Simu hem. Han hade ännu några rensnaror kvar under armen. Simu såg genast i vilket ärende jätten var ty han hade kvar rester av fådelsoppan [sic!] i skägget. Har du åter ätit upp soppan för mig, sade Simu i det han tog upp en rensnara och kastade den omkring dalons hals och började draga honom ned utför backen till älven. Men just som han skulle draga dalon i älven brast snaran och dalon slapp lös. Han grep genast Simu och skulle kasta honom i älven, men Simu bad att han skulle spara hans liv. Hur kan du begära det när du nyss skulle ta mitt liv, frågade dalon. Jag hade ju skäl, det när du två gånger har ätit upp soppan för mig och jag var förtretad över detta, svarade Simu. Om jag skonar ditt liv så är det på det villkoret att du går i förbund med mig mot lapparna, vilka har utrotat hela min släkt. Vi ska tillsammans döda lapparnas renar och du skall uppsöka lapparnas stora gud Juno, föreslog dalon. · Simu ingick förbundet med honom. Från den stunden stulo de lapparnas renar och höllo goda måltider av det feta renköttet. När lapparna upptäckte detta förtrollade och förbannade de Simus gård så att så länge gården var på samma ställe skulle lyckan vika därifrån, och gården skulle aldrig gå i arv från far till son. Simu sökte efter lapparnas avgud, vilken han slutligen fann vid stranden av Torneälv. Simu slog sönder guden och brände bitarna. Härav blev lapparna alltmera förtretade trollade så att en björn dödade all Simus boskap. · Ungefär vid den tiden kom den andra nybyggaren till Kangos. Även han var från Finland. Han hette Juuso. Han bosatte sig ca 1 kilometer längre ner från Simus gård. · När Juuso hade fått stugan färdig gick även han ut för att inspektera trakten och söka efter ängar. Hustrun skulle koka laxsoppa. Dalon kunde inte låta bli att passa på tillfället för att få en portion soppa, och just som hon hade fått soppan färdig infann sig dalon och begärda att få smaka på soppan. Hustrun tordes inte neka men svarade att det fanns varken slev eller skopa. Dalon böjde sig då ned över grytan och drack upp allt varefter han gick sin väg. · Efter en stund kom Juuso hem. Han var hungrig och ville ha soppa. Då berättade hustrun att dalon druckit upp allt. Jag tror inte den där dalo-hunden får göra med mig som med Simu. Inte börjar jag röva av lapparna tillsammans med dem, tänkte Juuso. Han var en slug man. Han funderade över hur han skulle bli av med dalon som var i förbund med Simu, ty denna dalo var den värsta av dem alla. Slutligen tyckte Juuso att han funnit metoden. Av två stockar gjorde han en skruvanordning framför eldstaden. Sedan gick han ut för att jaga. Hustrun kokade köttsoppa. När dalon såg att Juuso gick bort infann han sig åter när soppan var färdig. När han böjde sig över grytan så hängde det långa skägget ner mellan stockarna. Dalon fick nu sitta där tills Juuso kom hem. När Juuso kom tog han en stor klubba. Slog ihjäl dalon och grävde ner honom. Några dalor fanns ännu kvar i Lumivaaras grotta."stf, taruhahmo ,jättiläinen, noituudella nostatettava oikeean ihmisen vastustaja, joskus myös ihmissyöjä. Saamen staalo.
Alkuperä
Yliperän kielen sanakirja, Oiva Arvola, Lars Lampinen, Unbyn Boden, Harriet Pekkari. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2024-12-22
kaalaa luonto itäsuomi vesi lainasana-saame
Ruotsi
vada
Suomi
kahlata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara, Kompelusvaara, Vittanki, Enontekiö, Sieppijärvi, Ylitornio
Esimerkki
Vuomia kahlethiin. Jellivaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Vittanki, Enontekiö, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Ylitornio: sielä se kaalaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Ante Aikio: THE SAAMI LOANWORDS IN FINNISH AND KARELIA
Alkuperä
I. Tuovinen, Itkonen, Tapainen, Airila, Aikio. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2024-01-10
onkka, unkka lainasana-saame luonto
Ruotsi
korsande myrtunga genom ett långsmalt skogsområde
Suomi
suokieleke, -niemi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara Kompelusvaara: kaitaset jänkkäpahak ku meneväp paljoa läpi ni se on onkkurit.
Alkuperä
I. Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-03
tselki keho lintu lainasana-saame
Ruotsi
fågelryggkött
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Skipakuru
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame? Vertaa melki.
Alkuperä
Pannu muistiin Valonen
Muokattu
2013-04-20
kuoppararuotsa ruoka poronhoito lainasana-saame
Ruotsi
svamprot, renföda
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-19
vannukka kasvi lainasana-saame ruoka
Ruotsi
åkerbär
Suomi
mesimarja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Enontekiö, ei ylheinen.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame.
Alkuperä
Pannu muistiin Itkonen
Muokattu
2013-04-20
pallas lainasana-saame jellivaaransuomi kala ruoka
Ruotsi
hälleflundra
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Vesisaari, Petsamo, Vesisaari, Rovaniemi, Vittanki, Kompelusvaara, vain Jellivaaran pitäjässä, Vittanki, Parakka.; Pajala, Jyykeä
Esimerkki
Pajala: Ahkiola kuljetettu pallasta, oli poron kuorma. Jyykeä: Pallas kasuà isoksi.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame. Hälleflundra från Norge, ca 1,8 m upp till 200 kg, enbart ett öga, vit ena sida, mörk andra.
Alkuperä
I. Tuovinen, Valonen, Airila, Rapola, Artimo, Itkonen, Liljeblad. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-11-21
pulkkuri lapsi reki poronhoito lainasana-saame
Ruotsi
barnackja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Enontekiö.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame
Alkuperä
Pannu muistiin Itkonen
Muokattu
2013-04-21
tutna lintu lainasana-saame
Ruotsi
uggla
Suomi
pöllö
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi, Kainulasjärvi.; Parakka
Esimerkki
Parakka: Tutna on pieni pääki, pannee niinku firri (vindil), se niinku kilkuu vinkuu.
Kulttuuri taustaa sanasta
vertaa kissapökki, pökki id. Ei ole saamelainen lainasana. Aito kaihnuunkielen sana? Ainua? Vertaa saajo ja vinsa.
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2024-08-14
kiira lainasana-saame luonto
Ruotsi
kulle
Suomi
kukkula, kumpu, kukkare, rinne
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi, Rovaniemi
Alkuperä
Aejmelaeus, Turunen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-03